Livet på landet under medeltiden: byn och familjelivet
Nio av tio var bönder
Under medeltiden arbetade nästan alla människor med jordbruk. Det betydde att de odlade jorden och tog hand om djur för att få mat. De flesta var bönder, men även präster, adelsfamiljer och rika stadsbor hade åkrar och djur som de fick mat ifrån.
Människorna på landsbygden bodde i byar eller på enskilda gårdar. Ungefär hälften av bönderna ägde själva sin mark. Andra hyrde mark från adeln, kyrkan eller kungen och betalade med varor eller arbete (dagsverken).
ANNONS
ANNONS
Vilka ägde marken?
På medeltiden var det viktigt att äga mark. Den som hade mycket jord hade också mycket makt och pengar.
Det fanns fyra olika sorters jordar:
Skattejord var mark som ägdes och sköttes av skattebönder. De betalade skatt till kungen. Ungefär hälften av bönderna i Sverige var skattebönder, och ägde alltså marken som de odlade.
Kronojord var mark som ägdes av kungen men sköttes av bönder. Kronobönderna betalade en slags hyra för jorden till kungen. Endast en liten del av all mark i Sverige räknades som kronojord. Kungen ägde också många borgar och kungsgårdar som låg utspridda över landet. Där bodde fogdar och andra kungliga medhjälpare, medan marken sköttes av kronobönder.
Kyrkans jord ägdes av kyrkor och kloster. Bönderna som bodde och arbetade på den kallades kyrkobönder och betalade hyra till kyrkan. Under medeltiden blev kyrkan landets största jordägare. Nästan en fjärdedel av all jord i Sverige ägdes av kyrkan.
Adelns jord ägdes av adeln. Jord (mark) var det viktigaste man kunde äga. Här bodde och arbetade adelns bönder. De var tvungna att betala hyra till den adelsfamilj som ägde jorden. Den som ägde mycket jord blev rik och mäktig. Det fanns många adelssläkter i riket, och tillsammans ägde de nästan en fjärdedel av all jord i riket. Många adelssläkter ägde jättemycket jord - ibland i flera landskap.
Hälften av Sveriges bönder ägde egen jordNio av tio av alla som bodde i Sverige var bönder. Bland dem var det stora skillnader. Ungefär hälften av bönderna var skattebönder (se ovan) och ägde själva sin jord. Vissa hade stora gårdar och var viktiga i byn, medan andra var fattigare och hade små gårdar. Bönder som inte ägde sin sin jord fick hyra mark av adeln, kyrkan eller kungen (se ovan) och betala med pengar eller med det man odlat eller tillverkat - till exempel smör, kött eller bröd. Det var också vanligt att betala en del genom att utföra arbete (dagsverken) åt jordägaren vid olika tillfällen. Hur mycket man betalade berodde på hur mycket mark som hyrdes och hur bra den var att odla. |
De flesta bodde i byar
I södra delen av Sverige låg gårdarna vanligtvis tätt ihop i byar. De flesta byarna var små och låg nära sjöar eller åar. Det var viktigt för att kunna hämta vatten och fiska. Runt byarna fanns åkrar där bönderna odlade spannmål som korn och råg. Varje familj hade sina egna åkrar, men det mesta jordbruksarbetet gjordes tillsammans med de andra i byn. Alla hjälptes åt med att så frön på våren och skörda på sensommaren.
I byn fanns också en gemensam plats där man samlades för att hålla möten och fester. Där bestämdes vilka regler som gällde och när olika arbeten skulle göras tillsammans.
I närheten av byn låg nästan alltid en kyrka dit byborna gick på gudstjänst varje söndag.
I de stora skogsområdena i norr låg gårdarna ofta ensamma, eftersom marken där var svårare att odla.
ANNONS
ANNONS
Hur bodde bönderna?Husen på landsbygden såg olika ut beroende på var i Sverige man bodde. De flesta husen var byggda av trä, men ibland användes sten, torv och jord. Husen var vanligtvis enkla med bara ett rum. Liksom på vikingatiden fanns en eldstad i mitten där familjen kunde få värme och laga mat. Det var ofta mörkt inomhus eftersom det sällan fanns fönster - dagsljuset kom bara in genom rökluckan i taket. Husen var sparsamt möblerade. Det fanns kanske en kista för att förvara saker och bänkar längs väggarna där man kunde sitta eller sova. Golvet var ofta bara tillplattad jord, men vid högtider kunde man lägga ut granris och halm för att göra det fint. En bondfamilj bestod av bonden, hans fru och deras barn. Även äldre släktingar brukade ingå i hushållet. På större gårdar fanns det ibland också en dräng eller piga som hjälpte till med arbetet. Bland djuren på gården fanns oxar, kor, får, getter, grisar, höns och gäss. Hästar fanns också, men var inte så vanliga. Istället användes mest oxar för att dra plogen. I början av medeltiden bodde man på samma sätt som under vikingatiden tillsammans med sina djur. Men senare blev det vanligt att bygga separata byggnader för djuren, som ladugårdar och uthus. På gården kunde det också finnas andra byggnader som förråd och smedjor. De fattigaste människorna hade det svårt och kunde bo i enkla jordkulor eller små skjul. De rikare bönderna hade större hus med bättre material och mer plats för familjen. |
Mäns och kvinnors arbete
I medeltidens bondesamhälle hade män och kvinnor olika arbetsuppgifter. Männen arbetade vanligtvis ute på åkrarna eller i skogen. Kvinnorna tog hand om hemmet, bakade, lagade mat, bryggde öl, gjorde ost, sydde kläder och tog hand om barn och djur. Även barnen hjälpte till med enkla sysslor som att hämta vatten, mjölka korna, sköta djuren, rensa ogräs och så vidare. Vid sådd och skörd hjälptes alla åt.
I familjen var det mannen som bestämde. Det var pappan eller andra manliga släktingar som hade mest makt. Så var det i hela Europa, även i Norden. Kvinnor hade haft en starkare roll tidigare under vikingatiden, men det förändrades när kristendomen kom. Kyrkan lärde ut att kvinnan alltid måste lyda mannen.
Barndomen var kort
Barnens liv var ofta hårt och farligt. Nästan hälften av alla barn dog innan de ens fyllt tio år. De vanligaste orsakerna var sjukdomar och olyckor.
Redan när barnen var små fick de lära sig arbeta och hjälpa till på gården. Utbildning var ovanligt, men vissa barn inom adeln kunde få undervisning.
Barn som föddes utanför äktenskapet hade sämre rättigheter och fick inte ärva något. Men trots alla svårigheter var barnen en viktig del av familjens arbete och framtid.
ANNONS
ANNONS
Vad hände med trälarna och slaveriet?Du kommer väl ihåg att det fanns trälar i Norden på vikingatiden? I början av medeltiden fanns de fortfarande kvar. Men slaveriet förbjöds år 1335. Då fick alla trälar frihet. En femtedel av befolkningen var en gång trälar, så många svenskar idag har antagligen en träl bland sina förfäder. |
Att vara kvinna i medeltidens Sverige
Arv och pengar
I början av medeltiden fick bara söner ärva från sina föräldrar eller släktingar. Men under 1200-talet bestämde Birger jarl att även döttrar skulle få ärva, fast bara hälften så mycket som sina bröder. En anledning till det var att bruden ofta fick hemgift från sin familj och morgongåva från sin man. Det var gåvor som blev kvinnans egen egendom, särskilt om mannen dog.
Äktenskap
Kyrkan ansåg att äktenskapet var mycket viktigt. Eftersom det var viktigt att äga mycket mark ville familjer behålla den inom släkten. Därför bestämde föräldrar ofta vem barnen skulle gifta sig med. Flickor kunde gifta sig redan vid 12 års ålder och pojkar vid 14, men det vanliga var att man gifte sig i 20-årsåldern. Kvinnorna födde vanligtvis flera barn.
Äktenskapet fick inte brytas, bara döden kunde skilja ett gift par. Kvinnans plikt var att lyda mannen. Mannens plikt var att älska. En kvinna som var otrogen kunde skada sin mans heder, medan mannens otrohet ofta tilläts. Det enda alternativet till att gifta sig, var att bli nunna (se nedan).
Kvinnors rättigheter
Kvinnor hade inte samma rättigheter som män. En ogift kvinna styrdes av sin pappa eller bror, och en gift kvinna av sin man. Män fick till och med slå sin fru, så länge hon inte fick allvarliga skador. I en gammal svensk lag från 1400-talet står det att mannen skulle ha kvinnan som sin hjälp, men inte behandla henne som en slav.
Det var först när en kvinna blev änka som hon kunde bestämma mer själv. Då fick hon tillgång till sin egendom och kunde ärva både sin man och sina barn.
På bondgårdar var det vanligt att mannen och kvinnan delade på ansvaret. Jordbruket krävde att båda hjälpte till med arbetet.
I städerna kunde kvinnor få fler möjligheter. De arbetade som bagare, bryggare, sömmerskor, väverskor, på värdshus, skötte bodar eller deltog i hantverk. Änkor kunde även ta över sina (döda) mäns arbete.
Adelskvinnor kunde äga jord, sköta gods och till och med styra slott när männen var borta. Men rika flickor kunde också tvingas gifta sig mycket unga, vilket inte var bra för deras hälsa.
Kvinnor i klosterRika kvinnor kunde gå i kloster. Där levde de som nunnor med fasta regler. De studerade, bad, odlade, broderade och levde ofta hälsosamt. Klostren fungerade också som skolor för flickor och hem för änkor. Ett känt exempel är klostret i Vadstena, grundat av heliga Birgitta. Klosterlivet gav kvinnor en möjlighet till ett liv i kunskap och tro. För många blev det också en utväg för att slippa äktenskap. |
Adel: En rik och mäktig grupp i samhället som ofta ägde mycket jord.
Adelskvinnor: Kvinnor som tillhörde adelssläkter och ofta hade mer makt och rikedom än andra kvinnor.
Arv: Något man får när en släkting dör, till exempel pengar eller mark.
Brodera: Sy mönster eller bilder med tråd på tyg.
Dagsverke: Arbete som en bonde var tvungen att göra åt jordägaren, istället för att betala med pengar.
Egendom: Något som någon äger, till exempel pengar, hus eller mark.
Egnahemsbönder (skattebönder): Bönder som ägde sin mark och betalade skatt till kungen.
Hemgift: Gåvor som en flickas familj gav till mannen när hon gifte sig.
Hyra: Betalning för att få använda någon annans mark eller bostad.
Kloster: En plats där nunnor eller munkar levde, bad, arbetade och studerade.
Kronojord: Mark som ägdes av kungen men som ofta brukades av bönder som betalade hyra.
Kyrkobönder: Bönder som bodde på kyrkans mark och betalade hyra till kyrkan.
Morgongåva: En gåva som en man gav till sin fru efter bröllopet och som blev hennes egendom.
Nunna: En kvinna som valt att leva i kloster och följa religiösa regler.
Träl: En person som inte var fri, som tvingades arbeta åt andra – en slav.
Äktenskap: Ett lagligt förhållande mellan man och kvinna, där de levde som makar och bildade familj.
Änka: En kvinna vars man hade dött.
Uppgifter och frågor
Frågor på texten:
- Vad arbetade de flesta människorna med på medeltiden?
- Nämn några skillnader mellan skattejord, kronojord, kyrkans jord och adelns jord.
- Många bönder arrenderade (hyrde) marken de bodde på. Hur betalade de sin hyra?
- Vad var skillnaden mellan kvinnors och mäns arbete på gården?
- Vad hände med trälarna under medeltiden?
- Vad bestämde Birger jarl om arv för döttrar under 1200-talet?
- Ge exempel på några arbeten som kvinnor kunde ha i städerna under medeltiden.
- Vad gjorde kvinnor som levde i kloster, och varför valde vissa det livet?
L LÄS MER: Livet på landet under medeltiden: jordbruk, fester och folktro
L LÄS MER: Städerna i medeltidens Sverige
M LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520
M LÄS MER: Feodalismen
S LÄS MER: Sveriges enande som ett rike var en långdragen process
L LÄS MER: Medeltidens början i Sverige
L LÄS MER: Kungen och hans män
L LÄS MER: Brott och straff på medeltiden
M LÄS MER: Kvinnors liv under medeltiden
S LÄS MER: Jordbruk och bönder i medeltidens Sverige
S LÄS MER: Byarnas och städernas uppkomst i medeltidens Sverige
S LÄS MER: Skatter och tionde i medeltidens Sverige
L LÄS MER: Historia och historiska källor
M PODCAST: Introduktion till Sveriges medeltid
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur:
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 1 - Från stenålder till vikingatid, Bonnier Lexikon AB, 1994
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 2 - Från Birger jarl till Kalmarunionen, Bonnier Lexikon AB, 1994
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003
Jan Melin m.fl., Sveriges historia - koncentrerad uppslagsbok, Prisma, 2003
Yvonne Hirdman m.fl., Kvinnohistoria: Om kvinnors villkor från Antiken till våra dagar, Sveriges utbildningsradios förlag AB, 1999
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Artikelserie om Sverige under medeltiden, del 1: Statsmakt, kyrka och vardagsliv
