M
Tagg
Ung kvinna
Privatreligiositet används ibland som benämning på individers andliga sökande, oberoende av religiösa institutioner och traditionella trosläror.

Privatreligiositet

Sverige avskaffade (tog bort) kyrkogångsplikten 1809. Dessförinnan hade svenskarna varit tvingade till nattvardsgång, det vill säga gå på söndagsgudstjänsterna. Avskaffandet av kyrkogångsplikten skulle kunna ses som början till den religionsfrihet som vi har i dagens Sverige.

Under 1800-talet skedde en mängd förändringar som påverkade och försvagade religionens ställning i samhället, som till exempel de politiska ideologiernas genombrott, industriella revolutionens intåg och uppkomsten av fackföreningar och folkrörelser. Allt detta kom på olika sätt att påverka svenskarnas inställning till kristendomen.

ANNONS

Under 1900-talet demokratiserades Sverige, och i Europa rasade två världskrig som följdes av en alltmer tilltagande globalisering. Lite senare under århundradet var Sverige inte längre ett land i Europas periferi (utkant). Istället började svenskarna bli beresta och mer och mer vana vid att möta människor från andra kulturer och religioner.

Hand i hand med denna utveckling har Sverige sekulariserats, vilket innebär att den traditionella religionen (i vårt fall kristendomen) har förlorat i betydelse. Detta kan jämföras med länder som exempelvis Ryssland eller de baltiska staterna, där istället kristendomens inflytande och betydelse har ökat sedan kommunismens fall i början av 1990-talet.

Att kristendomen har blivit mindre betydelsefull för svenskarna och många andra människor runt om i världen, är inte samma sak som att religionen har försvunnit. Istället kan man tala om att en ny form av religion, en slags privatreligiositet, har blivit allt vanligare.

Privatreligiositet är inte religion som kan beskrivas utifrån ett traditionellt religiöst synsätt. Istället handlar det om många olika dimensioner som av individen binds samman till en slags religiös tankevärld.

Till skillnad mot traditionell religion är privatreligiositet inte knuten till det offentliga rummet, den bedrivs alltså inte i en församling, utan är istället kopplad till den enskilde personen. Inom privatreligiositet finns därför inte fastslagna ritualer eller någon övergripande teologi.

Privatreligiositet skulle kunna beskrivas som en blandning av olika religiösa föreställningar. Det är till exempel inte ovanligt att många människor tror på ödet, det vill säga att det finns en förutbestämd framtid som vi inte har möjlighet att påverka. Ödestron bryter mot en viktig tanke inom kristendomen, nämligen tanken om den fria viljan. En annan föreställning som ofta förekommer inom privatreligiositet är att vi människor återföds, vilket är en central tankegång inom hinduismen och buddhismen. Samtidigt är många svenskar fortfarande medlemmar i Svenska kyrkan. Kristna värderingar och tankar kombineras därför ofta med trosuppfattningar hämtade från andra religioner och livsåskådningar, men också med vetenskapliga argument.

ANNONS

Privatreligiositet är ingen ovanlig företeelse. Många människor i Sverige och runt om i världen kombinerar andliga, religiösa och vetenskapliga tankar och idéer utan att för den skull kategorisera sig själva som religiösa.

Trots att Sverige idag är sekulariserat och privatreligiositeten har vunnit mark på bekostnad av den officiella institutionella kristendomen, så kan man inte bortse från att många människor fortfarande vill gifta sig, döpa och konfirmera sina barn och hålla begravningsgudstjänst i kyrkan. Detta handlar framförallt om att kyrkan som byggnad fortfarande är en viktig bärare av symboler och värden som finns i vårt samhälle och kultur. Samtidigt har mycket av den religiösa innebörd som förr i tiden förknippades med kyrkan som byggnad försvunnit eller övergått i olika former av privatreligiositet.

LÄS MER: Sekularisering

LÄS MER: Livsfrågor
 

Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Göran Gustafsson, Tro, samfund och samhälle, Libris, 1997
Richard Rorty och Gianni Vattimo, The Future of Religion, John Wiley And Sons Ltd, 2007


FÖRFATTARE

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Här nedan hittar du material med anknytning till privatreligiositet.

Uppdaterad: 4 december 2024
Publicerad:
04 februari 2018

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Privatreligiositet

M

Frågor om livet: Vad tror jag själv?

av: Lennart Koskinen
2021-09-27

Människor har alltid funderat på och diskuterat livsfrågor av olika slag. Svaren varierar mellan olika tider, kulturer, livsåskådningar och religioner. Många av frågorna har naturligtvis inte några slutgiltiga svar. Livsfrågorna behöver inte vara uttalade. Ofta är de omedvetna och yttrar sig som ett ordlöst sökande eller en otillfredsställelse med den verklighetstolkning man redan har...

+ Läs mer

S

Att vara människa

av: Leif Löwegren
2020-10-16

Människan är en rationell varelse. Vi har möjligheten att kunna tänka och reflektera över vår egen livssituation och eftersom möjligheten finns kan vi inte undgå att göra det. En kunskap och en förmåga på ont och gott. Detta är livsåskådningens och filosofins utgångspunkt. Genom alla tider har människor över hela världen reflekterat över tillvaron. Dessa tankar har med tiden utvecklats och sammanställts till olika livsfilosofier eller religioner som förts vidare från generation till generation, antingen skriftligt eller muntligt...

+ Läs mer

M

Vad är religion?

av: Hanna Hägerland
2017-01-05

Inom religionsvetenskapen, det vill säga den vetenskapliga disciplin som studerar religion vetenskapligt, finns en mängd olika religionsdefinitioner. Det betyder att det finns många sätt att beskriva vad religion är och hur de påverkar människan och samhället...

+ Läs mer

Länkar om Privatreligiositet

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS