Holland får tulpanfeber - världens första finansbubbla

klocka
Lästid 6 minuter
Hur många gånger har inte historien och börstabellerna lärt oss att en uppgång inte varar i evighet? Ändå hoppas vi varje gång. Under några januariveckor 1637 sattes ett än idag svårslaget rekord i denne genre – med lökar.
M
Artikel

Tulpanlökshandel 1637. Målning av Johannes Hinderikus Egenberger (1822–1897).

Världshistoriens dyraste lunch?

Januari 1637

Det var en gång en sjökapten som efter åtskilliga månader i främmande land hade kommit hem till Amsterdam. Nu satt han på grosshandlarens kontor, hade nyss berättat om innehållet i sina välfyllda lastrum och väntade på att affärsmannen skulle återkomma med sin bokhållare så att affären kunde göras upp.

Han såg sig omkring. På en av hyllorna med sidenrullar och sammetstyger låg en lök.

ANNONS

ANNONS

Skepparen var förtjust i lök. Han var dessutom hungrig och såg fram emot lunchen, som idag skulle bjuda på hans favoriträtt rökt sill. Det skulle vara gott med lök till, tänkte han och stoppade snabbt sitt fynd i fickan innan grosshandlaren kom tillbaka.

Någon timme senare var sjökaptenen tillbaka på sitt fartyg. Han hade just avslutat sin lunch när grosshandlaren kom springande över landgången, högröd i ansiktet. "Vad har du gjort av löken?" skrek han. "Den har jag ätit upp", svarade skepparen. "Är du inte klok! Det var en tulpanlök! En Semper.Augustus; den är värd åtminstone trettiotusen", skrek den förtvivlade i affärsmannen.

Den andre såg oförstående på honom. Trettiotusen gulden för en lök lät inte klokt. Man kunde leva gott i ett helt år på hundrafemtio.

Om denna historia är sann, utspelade den sig under de vansinniga januariveckor 1637 när världens första väldokumenterade finansbubbla närmade sig bristningsgränsen. När en tulpanlök kunde säljas för nästan vilket pris som helst.

Bakgrunden till tulpanmanin

Visserligen hade köpstarka holländare handlat med tulpanlökar i nästan fyrtio år, ända sedan de första exemplaren hade stulits från botaniska trädgården i Leiden någon gång på 1590-talet. Dit hade de förts av den schweiziske botanikern Carolus Clusius som importerat tulpaner från Turkiet och lärt sig konsten att förädla dem. En exklusiv lök var värd mycket pengar och priserna steg oupphörligt på tulpanbörserna i Amsterdam, Rotterdam, Haarlem, Leyden, Alkmaar och Hoorn.

Men det var först på hösten 1636 som det verkliga vansinnet bröt ut, närmare bestämt den 12:e november vilket framgår av bevarade tulpanindex. Från denna dag och fram till slutet av januari 1637 tolvdubblades snittpriset på tulpanlökar. De eftertraktade sorterna steg sjufalt mer i värde. Alla som hade pengar att satsa köpte tulpanlökar och på bara några dagar kunde vem som helst skapa sig en förmögenhet, berättar den skotske journalisten Charles MacKay som 1848 skrev den numera klassiska berättelsen om holländarnas "tulipmania":

"Alla var övertygade om att passionen för tulpaner skulle vara i evighet, att marknaden skulle växa och välbärgade människor över hela världen skulle skicka efter tulpanlökar från Holland och betala vilka priser som helst for dem."

ANNONS

ANNONS

En tulpanlök kunde kosta tvåhundra genomsnittliga årslöner

Den 5 februari 1637 sattes rekordet. Då hölls en stor tulpanauktion i Alkmaar. Snittpriset låg på 792 gulden. En Viceroy såldes för 4 203, en Admiral van Enchhysen gick for 5 200 och så vidare. Vid det laget handlade man dock inte längre med verkliga lökar. För att kunna hålla tulpanbörsen igång året runt köpte och sålde man optioner, rätten till lökar som redan var planterade och skulle grävas upp efter blomning och förökning.

Dyrast av alla tulpaner var den exklusiva Semper Augustus. Den hade varit en dyrgrip i många år, men i januari 1637 steg marknadspriset till trettiotusen gulden per lök. För den summan kunde man köpa sig tre präktiga borgarhus vid kanalen Amsterdamer Gracht. Beloppet motsvarade tvåhundra genomsnittliga årslöner.

Den holländare som varit bortrest och kom hem under dessa veckor hade ingen aning om vilken spekulationsbubbla han eller hon damp ner i, påpekar Charles MacKay som har den olycksalige sjökaptenen som talande exempel. Denne arresterades efter sin aningslösa lunch (som rimligen bör vara världshistoriens dyraste), åtalades och dömdes för stöld och fick tillbringa åtskilliga månader i fängelse.

Finansbubblan spricker

Men slutet var på väg. Två dagar före rekordauktionen i Alkmaar, den 3 februari 1637, hölls en auktion i Haarlem där ingen av de utbjudna lökarna nådde upp till utropspriset. I takt med att denna nyhet spreds gick luften ur tulpanmarknaden, berättar MacKay. De som gjort misstaget att hoppa på tåget för sent eller inte sålt i tid tvingades se sig snuvade och blev i många fall ruinerade:

"Hundratals människor som ett par månader tidigare hade börjat tvivla på att man någonsin mer skulle se något som liknade fattigdom i detta land, insåg att de nu inte ägde mycket mer än några lökar - som ingen ville köpa."

Paniken spred sig. När våren kom och tulpanerna gick i blom hade priserna landat på ungefär samma nivå som innan vansinnet började. Och när sjökaptenen så småningom släpptes ut ur fängelset hade han en intressant iakttagelse att berätta:

"Semper Augustus passade alldeles utmärkt till rökt sill."

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför skulle man kunna påstå att den ”otursdrabbade” sjökaptenens tulpanlök till lunch troligtvis blev en av de dyraste måltiderna i världshistorien?
     
  2. Försök ge en förklaring till varför tulpanlökarnas värde ökade så mycket som de gjorde under kort tid.
     
  3. Varför köpte folk dessa tulpanlökar?
     
  4. Varför sprack finansbubblan med tulpanlökar?

Ta reda på:

  1. Ge exempel på andra finansbubblor genom historien.

Diskutera:

  1. Existerar det någon finansbubbla i dagens samhälle? Motivera.

Extrauppgift:

  1. Tänk dig att du är journalist på en kvällstidning med den stora förmånen att ha en tidsmaskin till förfogande som du använder för att göra verkliga "aktuella" kortfattade reportage ur historien. Välj ut en händelse från texten ovan och skriv ett kort reportage om den. Glöm inte rubrik då den troligtvis kommer hamna på tidningens löpsedel.
     

 

M  LÄS MER: Ekonomi och handel 1500-1776

S  LÄS MER: Nederländernas historia

L  LÄS MER: Amsterdam

S  LÄS MER: Amsterdam - en viktig handelspartner för Sverige under 1600-talet

M  LÄS MER: Finanskriser och börskrascher

S  PODCAST: Aktier och aktiehandel

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

FÖRFATTARE

Text: Daniel Rydén, journalist och författare med inriktning på historia
Webbsida: https://historiskamedia.se/forfattare/daniel-ryden/

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas Den märkligaste boken i världen & andra mysterier.
Bokens webbsida

 

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025
Publicerad: 1 februari 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

1500-talets Sverige, del 2: Livet på landet

SO-rummet bok
M
av: Lars Hildingson
2023-06-21
klocka Lästid 12 minuter

Under 1500-talet, liksom tidigare under medeltiden, bestod större delen av befolkningen av bönder som helst ville bo i byar. I byn hade de skydd mot fiender och lösdrivare, och där hade de också hjälp av varandra. Allt arbete på gården sköttes av den egna familjen, men det var många sysslor som bönderna måste utföra tillsammans i byn...

+ Läs mer

Bakgrunden till holländarnas kolonisering av Sydafrika

M
av: Magnus Västerbro
2022-07-16
klocka Lästid 9 minuter

Efter att holländarna år 1652 anlagt ett fort i närheten av Godahoppsudden vid Afrikas sydspets, gick den europeiska koloniseringen av Afrika in i en ny fas. I början, när det holländska ostindiska kompaniet kom till området, fanns inga planer på att kontrollera stora territorier. Tvärtom, den ursprungliga planen var enkel - man skulle anlägga en befäst bosättning som skulle fungera som provianteringsstation för kompaniets fartyg under deras seglatser mellan Europa och Asien. Men bosättningen växte snabbt, och snart togs allt mer mark i beslag. Ursprungsbefolkningen trängdes undan. Den europeiska kolonisationen av södra Afrika hade inletts...

+ Läs mer

Bergsbruk och skogsbruk i 1700-talets Sverige

S
av: Torbjörn Nilsson
2022-06-27
klocka Lästid 4 minuter

Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast var de ca 350 järnbruken, men även koppar och silver bröts. Stångjärnet exporterades främst till England. Sverige dominerade den internationella handeln, men konkurrensen från Ryssland ökade starkt under seklets senare del. Genom Jernkontoret var bergsbruket strikt reglerat för att garantera kvalitet, höga priser och tillgång till bränsle. Skogsbruk bestod under 1700-talet av främst tjärbränning och vedinsamling. Exporten av sågat virke var liten. Norges mer utvecklade sågverk med finbladiga sågar var en övermäktig konkurrent. Först under senare delen av seklet utvecklades sågverksindustrin i Sverige...

+ Läs mer

Kosacker inledde den ryska erövringen av Sibirien

M
av: Kaj Hildingson
2021-08-06
klocka Lästid 8 minuter

I mitten av 1500-talet ökade pälshandeln mellan Ryssland och England och engelska fartyg gick regelbundet till Vita havskusten. Den ryske tsaren Ivan IV (1530-1584) ville gärna hålla noggrann kontroll över handeln och samtidigt utvidga sitt välde österut. Ivan drömde dels om att behärska hela Sibirien, dels om att kontrollera en väg till Kina. Den av tsaren utsände kosacken Jermaks erövringar av Sibirien kan liknas vid conquistadorernas framfart i Amerika. I båda fallen lade en liten grupp välbeväpnade män under sig enorma landområden och besegrade fiender som var överlägsna i antal men saknade eldvapen...

+ Läs mer

Mynt under medeltiden och Vasatiden

S
av: Gunnar Åselius
2021-07-30
klocka Lästid 4 minuter

Under de första århundradena efter Kristi födelse importerades mynt till Sverige från romarriket, och under vikingatiden från det arabiska kalifatet (kufiska mynt). Myntens uppgift var i första hand inte att vara ett betalningsmedel med bestämda valörer utan snarare att vara en viktenhet för ädelmetaller. Redan i början av 800-talet präglades dessutom efter frankiska förlagor inhemska mynt i Birka. Den förste kungen att prägla mynt i eget namn var Olof skötkonung...

+ Läs mer

Vitus Bering i Sibirien – kamp mot kyla och polarrävar

M
av: Kaj Hildingson
2021-07-29
klocka Lästid 15 minuter

”I tio år förbereddes detta stora företag och tio timmar användes till dess huvudsakliga mål”. Så skrev en tysk forskare sedan en rysk expedition år 1741 till sist nått sitt mål och från Sibirien ankrat vid en ö i norra Nordamerika. Men expeditionens ledare Vitus Bering gav redan efter några timmar order om att segla tillbaka trots alla år och ansträngningar forskningsfärden kostat. Trots misslyckandet i Nordamerika ledde Berings upptäckter i Sibirien till att Ryssland till slut lyckades uppfylla en många hundra år gammal dröm...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Ostindiefarare i Stockholms hamn på 1700-talet.

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Hi
Karta

Nederländernas historia

Här hittar du material som behandlar Nederländernas historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller...

Relaterade taggar

Hi
Amsterdam

Amsterdam

Amsterdam är Nederländernas huvudstad med omkring en miljon invånare. Haag är dock residensstad där...

Hi
Drakflygning med sedeldrake.

Finanskriser och börskrascher

På 1920-talet var en man i Tyskland en dag på väg till banken för att betala en räkning. Eftersom...

Hi
Lydiska guldmynt

Betalningsmedel

Betalningsmedel eller pengar har funnits länge. Det krävde inga tekniska genombrott, utan var en...