© 2026 SO-rummet.se
Parlamentarism är ett statsskick där regeringen måste ha stöd av, eller åtminstone accepteras av, landets parlament. I demokratiska länder är parlamentet en folkvald församling som utses genom allmänna och regelbundna val. Sveriges parlament kallas riksdagen.
Parlamentet har den övergripande lagstiftande makten. Det beslutar bland annat om landets lagar och statens budget. Parlamentet ska också granska regeringen och kontrollera hur den sköter sitt arbete.
Efter ett val bildas en regering utifrån styrkeförhållandena i parlamentet. Hur detta går till skiljer sig mellan olika länder. I Sverige föreslår riksdagens talman en statsminister som riksdagen sedan röstar om. Den valda statsministern utser därefter regeringens övriga ministrar.
Regeringen kan bestå av ett eller flera partier. En majoritetsregering har stöd av mer än hälften av parlamentets ledamöter, medan en minoritetsregering saknar egen majoritet. En koalitionsregering består av flera partier. En samlingsregering innehåller partier från olika politiska sidor och bildas främst i samband med en allvarlig kris.
Regeringen leds av en chef vars titel skiljer sig beroende på land: statsminister, förbundskansler, konseljpresident, ministerpresident, premiärminister eller rikskansler.
Parlamentet och regeringen har olika uppgifter, men deras arbete hänger nära samman. Regeringen styr landet, lämnar förslag till parlamentet och ser till att fattade beslut genomförs. Parlamentet beslutar om lagarna och pengarna samt granskar regeringens arbete.
Regeringen och dess ledare är beroende av att parlamentet har tillräckligt förtroende för dem. Det betyder inte alltid att en majoritet måste stödja varje beslut. En regering kan ibland få igenom sin politik genom överenskommelser med partier som inte ingår i regeringen. Detta är särskilt viktigt för en minoritetsregering.
Om regeringen förlorar parlamentets förtroende kan den tvingas avgå. Parlamentet kan visa sitt misstroende genom en särskild omröstning. Beroende på landets regler kan följden bli att en ny regering bildas eller att ett nytt val hålls.
Parlamentarism skiljer sig från ett presidentstyre. I ett presidentstyre väljs presidenten vanligen för en bestämd period och är inte beroende av parlamentets löpande förtroende på samma sätt. I ett parlamentariskt system kan regeringen däremot förlora makten mellan två vanliga val om parlamentet inte längre accepterar den.
Så utses Sveriges statsministerEfter ett riksdagsval talar riksdagens talman med företrädare för alla partier i riksdagen. Talmannen försöker ta reda på vilken person som har bäst möjlighet att bli accepterad som statsminister. Därefter föreslår talmannen en kandidat. Riksdagen röstar sedan om förslaget. Om en majoritet av ledamöterna inte röstar emot kandidaten blir personen Sveriges statsminister. Om förslaget avslås måste talmannen ta fram en ny kandidat. Den nya statsministern bestämmer vilka personer som ska bli ministrar. Statsministern och ministrarna bildar tillsammans Sveriges regering. Varje minister ansvarar vanligtvis för ett särskilt område, till exempel ekonomi, skola, försvar eller utrikespolitik. Statsministern leder regeringens arbete. |
S LÄS MER: Demokratiska system och olika statsskick
S LÄS MER: Sveriges riksdag – en representativ demokrati
M PODCAST: Riksdag och regering i Sverige
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
David Held, Demokratimodeller, Bokförlaget Daidalos, 1997
Lauri Karvonen, Statsskick – att bygga demokrati, Studentlitteratur, 2008
Brian Barry, Idéer om demokrati, Tiden, 1992
FÖRFATTARE
Text: Johnny Poetzsch, SO-lärare och författare
Webbplats: Poetzsch Historica
Här nedan hittar du material som bland annat fokuserar på parlamentarism.
© 2026 SO-rummet.se
Riksdagsspelet är ett pedagogiskt undervisningsmaterial för ämnet samhällskunskap. Det är ett brädspel som skolor kan beställa utan kostnad.
Det här materialet är framtaget för anpassat gymnasium och anpassad grundskola åk. 7-9.
Vad gör EU:s olika institutioner, hur kommer en EU-lag till och hur påverkas Sverige av medlemskapet i EU? På riksdagens webbplats får du en övergripande bild av hur EU-arbetet fungerar och hur EU och Sverige hänger ihop.
Den andra söndagen i september är dags för val! Riksdagen erbjuder material för att undervisa om riksdagsvalet i höst.
Är du lärare i samhällskunskap? Vill du fräscha upp eller fördjupa dina kunskaper om riksdagen? Här kan du läsa om kurser och fortbildningsdagar för lärare. Alla kurser och fortbildningsdagar är gratis.
Lästid 8 minuter
För oss moderna svenskar kan det svenska valet tyckas självklart, enkelt och okomplicerat. Här är rösträtten allmän och lika, och har så varit i över ett sekel. Men det finns ändå anledning att titta närmare på det svenska valet i allmänhet och på den svenska rösträtten i synnerhet...
Lästid 6 minuter
Talmannen kan sägas vara den som lyssnar mest på riksdagens debatter – och som talar minst. En talman, numera i könsneutral betydelse, är den som håller ordning, ger ledamöterna ordet, övervakar omröstningar och slår klubban i bordet när debatten avslutas. I skuggan av rösträttsreformerna förändrades också hur talmännen i de båda kamrarna utsågs...
Lästid 7 minuter
Strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också riksdagsåret och därtill första kammarens 104-åriga historia. Andra kammaren avskaffades också. Den efterföljande riksdagen med bara en kammare hade mest gemensamt med den tidigare andra kammaren i fråga om hur den valdes. Dagens enkammarriksdag kan därför ses som en utbyggd variant av andra kammaren...
Lästid 4 minuter
I den tvåkammarriksdag som hade införts 1865-1866 bestämdes rösträtten och valbarheten av individens ekonomiska ställning. Borta var den gamla ståndsriksdagens indelning i adel, präster, borgare och bönder. Adeln hade då representerats av varje släkts överhuvud. Biskopar och andra av kyrkans män var självskrivna i prästeståndet. Nu skulle alla väljas. Ändå dominerades den nya riksdagen av samma grupper: adliga godsägare, ämbetsmän, företagare och självägande bönder. Krav på inkomst och förmögenhet uteslöt stora delar av befolkningen...
Lästid 5 minuter
Under några dramatiska veckor i november och december 1918 fattade den svenska riksdagen beslut om allmän och lika rösträtt. Det är en allmän uppfattning att Sverige därmed avslutat den historiska utvecklingen mot demokratin i dess klassiska form...
Lästid 4 minuter
Sverige beskrivs ofta som ett avancerat och modernt land, också av utländska betraktare. Välfärd, standard och jämställdhet förs fram som grundpelare i samhället. Men så har det inte alltid varit. Tvärtom var Sverige sist i Norden med att införa allmän och lika rösträtt, för både män och kvinnor. De nordiska länderna var dock tidigt ute med allmän rösträtt för män och kvinnor om man betraktar händelsen i ett internationellt perspektiv...
Lästid 8 minuter
Att Sverige i slutet av 1910-talet var ensamt i Norden om att sakna kvinnlig politisk rösträtt var ett viktigt argument för den kvinnliga rösträttsrörelsen. Inte minst vykortet (se bild längre ner i artikeln) på det temat illustrerade landets genanta sistaplats. Att det verkligen var så råder det heller inget tvivel om...
Lästid 9 minuter
I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...
Lästid 8 minuter
Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta. Folkets politiska fri- och rättigheter skyddas i grundlagarna. Svenskarna är tillsammans med de flesta andra européer numera även EU-medborgare. En hel del har hänt. Ändå återstår många utmaningar...
Lästid 7 minuter
En ny regering behöver bildas när en tidigare regering har avgått. Det vanligaste är att det sker efter ett riksdagsval. Men det kan också behöva bildas en ny regering om den tidigare regeringen har avgått på grund av att riksdagen riktat en misstroendeförklaring mot statsministern eller om en statsminister har valt att avgå av andra skäl...
Lästid 8 minuter
Demokratins genombrott i Sverige inträffade under åren 1918-1922. Ett första avgörande steg togs av riksdagen en sen decembernatt 1918. Första världskriget hade just avslutats. Hela världen tycktes slitas mellan den nya tidens motpoler: stad ställdes mot land, jordbruk mot industri, höger mot vänster och demokratiska reformer mot revolutionärt våld...
Lästid 3 minuter
Regeringens uppgift är att styra landet. Det innebär att den ska genomföra riksdagens beslut. Regeringen planerar för hur man vill styra landet, men det är riksdagens som beslutar.
Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.
Informationsfilm (1:19 min) från Valmyndigheten som beskriver det svenska valsystemets grunder med allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta.
Avsnitt (18:03 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges demokratiska nivåer. Demokratin i Sverige är ordnad i fyra olika nivåer: stat, region, kommun och EU. Utifrån begrepp som representativ demokrati, parlamentarism och decentralisering förklarar vi de svenska demokratiska nivåerna: hur de styrs, varför vi har dem och vilket ansvar som ligger på dem.
Om serien Samhällskunskap förklarad.
I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Kortfattad genomgång (3:22 min) där SO-läraren Mikael Larsson förklarar statsskick, demokrati, diktatur och monarki.
Genomgång (9:40 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar ingående om svensk parlamentarism - dvs hur Sveriges riksdag och regering fungerar..
Läxhjälpsfilm (14:05 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om Sveriges riksdag och dess funktion, uppgifter och makt.
Informationsfilm (0:59 min) från Sveriges riksdag. I Sverige har vi en riksdag och en regering som är beroende av varandra för att styra landet. Det kallas parlamentarism och är vårt statsskick. I filmserien Demokratin pågår får du veta hur vår demokrati fungerar i praktiken – och vad folkstyre faktiskt innebär...
Informationsfilm (1:04 min) från Sveriges riksdag. Sverige är en representativ demokrati. I riksdagsvalet väljer medborgarna vilka personer som ska representera dem i riksdagen. Ledamöterna ska se till att folkets vilja genomsyrar riksdagens beslut. Här får du på en minut lära dig hur en representativ demokrati fungerar.
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 8 delar (12-15 min per avsnitt) om svensk demokrati. Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.
Faktatext på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om bondetåget 1914. Parlamentarism innebär att regeringen är ansvarig inför Riksdagen och måste där ha stöd för sin politik. Riksdagen är i sin tur ansvarig inför folket, som röstar om vilka som ska sitta i Riksdagen. Före parlamentarismen var det kungen som godkände regeringens beslut, utan att ta någon hänsyn till det folkvalda parlamentets vilja. Senaste gången parlamentarismen på allvar ifrågasattes i Sverige var den 6 februari 1914 i samband med Bondetåget...
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
Genomgång (10:22 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om olika begreppen inom statsskick: monarki - republik, enhetsstat - federation, enkammarriksdag - flerkammarriksdag, parlamentarism - presidentstyre, proportionella val - majoritetsval.
Genomgång (21:38 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om Sveriges statsskick. Här berörs bl.a. riksdagens och regeringens arbete och beslutsprocessen från förslag till lag i Sverige.
Pedagogisk genomgång (21:20 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om hur Sverige styrs på statsnivå (ej inkl landsting och kommuner). Här berörs bl.a. begrepp, politik, maktdelningsprincipen, ideologi och partier, Sveriges statsskick, riksdag och regering,
Pedagogisk genomgång (16:18 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om demokrati och diktatur ur olika perspektiv. Här berörs bl.a. begrepp, kännetecken på en demokrati, olika typer av demokrati, demokratier och diktaturer i världen, kännetecken på en diktatur, mänskliga rättigheter...
Genomgång (5:52 min) där du ges en översikt av hur demokratin ser ut i andra länder. Här jämförs bl.a. det svenska demokratiska systemet med de franska, brittiska, tyska och amerikanska systemen.
Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...
Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?
Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...
I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Statsskick beskriver hur ett land styrs och hur makten är fördelad. Det handlar bland annat om vem...
PresidentialismPresidentialism är ett statsskick som har sitt ursprung i USA. Inom presidentalism...
Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026,...
Frihetstidens statsskick formades först av 1719 års regeringsform, som ersattes av 1720 års...
I den här texten får du veta vad det svenska valsystemet består av och vilka olika politiska val...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet religionskunskap från externa svenska aktörer....
