Ett ögonblick i historien - om Aztekrikets undergång
Lästid 3 minuter
Peter Englund menar i sin uppsats Ett ögonblick i historien att spanjorer och azteker tillhörde samma typ av härskarkultur. Båda var brutala, beredda att strida och döda för sitt rike, sin härskare och sin gud. Men hur kunde Cortés lilla grupp av hoprafsade, illa tränade soldater besegra en fiende som var minst hundra gånger starkare till antalet?
För det första var de giriga och grymma aztekerna hatade av grannfolk och underkuvade folk. Därför var det lätt för spanjorerna att hitta bundsförvanter. Spanjorernas erövringskrig uppfattades av de kuvade som ett befrielsekrig. De ställde upp med stödtrupper.
För det andra var aztekerna starkt styrda av sin totala tro på mörka och nyckfulla gudar, som ständigt måste dyrkas och blidkas, bland annat med människooffer. Dessa gudars vilja tolkades genom studier av olika tecken och omen. Följde man inte dessa hotade undergången. De vidskepliga aztekerna fick helt enkelt inte grepp på hur de vita främlingarna passade i deras religiösa världsuppfattning.
ANNONS
ANNONS
En av aztekernas myter handlade om guden Quetzacoatl som långt i forntiden blivit fördriven men som hotat att återvända och plåga dem igen. Då skulle han vara svartklädd. Dagen för denna återkomst i aztekernas kalender svarade mot 22 april 1519. Just denna dag steg Cortés i land i Mexiko. Eftersom det var långfredag hade Cortés klätt sig i svart.
Montezuma och andra ledande azteker i huvudstaden Tenochtitlan blev förvirrade och oroliga när några hundra spanjorer under Cortés ledning närmade sig. Var det verkligen en gud som kommit? Mayafolket tvekade däremot inte. De blekhyade inkräktarna var tjuvar och erövrare som skulle bekämpas med alla medel.
Bild: SO-rummet.se Cortés och hans conquistadorer i strid med aztekkrigare inne på Tenochtitláns tempelområde.
Aztekerna slår tillbaka
Aztekerna tveksamhet försvann sommaren 1520 sedan spanjorerna brutalt mördat ett antal aztekiska stormän och deras kung, Montezuma. I det uppror som följde dödades mer än hälften av spanjorerna – samt särskilt viktigt, många av de skrämmande hästarna. De överlevande flydde mot kusten. En ny aztekisk ledare tog över, avrättade alla som samarbetat med spanjorerna och började förhandla med de grannfolk som stött spanjorerna. Nu stod historien och vägde. Skulle Mexikos urbefolkning lyckas stoppa de vita inkräktarna?
Smittkoppor avgjorde aztekrikets öde
Det blev smittkopporna som avgjorde. Det första fallet inträffade vid kusten. Farsoten och dödsfallen spred sig från by till by, från stad till stad. Minst halva befolkningen dog; en av dem var aztekernas nya, kraftfulla härskare. En oro spred sig: tänk om spanjorerna trots allt var guden Quetzacoatls redskap, så att farsoten var hans straff?
När spanjorerna ett år senare återkom till Tenochtitlan var staden totalt lamslagen. Några månaders häftiga anfall la den i ruiner. Grunden till stora torget i den nya staden Mexico City – på samma plats – byggdes av stenblock från aztekiska tempel.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Peter Englund menar att det finns två förklaringar till att aztekväldet svajade vid spanjorernas ankomst till rikets huvudstad. Vilka?
Cortés landstigning i svarta kläder – med anledning av långfredagen – skrämde aztekerna. Varför?
Men det blev något helt annat som slutgiltigt knäckte aztekerna. Vad?
Under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet utmanade europeiska sjöfarare det okända Atlanten i jakten på nya handelsvägar och rikedomar. Portugiser som Bartholomeu Diaz och Vasco da Gama navigerade runt Afrikas sydspets till Indien, vilket sänkte priserna på eftertraktade kryddor. Samtidigt seglade Christofer Columbus västerut och nådde Amerika, ovetande om att han upptäckt en ny kontinent. Dessa expeditioner förändrade världens ekonomiska och kulturella landskap och formade en helt ny världsbild...
En vanlig uppfattning är att det inte fanns några handelsvägar i Afrika före européernas kolonisation på 1800-talet. Även i Afrika är den här åsikten fortfarande vanlig. Stämmer den?
Alla har väl funderat över hur universum egentligen är uppbyggt. Tar det slut någonstans? Vad kommer i så fall sedan? I äldre tider visste människor inte mycket om världen de levde i. De visste inte att vår jord är ett klot som går i en bana runt solen...
En aztekisk saga berättar att en helig man hämtade kakaobönor från paradiset och sådde dem i sin trädgård. När han sedan åt kakaobönorna fick han kunskap om allt i världen, ett slags universellt vetande. Chokladälskaren, som idag lägger en pralin på tungan och pressar den mot gommen, kan gott tänka sig att chokladen har himmelskt ursprung. Men om man en gång i aztekernas rike också blev klokare av att äta den, så har tyvärr den effekten försvunnit. Den skulle annars ha varit den perfekta ursäkten för att sätta i sig en halv chokladask av bästa och dyraste märke...
De första spåren av majsodling har forskarna funnit i Mexiko, och där har de också hittat 60 000-åriga pollenkorn efter vildmajs. Fram till 1492 då Columbus skepp nådde Amerika var majsen okänd i andra världsdelar...
Tomatens hemland är troligen Peru eller Mexiko. Kort efter Columbus ankomst till Amerika togs tomatfrön över till Europa där växten först användes som prydnadsväxt. År 1554 nämns tomater i en italiensk text. De kallas "pomi d'oro", det betyder guldäpplen. I Frankrike skulle de något senare kallas "pomme d'amour" - kärleksäpplen. Man ansåg nämligen att de var erotiskt stimulerande...
