Följande artiklar ingår i en artikelserie om I Vasatidens Sverige .
I Vasatidens Sverige
ANNONS
Artikelserie om I Vasatidens Sverige
11500-talets Sverige, del 1: Gustav Vasa tar makten
Gustav Vasa fick bönderna i Dalarna att göra uppror mot danskarna som styrde Sverige. Upproret spred sig sedan snabbt över landet och danskarna besegrades. År 1523 valdes Gustav Vasa till kung över Sverige. Vid riksdagen i Västerås 1527 beslutades om att genomdriva reformationen i Sverige...
21500-talets Sverige, del 2: Livet på landet
Under 1500-talet, liksom tidigare under medeltiden, bestod större delen av befolkningen av bönder som helst ville bo i byar. I byn hade de skydd mot fiender och lösdrivare, och där hade de också hjälp av varandra. Allt arbete på gården sköttes av den egna familjen, men det var många sysslor som bönderna måste utföra tillsammans i byn...
31500-talets Sverige, del 3: Bondeupproren och Gustav Vasas statsbygge
Många människor var missnöjda med Gustav Vasas enväldiga styre. Bönderna tyckte att skatterna var för höga och att kungen lade sig i allt möjligt. Det var många som också tyckte illa om hans hårda ingrepp mot kyrkan i samband med reformationen...
41500-talets Sverige, del 4: Vasasönerna
Under mer än fem decennier (1560-1611) regerades Sverige av Gustav Vasas söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt av barnbarnet Sigismund...
Liknande filmer och poddradio
ANNONS
Liknande artiklar
Tobakens historia i Sverige

Bruket av tobak går bortåt 400 år tillbaka i tiden i vårt land. Tobaken blev snabbt populär när den lanserades under 1600-talet och började användas av både män och kvinnor. Rökvanorna har genomgått olika trender genom åren - från de första lerpiporna till de mer utsmyckade sjöskumspiporna och senare till dagens många pipmodeller, cigaretter, cigariller och cigarrer (och nu även e-cigaretter). Men vi har också snusat. Först togs snuset (som då var en "snustorr" variant) genom näsan, och senare utvecklades våra snusvanor till det typiskt svenska "läppsnuset" (en fuktigare snusvariant)...
Fattigbarn, fosterhem och barnarbete förr

I det förindustriella samhället hade människor över huvud en positiv syn på barnarbete. Det ansågs naturligt och nödvändigt att barnen deltog i arbetet. I praktiken kom det här synsättet främst att gälla barn till bönder, torpare, hantverkare, smeder och andra rörelseidkare inom underklassen. Redan vid 7-8 års ålder måste både pojkar och flickor hjälpa till med enklare sysslor, anpassade efter kön. Det fanns två syften: för det första att minska behovet av lejd arbetskraft; för det andra att länka in barnen i hushållens gemenskap för att de som vuxna skulle kunna utföra alla arbetsuppgifter som krävdes av en bonde eller bondmora eller i en hantverkarfamilj.
Innan folkrörelserna

Idag är det svårt att föreställa sig Sverige utan de föreningar och folkrörelser som starkt bidrog till demokratins utveckling under 1900-talet. Ungefär 75 procent av folket är medlemmar i minst en av Sveriges cirka 158 000 ideella föreningar. Så har det inte alltid varit. Under hundratals år var Sverige ett land nästan helt utan föreningar och folkligt politiskt engagemang...
Romeo och Julia

Sägnen om Romeo och Julia är troligen världens mest kända berättelse om kärlek. Historien hör hemma i Italien och har berättats av många författare - på samma sätt som historien om Tristan och Isolde (se tidigare artikel) har skrivits på nytt av nya författare. Mot slutet av 1500-talet tas Romeo och Julia om hand av en mästerlig författare: William Shakespeare. Hans drama "Romeo and Juliet" spelades troligen för första gången 1596. Dramat var den första Shakespearepjäs som uppfördes i Sverige - premiär i Norrköping 1776...
Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer. Äktenskapet betraktades ofta som en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Gifta kvinnor ansvarade främst för hushåll och barnuppfostran. Äktenskapets huvudsakliga syfte var att skapa social och ekonomisk stabilitet genom att ha många barn. Ogifta kvinnors yrkesmöjligheter var begränsade till arbete som piga - ofta på en bondgård - eller vissa kvinnorelaterade yrken i städerna. Samtidigt var kvinnan underordnad mannen inom både familj och samhälle. Allt detta speglades i tidens vardagsliv och lagar...
Historia om några svenska matvanor

Svenska restauranger beskylldes förr för att vara stela och tråkiga. Tvånget för män att bära slips för att bli insläppta på "finare" ställen var lika beryktat som kravet att äta en viss mängd lagad mat för att bli serverad öl och snaps. När Sverige började bli målet för invandring från t.ex. Sydeuropa med dess ledigare umgängessätt uppstod därför en del kulturkrockar. Men nu har folk från dessa länder själva etablerat sig på denna marknad och berikat svenskarnas vanor i fråga om mat, dryck och relaterade umgängesformer...
Ämneskategorier
Reformationen
Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.
Vasatidens Sverige
Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...
Livet på landet och i staden 1500-1776
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Liknande Podcasts
Reformationen och kyrkans splittring
Julia, Mattias och Kristoffer berättar om händelserna bakom reformationen och vilka följderna blev. Varför ville Martin Luther förändra kyrkan? Varför gillade många kungar och furstar Martin Luthers nya idéer om kyrkans roll?