Arméerna och deras styrkor vid Hastings
Anglosaxarnas och normandernas styrkor var troligtvis ganska jämnstarka (några exakta siffror finns inte) och innehöll uppskattningsvis mellan 6 000 och 8 000 man vardera.
Den anglosaxiska armén bestod enbart av infanteri där kungens tungt beväpnade livvakt – de s.k. huskarlarna – utgjorde kärnan och eliten.
Normandernas styrkor var sammansatta av flera olika truppslag. Här fanns ett starkt tungt kavalleri som antagligen var bland det bästa i Europa vid denna tid, men merparten av armén bestod av infanterisoldater och bågskyttar.
Normanderna hade fördelen av att kunna använda flera olika truppslag, men anglosaxerna lyckades å andra sidan välja fördelaktig terräng och ställde upp sina led med krigare i en sköldmur uppe på en höjd. Det innebar att normanderna skulle bli tvungna att anfalla i uppförsbacke.
Slaget blev jämnt. Striden böljade fram och tillbaka under flera timmar, men till slut fick normanderna övertaget. Hertig Vilhelm visste hur man skulle kombinera kraften hos bågskyttar, fotsoldater och kavalleri till att försvaga och krossa anglosaxarnas motstånd.
När sedan Harald Godwinsson stupade mot slutet av slaget, och det normandiska kavalleriet bröt igenom den anglosaxiska sköldmuren på flera ställen, var det hela över. Enligt en berömd berättelse dödades Harald av en pil i ögat, men historikerna är osäkra på hur han egentligen dog.
Normandernas seger förändrade England
Segern vid Hastings innebar slutet för det anglosaxiska kungaväldet. Vilhelm av Normandie tog makten över England och kröntes till kung på juldagen 1066. Han blev senare känd som Vilhelm Erövraren. Wales kom däremot först långt senare under fullständig engelsk kontroll.
Under de följande årtiondena tog normanderna över stora delar av landets jordegendomar och de viktigaste maktpositionerna i samhället. Det franska språket fick samtidigt stort inflytande, framförallt vid hovet och bland adeln. Den normandiska erövringen förändrade därmed både Englands maktförhållanden och dess språk och kultur.
För att stärka sin kontroll över England lät Vilhelm Erövraren också bygga borgar på strategiska platser runt om i landet. Där kunde normandiska soldater hålla uppsikt över befolkningen och slå ner eventuella uppror. År 1086 lät Vilhelm dessutom genomföra en omfattande undersökning av rikets jordegendomar. Resultatet sammanställdes i den berömda Domesday Book, där man bland annat antecknade vem som innehade marken, hur mycket den var värd och vilka tillgångar som fanns. Uppgifterna gjorde det lättare för kungen att kräva in skatter och styra landet. Boken är idag en av historikernas viktigaste källor till livet i det medeltida England.
Händelserna som ledde fram till slaget vid Hastings och själva slaget har avbildats på Bayeuxtapeten som är en nästan 70 meter lång broderad linnetapet från slutet av 1000-talet.
Kometen förebådade en kunglig katastrofVisste du att en av världens mest kända kometer syntes på himlen över England samma år som slaget vid Hastings ägde rum? Våren 1066 kunde människor se en ovanligt ljusstark komet med en lång svans på natthimlen. Idag vet vi att det var Halleys komet, som återkommer ungefär vart 76:e år. På medeltiden visste man inte varför kometer ibland dök upp på himlen. Många trodde att de var tecken från Gud och kunde förebåda krig, katastrofer eller en kungs död. Kometen väckte därför stor uppmärksamhet. När Harald Godwinsson besegrades och dödades vid Hastings i oktober samma år kunde händelsen tolkas som att kometen hade varnat för hans fall. Halleys komet finns till och med avbildad på Bayeuxtapeten. Där syns flera människor som pekar upp mot den märkliga himlakroppen. Idag vet vi att kometer är himlakroppar som till stor del består av is, damm och sten. När de närmar sig solen kan gas och damm bilda en lång lysande svans. Men på 1000-talet var de fortfarande ett mysterium som kunde väcka både fascination och rädsla.
|
M LÄS MER: Medeltida krig och försvar
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Kelly de Vries m.fl., Slagfält under medeltiden – från Hastings 1066 till Brunkeberg 1471, Fischer & Co, 2014
J.F.C. Fuller, De avgörande slagen – från antiken till Hastings 1066, Historiska Media, 2003
Martin J. Dougherty (red.), 100 slag – striderna som format vår värld, Parragon, 2012
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
