M
Kategori

Massmediernas viktigaste uppgift är att granska makthavare och skildra vår omvärld på ett källkritiskt och objektivt sätt.

Media och samhället

Här kan du läsa om massmedia i ett historiskt perspektiv och om olika moderna former av nyhetsmedier samt public service.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vi påverkas dagligen av information från olika medier

Vårt samhälle kallas ibland också för informationssamhället. Genom olika media förmedlas information av olika slag med syfte att upplysa, påverka, väcka intresse, skapa avsky, öka kunskaperna, sälja något, och så vidare.

Här kan du läsa om massmedia i ett historiskt perspektiv och om olika moderna former av nyhetsmedier samt public service.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vi påverkas dagligen av information från olika medier

Vårt samhälle kallas ibland också för informationssamhället. Genom olika media förmedlas information av olika slag med syfte att upplysa, påverka, väcka intresse, skapa avsky, öka kunskaperna, sälja något, och så vidare.

ANNONS

ANNONS

Några exempel på vanliga medier idag är: internet (inkl. sociala medier), radio, tv, tidningar, böcker och film. Vi kommer dagligen i kontakt med dessa medier.

Via alla medier strömmar information och budskap. Medierna använder olika uttryck för att väcka intresse för en viss sak - texter, bilder, animationer, filmklipp och ljud.

Vi påverkas idag i hög grad av den information som når oss. Det kan till exempel vara att vi anpassar oss efter väderleksrapporter eller att vi köper en viss produkt som vi hört mycket om.

I många fall handlar informationen om ekonomiska värden. Ju fler som väljer ett visst medium, en viss kanal, en viss vara eller tjänst, desto mer intressant blir den ur ett ekonomiskt perspektiv.

Historisk tillbakablick

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar fanns redan i romarriket för omkring 2000 år sedan. Slavar användes då för att göra kopior av meddelanden om viktiga händelser. Dessa skrifter såldes sedan till välbeställda romare. Men det var först i och med tysken Johann Gutenberg (1397-1468) och hans insatser för boktryckarkonsten som det blev möjligt att skapa regelbundet utkommande publikationer. De första tidningarna som trycktes handlade om handeln. Därutöver användes tryckpressarna först till att sprida propagandaskrifter och religiösa texter.

Den första svenska tidningen hette Ordinari Post Tijdender och utkom 1645 (under 1700-talet bytte den namn till Post och Inrikes Tidningar). Tidningen grundades av rikskanslern Axel Oxenstierna och användes för att föra ut statliga propagandabudskap i stormaktstidens Sverige. På den tiden samlades nyheter in via de lokala postmästarna och fördes vidare till högste postmästaren i Stockholm, som i sin tur sorterade och satte samman nyheterna i tidningen. Tidningarna lästes bara av ett fåtal i samhällets ekonomiska toppskikt. Anledningarna var att tidningarna var dyra och gavs ut i ganska få exemplar. Dessutom var spridningen dålig på grund av dåtidens outvecklade distributionskanaler (distribuera = sprida).

ANNONS

ANNONS

Under frihetstiden startades fler tidningar som spreds bland folket. En livlig debatt om pressens yttrandefrihet inleddes vilket ledde fram till en tryckfrihetsförordning 1766 som var den första i sitt slag i hela världen. Denna nya och banbrytande svenska grundlag innebar bland annat att det nu blev lagligt att framställa och sprida tryckta skrifter utan föregående censur och andra hinder. Ett annat inslag i tryckfrihetsförordningen var medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar, den så kallade offentlighetsprincipen.

I samband med industrialiseringen på 1800-talet utvecklades tekniken att massproducera varor i fabriker. En bransch som utnyttjade de nya industriella tillverkningsmetoderna var tidningsbranschen. Det blev nu lättare att trycka och distribuera tidningar. Dagspressen växte i stor omfattning - både vad gäller antalet tidningar och antalet utgivna exemplar. Detta möjliggjordes också av att folk flyttade från landsbygden in till städerna som blev större och fler. Samtidigt byggdes järnvägar och bättre vägar vilket gynnade transporterna mellan tätorterna samt spridandet av nyheter.

Vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet blev tidningarna mer politiska och började företräda olika politiska intressen. Vissa tidningar blev knutna till ett politiskt parti medan andra var "oberoende" politiska.

Nyhetsmedier

Hur får vi reda på nyheter? På 1950-talet läste man morgontidningen, lyssnade på radio, pratade som hastigast i telefon och pratade med grannen. Vissa av dessa medier används fortfarande. På 1970- och 1980-talen tillkom tv samt kvälls- och veckotidningar. Idag har vi dessutom internet i våra smartphones, surfplattor och datorer som ett viktigt medium för nyhetsförmedling.

När det pratas om nyhetsmedier har ofta tidningar en framträdande roll. Man brukar då skilja mellan olika typer av tidningar. De två vanligaste varianterna är morgontidningar och kvällstidningar. Det som kännetecknar morgontidningarna är att de får en stor del av sina inkomster från prenumerationer, medan kvällstidningarnas största inkomster kommer från lösnummerförsäljning. Kvällstidningarna måste därför locka till sig många av sina läsare med hjälp av dramatiska löpsedlar och iögonfallande förstasidor.

En annan viktig tidningskategori är vecko- och månadstidningarna. De handlar normalt om ett särskilt ämne, till exempel nöjen, skvaller, sport, spel, vetenskap, bilar, datorer, jakt, fiske, historia och så vidare.

ANNONS

ANNONS

De flesta tidningar - oavsett sort - är beroende av annonsförsäljning för att kunna gå med vinst, men brukar i första hand förlita sig på försäljning av prenumerationer eller lösnummer. På 1990-talet började dock gratistidningar att delas ut i storstäderna. Dessa gratistidningar får naturligtvis inga inkomster från läsarna utan förlitar sig enbart på annonsintäkter. Tidningen Metro är det främsta exemplet.

Men långt ifrån alla nyheter förmedlas genom tidningar. Numera tar vi in det mesta genom internet, men också via tv och radio.

I Sverige har vi haft radio sedan AB Radiotjänst startade sina sändningar 1925, medan de första tv-sändningarna ägde rum 1956. Första tv-sändningen i världen gjordes dock i England av BBC redan 1936. Att förmedla nyheter via internet blev vanligt först under de sista åren av 1990-talet. Sedan några år tillbaka får vi även nyheter via sociala medier. De sociala mediernas nyhetsförmedling skiljer sig dock från de mer traditionella nyhetskanalerna då de sociala medierna presenterar utvalda nyheter som ofta är skräddarsydda för deras enskilda användare. På sociala medier görs nyhetsvärderingen - urvalet av vilka nyheter som presenteras för användaren - med hjälp av digitala algoritmer som filtrerar och sorterar personliga resultat av sökningar efter information på internet eller i samband med att personen delat eller gillat saker på ett socialt forum.

Public service och kommersiella medier - två helt olika modeller

För radio och tv finns två grundkoncept som avgör hur sändningarna finansieras och som styr dess innehåll - public service och kommersiella medier.

Public service drivs i allmänhetens tjänst och innebär att dess radio- eller tv-kanaler ska ge ett betydelsefullt, självständigt och oberoende bidrag till det demokratiska samhället. Utbudet ska vara brett och innehålla program som tar upp både stora frågor och särintressen. Programmen behöver därför inte tilltala den breda, allmänna publiken. Public service finansieras av skattemedel.

Tidigare hade både den statliga radion och televisionen ensamrätt att sända. Men på 1980-talet släpptes sändningsrättigheter för närradio i Sverige och i början av 1990-talet tillkom även den kommersiella radion och tv:n. 1991 fick TV4 rätt att sända reklamfinansierade program i det rikstäckande markbundna nätet.

De kommersiella kanalerna är reklamfinansierade. Detta påverkar givetvis innehållet eftersom de konkurrerar med alla andra kanaler om tittare och annonsörer. Tendensen är att visa program som många vill se. Ju fler som tittar desto mer reklam kan säljas.

Under senare år har frågan om public service fortsatta existens debatterats flitigt i Sverige. Skälet är att många anser att det är fel att finansiera tv och radio med skattemedel. Men klarar vi av mer reklam i tv och radio? Vad tycker du?

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Medier och kommunikation

LÄS MER: Mediernas uppbyggnad och funktion

LÄS MER: Nyhetsvärdering

LÄS MER: Media och påverkan

LÄS MER: Mediernas makt och ansvar

PODCAST: Massmedia och nyhetsrapportering

Användbara begrepp

Medier: Kanaler för förmedling av information och underhållning.

Nyhet: Ett meddelande som offentliggjorts. Innehållet är något betydelsefullt – händelse, process eller tillstånd – som tidigare varit okänt.

Nyhetsmedier: Massmedier som fokuserar på att leverera nyheter till allmänheten eller en annan målgrupp.

Public service: Program i radio och tv som produceras på uppdrag av staten. Utbudet ska vara rikstäckande och politiskt och kommersiellt oberoende.

Sociala medier: Webbplatser och appar med vars hjälp människor kan interagera i mänskliga sociala nätverk och, i motsats till traditionella medier, bidra med användargenererat innehåll.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ge exempel på olika typer av medier som du kommer i kontakt med dagligen.
     
  2. Vilka typer av skrifter användes boktryckarkonsten till att sprida under 1400- och 1500-talen?
     
  3. Varför var det inte så många som fick möjlighet att läsa tidningarna som fanns i Sverige på 1600-talet?
     
  4. Hur påverkades tidningsbranschen av samhällets industrialisering under 1800-talet?
     
  5. Sammanfatta vad som är typiskt för följande nyhetsmedier:

         a) morgontidningar

         b) kvällstidningar

         c) vecko- eller månadstidningar

         d) gratistidningar

         e) radio

         d) tv

         f) internet (inkl. sociala medier)
     
  6. Redogör för de stora skillnaderna mellan public service och kommersiella medier.

Ta reda på:

  1. Vilka var de största tidningarna i Sverige under slutet av 1800-talet?
     
  2. Vilka är de tre största svenska morgontidningarna idag?
     
  3. Ungefär hur stor del av Sveriges befolkning hade tillgång till internet 1995?

Diskutera:

  1. Vilken typ av media använder du för att konsumera nyheter?
     
  2. Vilka fördelar och nackdelar finns med sociala medier? Vilka väger tyngst?
     
  3. Finns det några sociala medier som är bättre eller sämre än andra? Är t.ex. Snapchat och Instagram bra eller dåliga för ungdomar? Motivera.
     

 

Litteratur:
Hans-Erik Hallin och Jörgen Hallström, Mediekunskap och mediekommunikation, Bonniers, 2003
Marie Leijon, Elisabeth Söderquist m.fl., Medieboken. Arbeta med medier, Liber, 2000
Jesper Strömbäck, Makt och medier: samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, 2002
Helge Østbye, Karl Knapskog m.fl., Metodbok för medievetenskap, Liber, 2004
 

FÖRFATTARE

Text: Jonas Ahlberg (statsvetare) och Robert de Vries (red)
 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1, Samhällskunskap 1a2 och Samhällskunskap 1b.

Sidan uppdaterad: 13 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Media och samhället

Källkritik, reklam och media

av: Sveriges Annonsörer
Mellanstadiet, Högstadiet

Barn och unga möts av en ström av budskap i allt fler kanaler. Media Smart är läromedlet för källkritik, reklam och media.

+ Läs mer

Livet på internet - Surfa säkert och hitta rätt

av: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Förförståelse, reflektion, bildanalys, skrivuppgift, kommunikation, söka information och träna källkritik.

+ Läs mer

Så funkar Sveriges Radio och public service

av: Sveriges Radio (SR)
Högstadiet, Gymnasiet

Materialet består av häftet “Så funkar Sveriges Radio och public service” och en handledning med övningar.

+ Läs mer

Juniornyheterna

av: Sveriges Radio (SR)
Mellanstadiet, Högstadiet

Poddar från Sveriges Radio kan användas på en rad olika sätt i undervisningen och med det här skolmaterialet kan du som pedagog på ett enkelt och spännande sätt börja inkludera poddar i din undervisning.

+ Läs mer

Sprid kunskap om Förintelsen, antisemitism och rasism

av: Mobile Stories
Högstadiet, Gymnasiet

Var med i skolkampanjen Young Voices for Tolerance, där unga i hela Sverige sprider kunskap om Förintelsen, antisemitism, rasism och intolerans! Alla elever på högstadiet och gymnasiet kan vara med och göra skillnad. Samtidigt tränar eleverna sin digitala kompetens och källkritiska förmåga.

+ Läs mer

Artiklar om Media och samhället

Samarbete

Ge alla unga digital trygghet

av: Myndigheten för tillgängliga medier
2023-01-02

Hur hittar jag rätt information på internet, och vem kan jag lita på? Det kan vara livsavgörande att kunna svara på de frågorna. Skolan behöver ge alla unga, oavsett förutsättningar, verktyg för ett digitalt liv...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Elektricitetens historia, del 3: Informationsrevolutionen

av: Lars Hildingson
2022-10-07

När amerikanen Samuel Morse år 1835 hade sin telegraf färdig, blev han den förste som visade hur en sådan apparat kunde konstrueras. Den elektriska telegrafen blev den första i en lång rad revolutionerande uppfinningar inom informationsteknologin. Med hjälp av den elektriska telegrafen kunde meddelanden skickas med hjälp av elektriska impulser som gick genom en ledning, nästan med ljusets hastighet. På ett papper hos mottagaren skrev en mekanisk penna ut punkter och streck, samtidigt som avsändaren tryckte ner dessa tecken med sin telegrafnyckel...

+ Läs mer

M

Mediernas makt och ansvar

av: Jonas Ahlberg och Robert de Vries
2019-02-19

Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna rapporterar sådant som är sant och välgrundat. Medias ansvar är att ge människor en så sann och objektiv uppfattning om vår omvärld som möjligt...

+ Läs mer

Podcast om Media och samhället

SO-rummet podcast icon
M

Massmedia och nyhetsrapportering

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-06-07

Mattias, Julia och Kristoffer avslutar terminen med att prata om massmedia och det förändrade medialandskapet.

+ Läs mer

Länkar om Media och samhället

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Sh

Lag och rätt

Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.

Sh

Medier och kommunikation

Mediekunskap handlar om medierna och deras funktion i samhället.

Sh

Media och påverkan

Medias uppgift, ansvar och påverkan.

Sh

Demokrati

Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...

Sh

Sveriges politiska system

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...

Sh
Karta

Fakta om Sverige

Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

Sh

Mediernas uppbyggnad och funktion

Om vad media är, vilka uppgifter media har samt om vilka olika typer av media det finns i dagens samhälle.

Sh

Nyhetsvärdering

Nyhetsvärdering och dess grundläggande principer. Vad utgör en nyhet och hur går urvalet i nyhetsflödet till?

Sh

Sveriges beredskap

Sveriges beredskap handlar om att förebygga och vara beredd på att hantera hot mot vårt samhälle om de blir verklighet.

Relaterade taggar

Hi
Kvinna som läser tidningen.

Kommunikation och information

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...

Hi
Sherlock Holmes

Källvärdering och källkritik

Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...

Hi
propagandaposter nsdap

Propaganda

Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...

Hi
Hänglås

Censur och yttrandefrihet

Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...

Hi
Radiosändning

Radio- och TV-historia

Radions historiaRadioutsändning, som från början kallades trådlös telegrafi, fungerar med hjälp av...

Hi
Tidningsläsare

Tidningens historia

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...

Sh
statistik

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...

Sh
lagbok

Sveriges grundlagar

En grundlag är en extra viktig lag. I Sverige har vi fyra grundlagar:Regeringsformen ...

Hi
Tidning

Ordinari Post Tijdender

Ordinari Post Tijdender, med dess senare efterkommande Post- och Inrikes Tidningar, var en tidning...