Medeltidens sillmarknad i Skanör

klocka
Lästid 8 minuter
Den franske adelsmannen Filip de Maizires, som på 1300-talet på pilgrimsfärd besökte Skanör, berättar att sillen, "som Gud har befallt", varje höst genom Öresund simmar från ett hav till ett annat. Stimmen är så täta att man kan hugga sönder dem med svärdet... Den danske historieskrivaren Saxo Grammaticus berättar att stimmen var så täta att skeppen fastnade i dem. Man kunde ösa upp sill med händerna. Andra historier förtäljer att folk kunde promenera ut på sillstimmen. Exempelsamlingen på skepparhistorier kan göras lång. Men faktum är att sillen varje höst kom i ofantliga mängder.
M
Artikel

Sillfiske i Öresund. Träsnitt från Olaus Magnus bok Historia om de nordiska folken, 1555

Den stora sillmarknaden gav stora inkomster

Margareta var dotter till den danske kungen Valdemar Atterdag. När hon var sex år blev det bestämt att hon skulle gifta sig med kung Håkan av Norge. Hon ärvde senare både Danmarks och Norges kungatroner, och 1389 valde svenska stormän henne till Sveriges härskarinna. Hon blev Nordens drottning.

Margareta hade många slott att bo på i sina tre riken. Helst bodde hon på Lindholmens slott i Skåne. Det låg mellan Lund och Skanör och är idag jämnat med marken. Hon hade då nära ridväg till ärkebiskopen i Lund. Han var den förnämste av Nordens biskopar. Margareta hade också från Lindholmen nära ridväg till den stora sillmarknaden i Skanör. Den var det mest lönande som hon härskade över.

ANNONS

ANNONS

Sillfisket

Den 24 augusti varje år började sillfisket i Öresund. Det pågick till den 9 oktober.

Sillen från Skanör hade en stor europeisk marknad. Med denna sill "mättade sig i fastetiden folk i Tyskland, Frankrike och flera andra länder", skriver Maiziéres. "Ty fattigt folk, som inte har råd att köpa en stor fisk, kan köpa en sill."

Men det var antagligen främst förmöget folk ute i Europa som köpte sill från Skanör. Den goda sillen ersatte kött, som för en god kristen var förbjuden mat under fastan, den tid före påsk då man enligt kyrkans påbud skulle äta så lite som möjligt för att minnas Jesu Kristi lidande. Varje fredag borde därtill vara en fastedag för att minnas Jesus korsfästelse.

Mot slutet av 1600-talet försvann de stora stimmen. Det är oklart varför.

Hansans köpmän organiserade sillhandeln

Hansan, som var norra Europas mäktiga handelsförbund, organiserade marknaden i Skanör. Vid samma tid som flyttfåglarna samlades och strecken drog söderut stävade tusentals små fiskebåtar mot Skanör. Fem, sex man slog sig samman till ett fiskelag.

Inifrån land kom bönder med vagnar beredda att frakta laster. Bukiga koggar, hanseaternas lastfartyg, ankrade i Höllviken. Koggarna var små jämförda med vår tids containerfartyg, men stora jämförda med vikingatidens skepp. Dessa kunde kanske lasta 20 ton. Koggarna tog 200 ton - en rejäl samling silltunnor.

Uppköpare kom främst från Lübeck, men också från andra städer där Hansan hade kontor: Visby, Novgorod, Danzig, Hamburg, Brügge och London.

Så fort fiskelagens båtar skrapade mot stranden satte uppköpare i gång med att bjuda på lasten. Fisken fraktades sedan upp till bodar, där snabbfingrade kvinnor rensade sillen och packade den i tunnor, varvad med salt.

Omkring 300 000 tunnor sill skeppades varje år ut från Skanör.

Saltet kom från gruvor kring staden Lüneburg - idag ett av turistmålen i norra Tyskland. Saltet levererades i tunnor till Skanör, och dessa återanvändes när sillen skulle packas för export. Varje tunna kontrollerades och stämplades sedan om kvalitet och vikt höll måttet. Sillen från Skanör var en märkesvara. I den nederländska staden Kampen var handlarna skyldiga att hänga upp en särskild skylt, om de sålde annan sill än den som var fångad vid Öresund.

Salthandeln lockade annan handel till Skanör. Skepp kom från Tallinn och andra städer i den östra delen av Östersjön och bjöd ut tjära, beck, honung och pälsverk. Från Stockholm fördes smör och högklassigt järn. Och lübeckarna sålde inte enbart salt från Lüneburg utan också sitt berömda Trave-öl.

Det var många som tjänade pengar på sillen i Sundet, men mest tjänade drottning Margareta och andra danska härskare.

ANNONS

ANNONS

Danmarks stora drottning

Palle Lauring, Danmarks lysande populärhistoriker, skriver om den stora drottningen som knappast hör till hans favoriter i nordisk historia. Hon kunde från borgen Falsterbohus övervaka marknaden. I vår tid är borgen en trist ruin.

Och ändå är det en sak som inte gärna vill släppa taget om fantasin. Här den 3 augusti 1387, mitt uppe i sillfiskets högsäsong, dog Margaretas son Oluf. Ryktena sade att han skulle ha förgiftats av sin egen mor. Talade de sanning, spelade hon ett högt spel; man kan knappast tänka sig en händelse som vore politiskt ogynnsammare för henne själv. Det var ju han som var den siste av Harald Hårfagres ätt i Norge, den siste skjoldungen i Danmark, den siste folkungen i Sverige. På sonens rätt till det stora arvet vilade hennes verk och planer; själv hade hon ingen sådan rätt.

En ung man på sjutton år. Någonstans uppe i den klara blå luften, några meter upp i den milda brisen, låg den kammare som ingen nu levande fått se, men som var välkänd för den tidens människor, nedsliten av användning, välbekant och inbjudande; man känner i kvällslukten doften av vaxljus och den fräna lukten av svett och av en sjuk kropp. Där uppe steg Margareta in över tröskeln och såg sin son död och sitt eget program i stor fara. Man skulle gärna ha velat se hennes ansikte. Hon lät föra den döda kroppen till Sorö, kallade samman ett politiskt möte i Lund i all hast och vann spelet, som vanligt.

Det är liv och lukt i Laurings historieskrivning
 

Skatt på allt!

Beskattningen var noga genomtänkt och förmodligen i effektivitet väl i klass med vår tids skatteindrivning.

Det kostade ingenting att föra varor i land. Men alla varor som fördes ut från Skanör var belagda med tull, även de varor som köpmannen inte lyckats sälja.

Alla som arbetade på marknaden måste köpa ett litet blymärke som gav arbetstillstånd.

ANNONS

Det var skatt på bakugnar och skatt på öl. Kom karlar som drack för mycket öl i slagsmål, krävde kungens uppsyningsman in böter.

Den som välte med sin vagn på stranden måste betala böter - liksom den olycklige man vars båt sjönk så nära stranden att den störde sjöfarten.

Alla avgifter och böter måste betalas med danska pengar. Vad utländsk valuta var värd, alltså växlingskursen, bestämde den danske kungens folk...

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn minst en viktig orsak till att många åt fisk under medeltiden, särskilt under fastetider.
     
  2. Vilka organiserade sillmarknaden i Skanör och hur tjänade de pengar på handeln?
     
  3. Hur tjänade kungamakten pengar på handeln i Skanör? Ge några exempel.

Ta reda på:

  1. Till vilket land hörde Skanör under medeltiden?
     

 

M  LÄS MER: Fiskets historia - från vardagsfiske till överfiske

M  LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

M  LÄS MER: Historia om mat, kryddor och matvanor

M  LÄS MER: Hansan dominerade handeln i Nordeuropa på medeltiden

S  LÄS MER: Kronborgs och Öresundstullens historia

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Litteratur:
Jörgen Weibull m.fl., Öresund - past, present and future, Corona / Norden Publishing House, 1993
Tore Evers, Strövtåg i kulturbygd, Sydkraft, 1981
Palle Lauring, Danmark i Skåne - en osentimental resa, Berghs, 1964
 

FÖRFATTARE

Text: Lars Hildingson, historielärare och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 13 augusti 2025
Publicerad: 26 april 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Nordbornas handelsresor och vikingatåg

SO-rummet bok
L
Vikingaskepp i månljus.
av: Robert de Vries
2025-04-30
klocka Lästid 9 minuter

Under vikingatiden seglade nordborna ut på långa handelsresor där de bytte varor som pälsar och bärnsten mot silver, siden och glas. Silver var extra viktigt eftersom det kunde användas som betalningsmedel. Men vikingarnas resor kunde också vara krigiska, där målet var att plundra eller erövra land. Under dessa krigiska resor hamnade både plundringsgods och människor i lasten. Vikingarna bedrev nämligen en omfattande slavhandel, som de var kända för i hela Europa...

+ Läs mer

Och julen varar än till påska!

M
Målade påskägg som ligger i ett iscensatt fågelbo av halm.
av: Jane Fredlund
2025-04-24
klocka Lästid 15 minuter

Vid påsk springer små påskkäringar runt i husen. Färggranna fastlagsris lyser på torgen, småpojkarna tjatar om påsksmällare, och vi målar eller färgar ägg och sätter i oss mängder av dem på påskafton. Underliga traditioner egentligen, en del av dem har skrämmande bakgrund i vidskepelse och häxtro, andra i medeltida katolska traditioner...

+ Läs mer

Jordbruk och mat på vikingatiden

SO-rummet bok
L
Vikingagård i skymningsljus.
av: Robert de Vries
2025-03-26
klocka Lästid 13 minuter

Livet på nordbornas gårdar krävde hårt arbete. Alla hjälpte till, även barn och gamlingar. Om skörden slog fel väntade hunger, sjukdomar och död. Ändå lyckades de flesta skapa ett liv i balans med naturen. Livet var tufft, men också fullt av gemenskap och doften av nybakat bröd...

+ Läs mer

Brännvinets historia i Sverige

M
Fylla på en krog under sent 1800-tal.
av: Jane Fredlund
2024-10-21
klocka Lästid 9 minuter

Brännvinets historia i Sverige går långt tillbaka. Det började som medicin under slutet av medeltiden men blev snart en naturlig del av både fest och vardag. Under 1700- och 1800-talen ökade brännvinsdrickandet kraftigt och nådde extrema nivåer. Brännvinets historia är därmed en berättelse om både njutning och en kamp mot alkoholmissbruk, särskilt under nykterhetsrörelsens framväxt på 1800-talet...

+ Läs mer

Polistrupperna

M
Norska polistrupper
av: Bosse Bjerkerot
2024-09-27
klocka Lästid 7 minuter

Under andra världskriget fick norska och danska flyktingar militär utbildning i Sverige. Detta gick under täcknamnet ”polistrupper” och ”polisutbildning”. Omkring 15 000 norrmän och 3 600 danskar gick igenom utbildningen för att efter kriget sättas in i respektive hemland. Deras uppgift var att upprätthålla ordningen i det kaos som uppstår efter ett krigsslut samt gripa krigsförbrytare...

+ Läs mer

Kalabalik vid Gråmunkebron - ett case om ett våldsbrott i 1500-talets Stockholm

L
1500-talets Stockholm
av: Peter Fowelin
2024-07-07
klocka Lästid 6 minuter

En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt efter en lång dag på stadens marknad. Historien om vad som hände under denna dramatiska natt avslöjas i ett domstolsprotokoll från en av stadens medeltida tänkeböcker. I den här artikeln kan du läsa om detta spännande case...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Folkvimmel på ett torg i Visby där Danmarks kung tar emot skatter från Visbys invånare.

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Hi

Historia om mat och matvanor

Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...

Hi
Karta

Danmarks historia

Här hittar du material som behandlar Danmarks historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Hi
En penningutlånare och hans fru räknar pengar vid ett bord. Frun bläddrar i en bok.

Ekonomi och handel på medeltiden

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Relaterade taggar

Hi
Medeltida marknad.

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....

Hi
Hamnaktivitet

Hansan

Hansan, eller Hanseförbundet, grundades under 1100-talet av nordtyska köpmän som slöt sig samman i...

Hi
Porträtt

Margareta I av Danmark

Margareta I (1353-1412) var dansk, norsk och svensk (1389-1412) drottning och låg bakom bildandet...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Våffeldagen

av: Mattias Axelsson
2021-03-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Fastlagen och fastan

av: Mattias Axelsson
2021-02-15

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Danmarks historia

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-10-16

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Danmarks historia från de första människorna i Danmark till idag.

+ Lyssna