De svenska häxprocesserna tog fart år 1668 under Karl XI:s regering, då den hysteri som kallades det stora oväsendet bröt ut och ledde till en stor mängd häxprocesser som under de följande åtta åren fram till 1676 ledde till hundratals avrättningar.
Bild: SO-rummet.se
De blodiga häxprocesserna skördar hundratals kvinnoliv, splittrar familjer och hela bygder. I Torsåker år 1675 når vansinnet sin kulmen med den största massavrättningen i fredstid i svensk historia.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Främsta använda litteraturen/boktips: Bengt Ankarloos böcker Satans raseri: en sannfärdig berättelse om det stora häxoväsendet samt Trolldomsprocesserna i Sverige, Bengt Ankarloos och Gustav Henningsens Häxornas Europa samt Jan Guillous Häxornas försvarare.
Lästid 8 minuter
Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...
Lästid 15 minuter
Försöket att inta Prag i trettioåriga krigets slutskede 1648 illustrerar en viktig sidoeffekt av den svenska stormaktstiden. Vad som under belägringen här kallas svenska trupper bestod enbart till mindre del av svenskar och finländare. I stället dominerade tyska allierade eller legosoldater från olika delar av Europa som svenska soldater slogs tillsammans med, och tog intryck av. Konst- och bokskatter rövades från Prag eller andra kulturstäder. Valloner från nuvarande Belgien hade en nyckelroll för den svenska järnhanteringen. Allt kan med ett modernt begrepp kallas europeisering, om än mer våldspräglad än dagens Europasamverkan...
Lästid 7 minuter
År 1618 började ett långt och blodigt krig i Tyskland, känt som det trettioåriga kriget. Det var främst ett religionskrig mellan katoliker och protestanter, där den svenske kungen Gustav II Adolf spelade en viktig roll. Han ledde den moderna svenska armén till några stora segrar, som slaget vid Breitenfeld, men stupade själv vid Lützen 1632. Sverige fortsatte därefter kriget, och blev efter freden i Westfalen 1648 en stormakt i Europa. Kriget orsakade dock enormt lidande för civilbefolkningen och lämnade stora delar av Tyskland i ruiner...
Lästid 11 minuter
När Gustav II Adolf blev kung 1611 var han bara 17 år gammal, och Sverige befann sig i krig med Danmark, Polen och Ryssland. Redan från början tvingades han stärka Sveriges krigsmakt och skapa en mer effektiv armé. Genom att införa en ny militär organisation lades grunden för en starkare krigsmakt. Samtidigt utvecklades landets järnbruk, där vapen som kanoner och musköter började tillverkas i stor skala. Dessa satsningar gjorde Sverige till en av 1600-talets mest effektiva krigsmaskiner...
Lästid 6 minuter
En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt efter en lång dag på stadens marknad. Historien om vad som hände under denna dramatiska natt avslöjas i ett domstolsprotokoll från en av stadens medeltida tänkeböcker. I den här artikeln kan du läsa om detta spännande case...
Lästid 11 minuter
Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer. Äktenskapet betraktades ofta som en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Gifta kvinnor ansvarade främst för hushåll och barnuppfostran. Äktenskapets huvudsakliga syfte var att skapa social och ekonomisk stabilitet genom att ha många barn. Ogifta kvinnors yrkesmöjligheter var begränsade till arbete som piga - ofta på en bondgård - eller vissa kvinnorelaterade yrken i städerna. Samtidigt var kvinnan underordnad mannen inom både familj och samhälle. Allt detta speglades i tidens vardagsliv och lagar...
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Om häxjakt och häxprocesser i Sverige och västvärlden tiden 1450- 1750-talet. Avsnittet fokuserar på Sveriges...
Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...
Folklig tro på övernaturliga väsen och övernaturliga makter.
Här finns material som innehåller radioprogram som kan relateras till historia, geografi, religion...
Här ska vi kortfattat reda ut skillnaden mellan en myt och en saga, en åtskillnad som inte alltid...
Det var inte bara förr i tiden som man fascinerades av och trodde på övernaturliga väsen. Tvärtom...
Satan är en gestalt som omnämns med många olika namn. Satan kallas också för djävulen, Beelsebul,...
Till Blåkulla sades alla häxor bege sig på skärtorsdagen i början av påskhelgen. Då firade häxorna...
I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.
