M

Kristendomens uppkomst

Bild:

Den kristna synen på Jesus utgår ifrån övertygelsen att Jesus är gudomlig och den utlovade Messias vars ankomst profeterades i Gamla testamentet.

Jesus från Nasaret

Det som kom att bli kristendomen uppstod från början kring Jesus från Nasaret. Han var en judisk lärare och utförde enligt den kristna tron en rad underverk där han bland annat botade sjuka.

Jesus predikade om Guds rike där alla var välkomna, även fattiga, förtryckta och syndare.

Att Jesus blev vän med syndare och gav dem syndernas förlåtelse var enligt Nya testamentet upprörande för vissa judar. Enligt judisk tradition är det bara Gud eller hans särskilda sändebud som kan ge syndernas förlåtelse.

Judarna väntade på Messias

Jesus fick till en början många anhängare som trodde att han var den Messias som judarna väntade på. Vid den här tiden trodde nämligen många judar att Gud skulle sända en befriare som skulle hjälpa dem att göra upp med romarna som ockuperade deras land (Palestina). Denne befriare kallade man Messias.

Användbara begrepp

Messias: Betyder "den utvalde" och syftar på en av Gud utsedd kommande härskare som ska medföra en lyckotid för det judiska folket. Jesus anhängare - som var judar - ansåg att han var Messias.

Kyrka: Med ordet kyrka kan man mena många olika saker. Det kan vara en byggnad där människor samlas till gudstjänst. Men det kan också vara gemenskapen av kristna, lokalt, nationellt eller globalt. Ordet kyrka betyder egentligen något som tillhör Herren (Kristus). Kristendomens tre stora inriktningar är t.ex. de ortodoxa kyrkorna, den katolska kyrkan och de protestantiska kyrkorna.

Mission: (latin: missio= sändning) Med mission menas oftast verksamhet som bidrar till att sprida en religion i syfte att vinna fler anhängare, t.ex. genom undervisning och andlig påverkan. Den som sprider de religiösa budskapen kallas missionär.

Statsreligion: En religion som fått företräde i en stat och där invånarna i regel ges fördelar av att bekänna sig till religionen i fråga.

Men det visade sig snart att Jesus inte hade några politiska ambitioner. Jesus tappade därför de flesta av sina anhängare och efter ett tag var det bara en mindre skara som fortsatte att följa honom.

Jesus blev senare korsfäst och dödad, men enligt den kristna tron återuppstod han från sin grav efter tre dagar.
Lyssna på I FOKUS om Jesus död och uppståndelse >

Kristna anser att Jesus var den Messias som judarna hade väntat på. Det grekiska ordet Kristus har samma innebörd som det hebreiska ordet Messias, som ungefär betyder "den utvalde".

Tron på Kristus spreds till andra judar

En del av Jesu anhängare fortsatte tro på Jesus som Messias. De var judar och de samlades i Jerusalem.

Jesus anhängare tänkte inte att de skapat en helt ny religion. De levde som judar och följde den judiska trons traditioner och lagar.

Dessa anhängare började sprida budskapet om att Jesus var Messias till judar i andra delar av romarriket. På vissa platser lyckades de, och där bildades nya församlingar.

Grekiskan var dåtidens internationella språk

Det språk som budskapet oftast spreds på var grekiska. Vid den här tiden var grekiskan det "allmänna språket" inom romarriket (precis som engelskans internationella roll idag).

Eftersom det grekiska ordet för Messias är Kristus, talade man snart om Jesus Kristus.

När sammanställningar av Jesus liv och verksamhet skrevs ner i fyra skrifter, de fyra evangelierna, gjordes detta på grekiska. Därför började alla judar som trodde att Jesus var Kristus att kallas för kristna. Det vill säga, anhängare till Kristus.

Tron på Kristus spreds till icke-judar

I Apostlagärningarna, som är en berättelse om tiden efter Jesus verksamhet, berättas det om hur budskapet även började spridas till icke-judar.

Genom att inkludera icke-judar bildades så småningom en ny religion, även om det från början inte var tänkt så.

Man diskuterade tidigt frågan om de som inte var judar (det vill säga hedningar) skulle behöva följa de judiska traditionerna eller inte. Om detta rådde det olika åsikter om. Det blev till slut den grupp som inte ansåg det som vann debatten. Efter ett tag sågs kristna inte längre som judar, istället började de kallas kristna.

I början av 300-talet var omkring 15 procent av romarrikets befolkning kristna.

Till en början förföljdes många för sin tro. Den romerska kejsaren krävde nämligen att han skulle tillbes som en gud. Detta var oacceptabelt för de kristna.

Kristendomen blev romersk statsreligion

År 380 blev kristendomen statsreligion i det romerska riket. De kristna behövde nu inte längre samlas i hemlighet. I och med det började många stora kyrkor att byggas.

Biskopen i Rom blev med tiden kyrkans ledare och kallades för påve.

På grund av en konflikt delades det romerska riket år 395 i det Västromerska och det Östromerska riket.

På 1000-talet delades kyrkan i romersk-katolska kyrkan i väst och ortodoxa kyrkan i öst. En anledning var att de ortodoxa inte ville erkänna påven som ledare för alla kristna.
Lyssna på I FOKUS om kyrkans splittring >

Missionen blev tidigt en drivande kraft inom den nya rörelsen.

Uppgifter och frågor

  1. Vad ansåg Jesus anhängare om Messias?
     
  2. Hur skilde sig Jesus första anhängare från de övriga judarna?
     
  3. På vilket sätt spreds kristendomen till en början?
     
  4. I slutet av 300-talet blev kristendomen romersk statsreligion. Nämn några följder av detta.

 

Litteratur:
​Sören Wibeck, Religionernas historia - om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005
Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993
Jensen, Rothstein, Podemann, Sörensen. Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi. Gyldendal, 2011
Christer Hedin, Kristendom: lära, fromhetsliv och historia, Dialogos Förlag, 2011
 

Text: Hanna Hägerland, gymnasielärare i religionskunskap

Uppdaterad: 19 september 2017
Publicerad: 17 september 2017