Kulsprutans, stridsvagnens och flygets utveckling under första världskriget
Lästid 8 minuter
Europa i augusti 1914: Runt om i länderna lämnar miljoner män sina arbetsplatser och beger sig till militärkasernerna. Städerna ekar av sprittande marschmelodier. Soldater marscherar iväg till uppsamlingsplatserna med blommor i gevärsmynningarna, på sabelfästena och på hjälmarna. Det skulle bli ett kort krig, trodde man. För många var det stora problemet att kriget, som det egna landet naturligtvis lätt skulle vinna, skulle bli så kort att man inte skulle hinna vara med innan det hela var över. Alla planer var gjorda för ett kort krig. Nu skulle årtiondens mödor i generalstaber och på övningsfält bära frukt, segerns frukt.
M
Artikel
Det är 1914. I Europas vapenfabriker påskyndades tillverkningen.
Nästan 30 miljoner döda och sårade
Fem år senare kunde man summera resultatet:
60 miljoner soldater mobiliserades.
8 miljoner stupade.
21 miljoner sårades.
De flesta var män i åldern 18-35 år.
Hur kunde alla planer slå så fel? Varför blev kriget så blodigt och så långvarigt? Det finns många förklaringar. En är att de flesta generaler alltid tycks utkämpa krig med gårdagens taktik utan att ta hänsyn till vad nya vapen kan innebära.
ANNONS
ANNONS
Kulsprutor
Kulsprutan som idé var gammal. Redan på 1300-talet fanns s.k. orgelbössor med många pipor, vilka var avsedda att avfyras samtidigt. Fram till 1800-talets mitt prövades sedan många olika modeller. Gemensamt för alla var att laddningen från mynningen tog för lång tid. Först när man under andra hälften av 1800-talet infört bakladdning och standardformat på mantlade patroner fick man kulsprutor som sköt 100 skott i minuten. Under fransk-tyska kriget 1870-1871 hoppades fransmännen mycket på sina kulsprutor, men blev besvikna. Felet var deras eget. De använde vapnen på för långa avstånd, närmast som kanoner.
År 1914 hade militärerna lärt sig att kulsprutan inte var ett artillerivapen och började föra in den i infanteriet, men till en början bara ett fåtal, 4-6 i varje regemente. När sedan kulsprutornas antal och effektivitet snabbt ökade, var katastrofen ett faktum. De stackars soldaterna hade ingen chans vid de stormangrepp de befalldes att göra. Inte förrän anfallen kunde ske i skydd av något kunde det bli fråga om genombrott av fiendens linjer. Detta skydd, stridsvagnen, var ett annat av de nya vapnen.
En av de första stridsvagnarna passerar en engelsk skyttegrav på väg mot de tyska linjerna. Konstruktörerna ville ha en massinsats, men bilden visar tydligt hur militärledningen i början bara satte in enstaka exemplar. Man ser också vilket gott skydd vagnarna gav soldaterna mot fiendens kulspruteeld.
Stridsvagnar
Inte heller stridsvagnens idé var ny. Redan under forntiden fanns hästdragna stridsvagnar, och vid 1400-talets slut gjorde Leonardo da Vinci skisser till pansarvagnar. Men först i och med explosionsmotorn fick man fram en effektiv kraftkälla till fordonen.
Under årtiondena före första världskriget konstruerades flera slags pansarfordon. En fransk firma sålde t.ex. 1904 en tornförsedd pansarbil till Ryssland. Problemet för konstruktörerna var att de ledande militärerna sällan var öppna för nytänkande. De hade svårt att samordna motorfordon med den inlärda taktiken.
Den 15 september 1916 sattes under slaget vid Somme de första stridsvagnarna in i strid. Britterna hade 49 vagnar, och konstruktören Swinton ville ha så många som möjligt med. Men högkvarteret hade inte fattat möjligheten och släppte bara fram 11. Chockverkan uteblev därför. Det dröjde nästan två år innan generalerna insåg pansarvapnets möjligheter. Till en del kan tveksamheten förklaras av den låga kapaciteten hos de första vagnarna. Hastigheten var 6 km/tim. De kunde bara köras 20 km utan bränslepåfyllning, och efter 100 km måste vagnen ha en grundlig översyn. Banden var utslitna efter 200 km.
ANNONS
ANNONS
Men snart blev konstruktionerna bättre, och 1918 krävde infanteriet att hela tiden få stöd av stridsvagnarna under anfallen. När soldaterna sprang fram i skydd av dem, var de skyddade mot en del av kulspruteelden. Den 8 augusti 1918 användes vid Amiens för första gången stridsvagnarna i full skala. För tyskarna blev det allierade anfallet en katastrof och början till sammanbrottet.
Flygplan
Få vapenslag har på så kort tid utvecklats lika snabbt och mycket som flyget under första världskriget.
De första flygplanen var avsedda för spaning och saknade beväpning. Men snart insåg man att spaningen kunde kompletteras med stridsuppdrag. Piloten på bilden ska just släppa en bomb över ett fientligt förråd.
Till en början använde man luftskepp för spaning, men de blev ett lätt byte även för de första enkla flygplanen. Också dessa var avsedda för spaning och var inte beväpnade. Maxhastigheten var mellan 100 och 140 km/tim. Vid ett av de första mötena mellan engelska och tyska plan sköt den engelske piloten med sin revolver mot den tyske piloten. Fransmännen, som ofta varit först med tekniska förbättringar, monterade 1915 in lätta kulsprutor på planen. Ett av flygaressen, Roland Garros, sköt snabbt ner fem tyska plan innan han tvingades ner bakom de tyska linjerna.
Det tyska Fokkerplanet var det första jaktplanet. Det hade bara en uppgift: att förstöra fientliga flygplan. Från och med nu blev luftstriderna dödligt farliga för piloterna. Utvecklingen gick snabbt. Många plan kom upp i 190 km/ tim, och stighastighet och manöverförmåga förbättrades. Piloterna levde farligt. Det fanns inga fallskärmar. Började planet brinna 1 000 meter upp i luften, betydde det en säker död. Under en period var livslängden för nya piloter på västfronten omkring tre veckor.
Redan i början av kriget kom de första bombanfallen. Men den tyske flygare som den 13 augusti 1914 svepte in över Paris på låg höjd släppte inte bomber utan flygblad. Dagen därpå släppte två franska plan riktiga bomber mot tyska zeppelinhangarer nära Metz.
Under de närmaste två åren försökte man på båda sidor bygga upp eskadrar av bombplan, som kunde bomba järnvägslinjer, godsbangårdar och andra militära mål. Men planen hade för liten räckvidd och kunde bara ta med små bomblaster. Först det sista krigsåret fick planen sådan kapacitet att de kunde nå in över fiendeland och bomba där.
ANNONS
ANNONS
Militärt fick alltså flyget 1914-1918 ingen avgörande betydelse, men kriget gav utvecklingen en skjuts framåt. Tillverkningen, som förut varit hantverksmässig, växte till massproduktion, och vid krigsslutet fanns en blomstrande flygindustri med tusentals anställda. Tusentals hade tjänstgjort i flygstridskrafterna. Flyg var inte längre en hobby för några få entusiaster. Den allmänna opinionen var inställd på nyheter i utvecklingen.
Det blev en utveckling på gott och ont. Flyget kom under följande krig att skörda sina flesta offer bland den oskyddade civilbefolkningen.
Kanonerna var konstruerade för att skjuta mot mål i marknivå. Mot flyget måste man hitta på något nytt, innan man hunnit konstruera effektiva luftvärnskanoner. Bilden visar turkiska soldater som skjuter mot lågflygande engelska plan på Salonikifronten 1917. Efter de första bistra erfarenheterna skyddades piloter och motorer med plåt mot skott underifrån. Annars kunde en sådan här massverkan vara farligare än enstaka kanonskott, som sällan träffade.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Hur stor del av de stridande dödades eller sårades?
Varför blev kulsprutan så ohygglig för soldaterna?
Kriget kunde ha förkortats, om stridsvagnarna utnyttjats tidigare och oftare. Varför blev det inte så?
En teknisk uppfinning var förutsättningen för stridsvagnar och flygplan. Vilken?
Fundera på:
På vilka sätt påverkade de nya vapnen under första världskriget andra krig som skulle följa?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Peter Englund, Brev från nollpunkten: historiska essäer, Atlantis, 1996 John Keegan, Det första världskriget, Natur och kultur, 2001 John Keegan, Krig och kultur, Natur och kultur, 2003
FÖRFATTARE
Text: Jan-Olof Fallström, bokrecensent och läromedelsförfattare
En novemberdag 1920 stävade den brittiska flottans "Verdun" hemåt över Engelska kanalen eskorterad av sex jagare. Vid Dover hälsade slottets kanoner konvojen med 19 skott - den salut som tillkommer fältherrar. "Verdun" förde en enda last, en kista av ek. Runt kistan var stålband spända som fick den att se ut som ett jättelikt paket. Där banden korsades satt ett sigill med texten "A British Warrior Who fell in the Great War 1914-1918 For King and Country"...
Våren 1917 var Sverige bara en gnista ifrån en explosion. Eftersom regeringen vägrat att under det stora världskriget kapa banden med Tyskland, hade Storbritannien satt landet i karantän, vilket lett till omfattande livsmedelsbrist, och efter en misslyckad potatisskörd, till regelrätt hunger. Samtidigt krävde en allt mer högljudd arbetarrörelse demokratiska reformer: lika rösträtt för män och kvinnor och ett slutgiltigt avskaffande av monarkins makt...
Den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand och hans fru Sophie besökte Sarajevo den 28 juni 1914. Båda sköts ihjäl av nationalisten Gavrilo Princip i vad som brukar kallas skotten i Sarajevo. Denna händelse utlöste första världskriget. I den här artikeln ska vi bland annat titta lite närmare på vilka motiv som låg bakom och vilka följder attentatet fick...
I första världskrigets slutskede när det stod klart att Tyskland inte skulle kunna vinna kriget, genomfördes en revolution uppifrån. Den tyska krigsledningen som sedan 1917 i praktiken styrt landet som en militärdiktatur överlämnade makten åt den civila regeringen. Man begärde också att den nya socialdemokratiska regeringen skulle utses av kejsaren, på parlamentarisk grund...
När första världskriget började hade flera länder skaffat sig militärflyg. Flygplanen var i allmänhet tvåsitsiga plan med en motorstyrka på omkring 100 hästkrafter. Det var en konstruktion av trä och tyg med en öppen sittbrunn. I augusti 1914 hade tyskarna omkring 250 flygplan och Frankrike hade betydligt färre flygplan. Britterna i sin tur släpade efter både fransmän och tyskar...
Det var nära att mordet på ärkehertig Franz Ferdinand i Sarajevo juni 1914 inte lyckades. En attentatsman vågade inte göra något, en annan kastade en bomb som inte exploderade och när attentatsmännen försökte ta livet av sig var deras gift för gammalt för att fungera. Men en polischef som inte lyssnade, en chaufför som inte fick nya order och en annan som bromsade på fel ställe gjorde att attentatsmannen Gavrilo Princip ändå kunde skjuta ihjäl ärkehertigen. Mordet förändrade världshistorien. Det inledde en kedja av händelser som ledde till första världskriget, ett krig som de inblandade länderna inte ville ha, inte visste vad de hade för mål med och som kostade nio miljoner människoliv...
Det är mer än hundra år sedan första världskriget bröt ut. Mattias, Julia och Mattias pratar om orsakerna till att kriget bröt ut - nationalism, imperialism och alliansbyggande nämns, liksom skotten i Sarajevo.
