Under 1900-talet demokratiserades Sverige, och samhället förändrades snabbt genom bland annat urbanisering, ökad utbildning och senare globalisering. Sverige blev också alltmer mångreligiöst när människor med olika religiösa och kulturella bakgrunder bosatte sig i landet.
Samtidigt har Sverige sekulariserats. Sekularisering innebär bland annat att religion och religiösa institutioner får mindre inflytande över samhället och människors vardag. Det betyder däremot inte att all religiös tro försvinner.
Privatreligiositet och personlig tro
När den organiserade religionen får mindre betydelse kan människor fortfarande ha en personlig religiös eller andlig tro. Detta brukar ibland kallas privatreligiositet. Forskare använder begreppet om människor som tror eller utövar religion utan att främst styras av en etablerad religiös organisation.
Till skillnad mot traditionell religion är privatreligiositet ofta mindre knuten till en församling och gemensamma regler. Den enskilde kan själv forma sin tro och välja vilka tankar och religiösa inslag som känns meningsfulla.
Privatreligiositet skulle kunna beskrivas som en blandning av olika religiösa föreställningar. En person kan till exempel tro på Gud men samtidigt tro på ödet, återfödelse eller andra andliga föreställningar. Tankar från olika religioner och livsåskådningar kan blandas med en modern och vetenskaplig världsbild. Det finns därför ingen enda form av privatreligiositet.
Privatreligiositet är ingen ovanlig företeelse. Många människor i Sverige och runt om i världen kombinerar andliga, religiösa och andra tankar och idéer utan att för den skull kategorisera sig själva som religiösa. Forskning om Sverige visar också att personlig tro kan finnas kvar även när kopplingen till kyrkor och andra religiösa organisationer blir svagare.
Religion och tradition
Trots att Sverige idag är ett starkt sekulariserat samhälle vill många människor fortfarande gifta sig, döpa sina barn, konfirmera sig eller hålla begravningsgudstjänst i kyrkan. För en del handlar detta om religiös tro, för andra mer om familj, tradition och kultur. Forskare använder ibland begreppet kulturell religion för att beskriva hur människor kan känna samhörighet med en religion utan att själva vara särskilt troende.
S LÄS MER: Sekularisering
S LÄS MER: Livsfrågor
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Göran Gustafsson, Tro, samfund och samhälle, Libris, 1997
Richard Rorty och Gianni Vattimo, The Future of Religion, John Wiley And Sons Ltd, 2007
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli