Framväxten av flickors utbildning under 1700-talet
Lästid 6 minuter
Flickor hade länge under historien mycket sämre möjligheter att få utbildning än pojkar. Fram tills 1700-talet fick de ofta bara lära sig grundläggande saker som att läsa och skriva lite.
Debatten om kvinnans rätt till teoretiska kunskaper var livlig under 1700-talet. Det var många som tyckte att lärdom inte passade för en kvinna och att det enda kvinnor behövde veta var hur man skötte ett hushåll och lydde sin man.
Fattiga flickor ur de lägre stånden hade det allra sämst. Situationen för flickor ur de högre samhällsklasserna var bättre och de kunde få mer utbildning men det ledde bara i sällsynta fall till en fullgod bildning.
Flickor fick ibland till exempel studera en del tillsammans med sina bröder om det hade anställts en informatör för att undervisa dem. En informatör är en manlig hemlärare. Skolor brukade bara finnas till för pojkar.
Men vid början av 1700-talet förändrades situationen till det bättre. Eftersom kvinnobildningens förbättring började i de mer inflytelserika och välbärgade samhällsgrupperna (adeln, prästerskapet, borgarna och ofrälse ståndspersoner) fokuserar den här artikeln på deras utveckling. På sikt ledde detta till att flickor i allmänhet började få bättre utbildningsmöjligheter. Men hur kom det sig att flickor på 1700-talet började få bättre bildning? Vad låg bakom förändringen?
ANNONS
ANNONS
1700-talets debatt om flickors utbildning
Fäder och manliga pedagoger var de som i huvudsak bestämde vad döttrarna skulle undervisas i. De upptäckte att det kunde vara till nytta att ge flickor bättre utbildning.
Ämnet väckte samhällsdebatt och det började skrivas mer om hur flickor skulle skolas. Flickors uppfostran behandlades i tidningar och det skrevs böcker om temat. Både män och kvinnor deltog i debatten. Olika förslag kastades fram. Vissa hävdade att det var skadligt med för mycket kunskap för det som de kallade ”kvinnans sköra förstånd”. Det befarades att lärdom skulle göra flickor vimsiga. Andra menade på att flickor var lika duktiga på att lära sig saker som pojkar och borde få möjlighet att använda sin begåvning.
Till slut enades man om att flickor behövde få bättre utbildning. Motiveringarna var många. Bland annat hävdades det att skolade damer var mer attraktiva äktenskapskandidater. Det var bättre för männen att få en bildad hustru eftersom det skulle bli trivsammare i hemmet när maken kunde diskutera olika ämnen med sin hustru.
Dessutom hade kvinnan i sin roll av moder ansvaret för barnuppfostran. En välskolad mor hade lättare att undervisa sina barn. Det var också viktigt att kvinnor – som ansvarade för hushållsskötseln – hade tillräckliga kunskaper för att till exempel inte slösa pengarna i hushållskassan för att de inte kunde räkna. Utbildningens mål blev att göra flickor till goda hustrur, kompetenta mödrar och duktiga husmödrar.
Kvinnor skulle utbildas för att underlätta männens liv
Syftet med att förbättra flickors utbildning var alltså till stor del att göra livet behagligare för männen. Men trots att målet var att underlätta männens liv fick flickor mycket nytta av den förbättrade utbildningen. De började få lära sig såväl teoretiska som praktiska kunskaper som flickor dittills ofta bara kunnat drömma om. Detta gav dem meningsfull sysselsättning och möjlighet till att använda sina talanger.
Så småningom kunde kvinnor med hjälp av sina nyvunna kunskaper exempelvis bli författare eller konstnärer. Man började i växande grad anställa kvinnliga hemlärare, så kallade guvernanter, som undervisade flickorna i hemmet. Det dröjde därefter inte länge förrän det öppnades små privata flickskolor som kallades flickpensioner. Eleverna kunde bo på dem på heltid som på en internatskola, eller gå till skolan några timmar dagligen som på en vanlig skola.
Trots att det till stor del var män som bestämde uppfostrans innehåll var det alltså med tiden ofta kvinnor som i praktiken ansvarade för skolningen. Guvernanter och mödrar undervisade flickor i hemmet och lärarinnor i de nya flickpensionerna.
ANNONS
ANNONS
Utbildningen av flickor banade väg för ett mer jämlikt utbildningssystem
Det fanns också kvinnliga pedagoger. Till exempel den franska Marie Leprince de Beaumont (1711-1780) var en av de kvinnliga pedagogernas pionjär. Många av hennes böcker om hur flickors uppfostran kunde förbättras översattes till svenska och lästes i Sverige.
Till skillnad från de manliga pedagogerna som ofta tyckte om att påpeka flickors fel och ställa nästan orimliga krav på dem, hade Leprince de Beaumont flickors bästa för ögonen. Hon förstod att det inte var lätt för flickor att leva ett begränsat liv i hemmets sfär – som ansågs vara kvinnans plats – och försökte hjälpa dem att få ett mer meningsfullt innehåll i livet.
Det fanns också män som hade samma mål. Bland annat den svenska kyrkoherden Olof Kolmodin (1690-1753) förespråkade en ovanligt modern läroplan för flickor. Hans syn på saken presenteras i den tvådelade boken Biblisk Qwinno (= Spegel) (1732 och 1750).
Med hjälp av framåtsträvande kvinnors och mäns insatser förbättrades alltså flickors utbildning under 1700-talet. Förändringen började hos de högre samhällsgrupperna och spred sig under kommande seklen till alla klasser. Till slut möjliggjorde detta uppkomsten av dagens jämställda utbildningssystem.
ANNONS
Ord och begrepp:
Flickpension: Liten privat flickskola
Guvernant: Kvinnlig hemlärare
Informatör: Manlig hemlärare
Pedagog: En lärd person som sysslar med utbildningsfrågor.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vilka var det som ville förbättra flickors utbildning?
Var debatterades det om flickors uppfostran?
Varför var vissa emot att ge flickor mer kunskap?
Varför skulle flickor utbildas bättre?
Vem ansvarade för flickors praktiska skolning?
Hurdan nytta hade flickor av den förbättrade skolningen?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
FÖRFATTARE
Text: Sara Medberg, doktorand i kyrkohistoria vid Helsingfors universitet Webbplats: https://www.saramedberg.net/
Vill du veta mer om unga damers liv på 1700- och 1800-talet? Följ med på en okonventionell hjältinnas äventyr genom hemlighetsfulla slott och glamourösa balsalar i boken Myndlingen. Romanen är full med romantik och spänning i Sverige under Jane Austens tid. I Myndlingen presenteras Medbergs specialområde - flickors uppfostran på 1700- och 1800-talen - ur ett skönlitterärt perspektiv.
Artikelserie om
Flickors utbildning under 1700-talet
1
Framväxten av flickors utbildning under 1700-talet
Vid påsk springer små påskkäringar runt i husen. Färggranna fastlagsris lyser på torgen, småpojkarna tjatar om påsksmällare, och vi målar eller färgar ägg och sätter i oss mängder av dem på påskafton. Underliga traditioner egentligen, en del av dem har skrämmande bakgrund i vidskepelse och häxtro, andra i medeltida katolska traditioner...
På gårdarna i Skandinavien under vikingatiden levde ofta stora familjer tillsammans. Alla, både vuxna och barn, hjälptes åt med arbetet på gården. Kvinnor och män hade olika uppgifter, men båda hade viktiga roller. Det fanns också trälar som arbetade hårt, men utan att ha några rättigheter...
Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...
År 1841 lämnade emigranten Gustaf Unonius och hans följe Uppsala för att söka lyckan i USA. De grundade kolonin Nya Uppsala vid Pine Lake i Wisconsin. Unonius beskrev i lyriska resebrev hem ett land fyllt av frihet och möjligheter, vilket inspirerade många att emigrera. Snart strömmade tusentals svenskar över Atlanten, lockade av drömmen om ett bättre liv...
Gustav III efterträddes av sin son Gustav Adolf, och med honom slutar den glansfulla gustavianska tiden i en av de största katastrofer som svenska folket upplevt under hela sin historia. Sverige förlorade Finland och därmed en tredjedel av sin landyta och en fjärdedel av sin befolkning. Finland hade i över 700 år varit en lika naturlig del av Sverige som Skåne är idag, fast under dubbelt så lång tid...
Den 22 juni 1743 var revolutionen nära i Stockholm. En väpnad folkmassa stod öga mot öga mot armén på Gustaf Adolfs torg. Regeringen var handlingsförlamad, kungen maktlös och folkets vrede glödande. Detta var den stora Daldansen, som slutade i blod och tårar...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
