Cortés och erövringen av Mexiko

När spanjorerna kom till Mexiko 1519 visste inte aztekerna vad de skulle tro. De hade aldrig tidigare sett stora kanonbestyckade fartyg, krutvapen, järn och stål eller för den delen hästar med skäggiga bepansrade ryttare. Därför gick de inte genast till angrepp. Efterhand förstod aztekerna att nykomlingarna var vanliga människor, men då var det för sent. Misstaget lade deras rike i ruiner. De urinvånare som hjälpte spanjorerna mot aztekerna begick också ett misstag. De blev av med sitt gamla herrefolk - men fick istället ett nytt och långt värre. 
M

Conquistadorer på väg genom Mexikos djungel.

"Underliga människor har kommit till det stora havets kuster. De höll på att fiska från en liten båt, en del använde spön, andra ett nät. De fiskade länge och återvände sedan till sina två stora, flytande torn och klättrade upp i dem... De har mycket ljust skinn, mycket ljusare än vårt. Alla har långa skägg, och deras hår räcker bara till öronen."

Så beskrev en av aztekernas härskare Moctezumas utsände de främlingar som kommit till hans land. De nyanlända var spanjorer under ledning av Hernan Cortés (1485-1547). Hans uppdrag var dels att söka efter en tidigare expedition, dels att erövra nya länder åt den spanska staten.

ANNONS

Data och fakta

1485: Hernan Cortés föds i Medellin i den spanska provinsen Extremadura.

1504: Cortés anländer till Västindien.

Februari 1519: Cortés leder en expedition från Kuba till Mexiko där en koloni grundas.

Augusti 1519: Avmarsch mot staden Tlaxcala. Invånarna allierar sig med Cortés mot aztekerna.

8 november 1519: Cortés och hans män tågar in i Tenochtitlán, aztekernas huvudstad.

30 juni 1520: Aztekerna driver ut Cortés från Tenochtitlán.

13 augusti 1521: Efter en lång belägring kan Cortés inta Tenochtitlán och förstöra staden. Aztekernas rike går under.

1522: Cortés blir guvernör i Mexiko.

1524: Expedition till Honduras. Den väg som Cortés tar följs sedan av andra spanska erövrare och kolonisatörer.

1526: Spanien bygger upp en egen förvaltning i Mexiko, och det blir snart konflikter med Cortés.

1540: Cortés återvänder till Spanien.

1547: Hernan Cortés avlider i Sevilla.

Extremadura - conquistadorernas vagga

Hernan Cortés, även känd som Fernando Cortés, föddes i Extremadura i östra Spanien. Området, vars namn kan översättas med ”extremt hårt”, är känt för sitt bistra klimat.

- Tre månaders vinter följd av nio månaders helvete, säger en av dagens invånare om området, som alltid varit ett av Spaniens fattigaste.

Många av 1500-talets spanska erövrare och upptäckare kom härifrån. Några exempel är Pizarro, som erövrade Peru, Balboa, de Soto och Orellana.

De spanska erövrarna brukar kallas conquistadorer - conquistadores är det spanska ordet för erövrare.

Drömmen om Amerika

När Hernan Cortés växte upp hade Spanien drivit ut araberna och fullbordat sin återerövring, sin reconquista, av det land som araberna invaderat på 700-talet.

Spanjorerna tog nu på allvar upp kampen mot Portugal om herraväldet över haven. För äventyrslystna unga män tycktes oändliga möjligheter öppna sig. Columbus gav 1492 Spanien en ny värld att utforska. Spanjorerna hade börjat befästa sin ställning i den västindiska övärlden utanför Amerikas fastland, och dit seglade snart fartyg regelbundet. 15-åringar tog hyra för att komma över, slippa det fattiga livet i hemlandet och kanske tjäna en förmögenhet.

Cortés sändes att studera vid universitetet i Salamanca. Men två år senare arbetade han istället på ett kontor i staden Valladolid. Men något drev honom vidare och 19 år gammal anlände Cortés 1504 till Santo Domingo i Västindien. 1511 kom han till Kuba.

Ryktet om guld

Spanjorerna hade insett att Columbus hade haft fel; det fanns nästan inget guld att hämta på öarna utanför Amerikas västra kust. Men Spanien byggde vidare på sina erövringar och många tjänstemän hade sänts över Atlanten. Dessa lydde under kungen, och den som motsatte sig dem kunde råka illa ut, vilket Cortés fick erfara.

Cortés arbetade sig uppåt på Kuba. Han blev jordägare och valdes två gånger till borgmästare i sin hemstad.

Trots att Cortés lyckats bra var han inte nöjd. Drömmen om Amerikas rikedomar fanns inte bara hos honom. I början av 1500-talet var bara en del av Amerikas kuster kända av spanjorerna. Ingen visste vilka skatter som väntade i det inre. Det ryktades om pyramider högre än Egyptens.

34 år gammal gav sig Cortés av, bland annat för att söka efter sin föregångare Grijalva. Denne hade skickats ut på order av Cortés överordnade Velazquez för att handla med urbefolkningen. Det visade sig att urinvånarna gärna bytte guld mot glaspärlor! Ett guldlastat skepp sändes tillbaka till Kuba. Det var det första tecknet på att det verkligen fanns mycket guld att hämta västerut. Cortés fick order att resa ut.

ANNONS

Politiskt rävspel

Det blev ett politiskt rävspel redan från början. Velazquez hade inte tillräckligt hög rang för att i sitt eget namn utforska och erövra Mexiko. Men han ville gärna ha den makten och hade skickat en sådan begäran till den spanske kungen.

Cortés hade samma idé. Han ville liksom Velazquez bli guvernör i Mexiko.

Cortés plan var att grunda ett samhälle på Amerikas fastland och därefter gå förbi sin överordnade Velazquez genom att skriva direkt till kungen. Då kunde Cortés få titeln.

Velazquez fattade misstankar och var på väg att stoppa expeditionen. Cortés var också rädd för att Velazquez inom kort skulle få sin titel. Det skulle betyda att Velazquez skulle få äran och vinsten av alla Cortés upptäckter. Han for iväg på sin expedition den 18 november 1518 innan den hann avbrytas.

Därför hade Cortés inte tillräckligt med förråd med sig utan måste stanna i flera hamnstäder och proviantera. På vägen mötte Cortés den hemvändande Grijalvas skepp och lyckades övertala flera män i den expeditionen att följa med honom istället för att återvända.

Mot Mexiko

I februari 1519 lämnade Cortés Kubas västligaste udde och satte kurs mot Mexiko. Vid Tabascofloden blev det strid med urinvånarna som besegrades. Som fredsgåva överlämnade urinvånarna 20 unga kvinnor, däribland en hövdingadotter som spanjorerna kom att kalla doña Marina.

På Mexikos kust grundade Cortés staden Veracruz. Nu kunde han spela ut sitt nästa kort. Han såg till att bli vald till den nya stadens guvernör och högste domare.

Cortés största skepp sändes till Spanien lastat med det guld som han hade lyckats skrapa ihop. I ett bifogat brev krävde invånarna i den nya staden att Cortés skulle bli deras ledare. Det borde också ligga i kungens intresse, stod det i brevet, eftersom guldet från det nya landet annars skulle hamna på Kuba och inte i Spanien. Cortés hoppade därmed över Velazquez och gick direkt till kungen.

Velazquez hade fortfarande anhängare bland Cortés män. De försökte göra myteri, men det slogs ner. För att stoppa alla fortsatta försök i den vägen beordrade Cortés att allt användbart skulle tas i land från skeppen som fört dem från Kuba. Sedan lät han förstöra fartygen troligen genom att sänka dem.

Karta
Bild: Madman2001
Karta som visar aztekernas rike 1519.

Enligt en mer dramatisk version lät Cortés sätta skeppen i brand. Den händelsen är en av de mest uppmärksammade i hela upptäckarhistorien - trots att det är högst tvivelaktigt om den verkligen ägt rum. Samma historia berättas om flera andra, exempelvis den arabiske härförare som seglade från Nordafrika till Spanien år 711 för att erövra landet. Genom att bränna sina skepp visade befälhavaren att det inte fanns någon återvändo.

Aztekerna

Under fyra månader stannade Cortés i Veracruz och undersökte området runt staden. Han upptäckte snart att städer och byar längs kusten lydde under ett mäktigt folk längre in i landet. Detta herrefolk bodde bortom de mäktiga berg som kunde anas i fjärran. Folket kallades azteker och deras kung hette Moctezuma (eller Montezuma som han även kallas). Aztekernas välde var det första stora rike som spanjorerna träffade på i Amerika. För Cortés tycktes Moctezuma ha samma ställning som Spaniens Karl V.

ANNONS

Moctezuma visste att främlingar anlänt och han sände både spioner och sändebud med gåvor till dem. I rapporterna till Moctezuma skildras spanjorerna ytterst skräckinjagande.

"De klär sig i järn och har järnkaskar på huvudet", står det i en rapport. "Deras svärd är av järn, deras bågar är av järn, sköldarna är av järn, spjuten är av järn. Deras hjortar (aztekerna hade aldrig sett hästar) bär dem på sina ryggar varthelst de vill. De hjortarna, herre, är lika höga som hustak."

Litet längre fram finns den första bevarade skildringen som urinvånare gjort av eldvapen, i det här fallet kanoner:

"Något som ser ut som en boll av sten kommer ut från dess inre. Den kommer ut i ett regn av flammor och eld. Röken har en motbjudande lukt precis som rutten gyttja. Lukten går upp i hjärnan och orsakar stora obehag. Om kanonen riktas mot ett berg, splittras det och går sönder. Riktas den mot ett träd, krossar den trädet till flisor."

Kanske var det sådana rapporter som gjorde att Moctezuma inte genast beordrade en armé att kasta inkräktarna i havet. Det kan också ha funnits en annan anledning. Enligt vissa källor - som dock i modern historieforskning är ifrågasatta - så ska spanjorernas ankomst ha sammanfallit med den tidpunkt då aztekerna trodde att guden Quetzalcoatl skulle återvända från andra sidan havet. Moctezuma ska enligt detta resonemang inte ha velat riskera något ifall det var guden som kommit, även om han såklart var tveksam.

Han sände därför guld i hopp om att inkräktarna var människor och att guldet skulle få dem att ge sig av. Effekten blev den motsatta. Guldet lockade spanjorerna att fortsätta mot aztekernas välde.

Cortés kunde samla information om det politiska läget. Det visade sig att urinvånarna inte var så eniga som han först hade trott.

Människor offras till solen

Många av folken längs kusten hade först nyligen tvingats underkasta sig aztekerna. Det innebar inte bara skatt i vanlig mening. De underkuvade måste också regelbundet skicka människor att offras till aztekernas gudar. På altare i templen skars människor upp levande, och deras ännu pulserande hjärtan slets ur kroppen.

Aztekerna dyrkade solguden. En gång, trodde de, hade gudarna offrat sina liv för att solen skulle vandra över himlavalvet. Solen skulle slockna och världen bli kall och död om inte människorna, precis som gudarna hade gjort, fortsatte att offra till den.

Cortez med tolk
Bild: Arqueologiamexicana
Denna bild som är hämtad ur en historiebok om erövringen visar en händelse på långfredagen 1519. Cortés som slagit läger på kusten, får genom sin tolk Marina veta vad sändebudet från ursprungsbefolkningen säger.

Prästernas hår var så tjockt av intorkat blod att det var omöjligt att dra en kam igenom det. Prästerna var mäktiga och kunde ge order om krig för att få fångar till offren på de pyramidformade templen. Detta ökade bitterheten bland de kuvade folken och Cortés förstod att utnyttja den.

Marina, flickan från Tabascofloden, kom att bli ovärderlig för Cortés. Hon talade flera av urinvånarnas språk och lärde sig snabbt spanska. Hon blev hans tolk och det var Marina som berättade för Cortés hur oeniga stammarna var.

På teckningar som urinvånare gjort som visar Cortés, står Marina vid hans sida med fingret i luften som för att ge råd.

ANNONS

ANNONS

Marschen mot Mexikos inre

Cortés hade hört talas om staden Tlaxcala som skulle ligga i ett bördigt område inne i landet, och i augusti 1519 gav han marschorder. Tlaxcala hade ännu inte erövrats av aztekerna. Men ibland utkämpades strider mellan folken och aztekerna släpade iväg unga män för att offras till solguden.

Med urinvånare från kusten som vägvisare klättrade Cortés armé över bergskedjan Sierra Madre. För att inte upptäckas undvek de vissa bergspass och klättrade upp på över 3 000 meters höjd.

"Gud vet hur mycket mitt folk lidit av törst och hunger och regn- och hagelstormar", skriver Cortés.

De passerade ett ödsligt ökenområde av sand och aska från lava, här och där avbrutet av saltsjöar och träsk.

Efter att i flera dagar marscherat genom askan kom spanjorerna till sist fram till Tlaxcala. Det blev strid. Sedan spanjorerna segrat kunde de tåga in i staden och börja förhandla. Eftersom spanjorerna visat att de kunde slåss, gick Tlaxcalas ledare med på att sända med soldater för att angripa aztekerna.

"När jag upptäckte oenigheten mellan Tlaxcala och aztekerna, gladdes jag", skriver Cortés. "För det är som det sägs; enade de stå, söndrade de falla."
 

Cortés
 Urinvånare skänker ett pärlhalsband till Cortés. Sådana presenter gav conquistadorerna uppfattningen att stora rikedomar fanns att hämta.

Massakern i Cholula

Så tågade Cortés till staden Cholula. Där välkomnades spanjorerna. När stadens hövdingar tillsammans med tusentals stadsbor stod obeväpnade på torget, började plötsligt urinvånarna från Tlaxcala att massakrera stadsborna. 

Cortés skyllde sedan på att Moctezuma hade gett order om ett bakhåll i staden och att Marina upptäckt det. Många historiker tvivlar på den versionen. Kanske var händelsen en blandning av att Cortés ville sätta sig i respekt och att tlaxcaltekerna såg en chans att göra upp med gamla fiender. Nyheten om massakern gjorde att inget motstånd mötte spanjorerna när de drog vidare mot aztekrikets hjärta.

En fantastisk syn

Åter måste Cortés armé, nu förstärkt med tusentals tlaxcalateker, ge sig upp i bergen. Hären passerade Örnpasset, som i dag heter Cortés pass. Sedan bar vägen utför och ner i dalen. En fantastisk syn öppnade sig för spanjorerna – aztekernas huvudstad Tenochtitlán. Staden var byggd på öar i en stor sjö och fylld med kanaler. Cortés och hans män marscherade över de åtta kilometer på de broar och vindbryggor som ledde till staden. 

ANNONS

Vid denna tid hade Tenochtitlán över 200 000 invånare vilket var ungefär fem gånger fler än London.

Bernal Diaz som följde Cortés och beskrev hans färd skriver: 

”Pyramider och byggnader, alla av sten, reste sig över vattnet som en förtrollad dröm.... Det var så underbart att jag inte förstår hur det skall gå till att beskriva den första anblicken av något vi aldrig hört talas om, sett, eller någonsin drömt om”.

Moctezuma hade av sina spåmän fått rådet att öppna stadsporten för spanjorerna, och snart var Cortés inne i huvudstaden Tenochtitlán utan ett enda svärdshugg.

ANNONS

En välordnad stad

I ett brev till den spanske kungen beskriver Cortés målande stadens rikedomar. Kanske överdrev han en hel del. Det var viktigt att tala om för Karl V vilka rikedomar som han kunde vänta sig om Cortés fick fria händer.

"Det finns ett torg som är dubbelt så stort som Salamancas", skriver Cortés. "Det är omgivet av arkader. Hit kommer över 60 000 människor varje dag för att sälja och köpa."

Cortés beundrade det sätt på vilket aztekriket styrdes. "Organisationen kan nästan jämföras med Venedigs och Genuas", skriver han.

Och Bernal Diaz framhåller: "Det fanns soldater bland våra män som varit på många platser, i Konstantinopel och i Rom. Men ingen hade sett en så stor och välorganiserad marknad."

Cortes
Bild: Okänd
Hernán Cortés (1485-1547) var den spanske conquistador som 1519-1521 erövrade aztekernas rike i Mexiko.

I brevet till kungen räknade Cortés upp vad som fanns i staden: guld, silver och en rad andra dyrbarheter. Cortés begärde också guld av Moctezuma, och såväl stadens som kungens egen skattkammare tömdes. Sedan lät Cortés kidnappa Moctezuma och föra honom till spanjorernas läger. Cortés räknade med att på så sätt göra härskaren till en lydig marionett.

Vad Cortés inte räknat med var att aztekerna aldrig skulle godkänna en sådan kung utan genast välja en ny.

Hotet från Velazquez

Kort därefter kom nyheten att ännu en spansk styrka landstigit i Mexiko. Den var utsänd av Kubas guvernör Velazquez, som fått nog av Cortés och planerade att gripa honom.

Detta var ett allvarligare hot än aztekerna, ansåg Cortés, och han gav sig iväg för att möta den nya armén. Åter visade han sin skicklighet i det politiska spelet. Genom en blandning av styrka, mutor och löften fick han de flesta av nykomlingarna över på sin sida.

Moctezumas död

I Tenochtitlán hade Cortés lämnat över befälet till Pedro de Alvarado. Han saknade sin chefs diplomatiska talang. När en stor grupp azteker samlats för en religiös ceremoni, gick spanjorerna plötsligt till anfall. En våldsam strid bröt ut. Efteråt låg över 600 azteker döda tillsammans med sju spanjorer. Staden kokade.

ANNONS

ANNONS

När Cortés återvände, nu med en starkare armé, låg gatorna tysta. Så fort spanjorerna kommit in i staden, överfölls de. Cortés tvingade Moctezuma att tala till sitt folk, men kungen möttes av stenar och pilar och träffades så svårt att han föll ihop. Kort därefter kom beskedet att Moctezuma hade avlidit. Om dödsorsaken var stenar och pilar eller om Cortés lät döda honom vet vi inte.

Nu var det krig och Cortés fick slå sig ut ur staden. Många av hans män greps och släpades till altaren där de offrades till krigsguden.

Under sin reträtt brände spanjorerna ner alla hus de kunde, försökte förstöra templen och dödade alla de såg. Soldaterna lastade på sig så mycket guld och dyrbarheter som de orkade bära. En del var så överlastade att de inte kunde ta sig över stadens många kanaler utan drunknade eller blev upphunna och ihjälslagna. Soldaterna slogs stående i blod som rann längs gränderna. Spanjorerna döpte händelsen till "Den sorgliga natten".

Till slut lyckades Cortés och hans män slå sig ut och ta sig fram till staden Tlaxcala igen. Men allt guld hade han tvingats lämna efter sig.

Tenochtitlán erövras och förstörs

Nu hade Cortés inget val, Tenochtitlán måste intas, annars hotades han av vanära, kanske avrättning. Cortés hade ju trotsat sin överordnade, guvernören på Kuba. De andra folken måste på nytt hjälpa Cortés. Om inte väntade aztekernas hämnd.

Cortés belägrade Tenochtitlán och skar av vattenförsörjningen och matleveranserna till staden. Smittkoppor som spanjorerna fört med sig började rasa. Under sin framryckning förstörde Cortés trupper staden, hus för hus.

När de svältande invånarna besegrats, var Cortés herre över en ruinstad. Moctezumas efterträdare dödades. Aztekernas välde låg i ruiner. Där deras huvudstad legat växte Mexico City upp.
 

Cortés i Tenochtitlán
Bild: Okänd
Cortés med några conquistadorer efter Tenochtitláns fall. Aztekriket var i praktiken krossat och Tenochtitlán (nu Mexico City) skulle förbli i spansk ägo i hundratals år. Del av en målning gjord av William de Leftwich Dodge, 1899.

Till Nya Spanien, som Mexiko kallades, kom nu tusentals spanjorer: soldater, munkar och tjänstemän. För kyrkan var det en stor och viktig uppgift att kristna urinvånarna. I oktober 1522 utsågs Cortés till guvernör i Mexiko.

ANNONS

ANNONS

Genom regnskog och träsk

Cortés fick 1522 fullmakt att utforska regionen fullständigt. Han lät sända expeditioner till det som idag är Guatemala, Honduras, Nicaragua, Panama och Kalifornien. Cortés själv undersökte Mexikos Stillahavskust. Han hade aldrig glömt att den egentliga meningen med Columbus färd västerut var att finna en väg till Kina och Indien. Fortfarande hoppades man hitta en öppning, ett sund, i den amerikanska kontinenten.

Vem är den där mannen?

Cortés kartlade också en del av södra Kalifornien. Men hans stjärna började dala. 1534 utsågs en vicekung i Mexiko. Alltsedan aztekernas rike hade krossats hade urinvånarna förtryckts allt hårdare. Cortés råkade i gräl med nyanlända spanjorer när han hävdade att även urinvånare hade vissa rättigheter.

Nu upptäckte Cortés att hans tjänster inte längre behövdes. Han hade gjort sig till fiende med många spanska tjänstemän, och nu började de trakassera honom. Alla hans order granskades in i minsta detalj. Han anklagades för att inte ha lämnat över alla erövrade rikedomar till Spaniens kung. Speciellt Karl V:s sekreterare avskydde Cortés och gjorde allt för att sätta honom i klistret.

Cortés återvände till Spanien, tyngd av anklagelser. Han försökte få träffa Karl V men stoppades. Cortés försökte då passa på när kungen med följe promenerade, och en dag i Valladolid räckte han över ett dokument till härskaren.

- Vem är den där mannen? frågade kungen otåligt och sköt papperet åt sidan.

- Jag är den man som gav Ers majestät så många kungariken att de är fler än de städer som ni ärvt av era förfäder, svarade Cortés stolt.

Men kungen brydde sig inte om honom. Trött och upptagen fortsatte Karl V framåt gatan. Cortés fick mycket lite hjälp och han skulle aldrig återse Mexiko. Han fick inte tillstånd att återvända. 1547 dog han 62 år gammal.

Cortés i historiens ljus

För Spanien betydde erövringen av Mexiko och senare av Peru att en strid ström av guld och silver gick över Atlanten. Under 300 år kom nästan allt silver som nådde Europa från silvergruvan i Potosi i Bolivia. Spanien blev en stormakt.

Historiker har försökt förklara varför Cortés så lätt kunde erövra aztekernas rike. Men det var inte bara några hundra spanjorer som störtade aztekerna. Tusentals urinvånare hjälpte också till. Avgörande var när angriparna skar av huvudstaden från mat och vattentillförsel.

Spanjorernas hade bättre vapen än aztekerna. Men den utrustning som Cortés hade med sig kan inte räckt till mot tusentals fientliga azteker. Det viktigaste var till sist det stöd som Cortés fick från andra ursprungsfolk.

ANNONS

ANNONS

Tragedi för urinvånarna

För Amerikas urinvånare var spanjorernas erövring en tragedi. De lagar som stiftades för att skydda urinvånarna efterlevdes sällan. Det var viktigare för spanjorerna att få hem guld och silver till Spanien. Många tjänstemän och plantageägare ville själva bli rika.

De urinvånare som hjälpt Cortés upptäckte att de bara bytt ett herrefolk mot ett annat, och värre. Urinvånarna tvingades till slavarbete i gruvor och plantager. För dem okända sjukdomar som mässling och smittkoppor slog fruktansvärt hårt.

LÄS MER: Cortés erövrar aztekernas rike

LÄS MER: Aztekernas historia

LÄS MER: Ett ögonblick i historien - om Aztekrikets undergång

LÄS MER: Mexikos historia

LÄS MER: Conquistadorer

LÄS MER: Conquistadorerna - de spanska erövrarna

LÄS MER: Folkmord och smittsamma sjukdomar - européernas ankomst till Amerika

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad betyder ordet conquistador?
     
  2. Vad använde Cortés för lockbete när han försökte få den spanske kungen att utse honom till guvernör i Veracruz?
     
  3. Vad hette Cortés kvinnliga tolk?
     
  4. Förklara varför andra ursprungsfolk var villiga att hjälpa Cortés slåss mot aztekerna.
     
  5. Cortés var skicklig när det gällde att förhandla med fiender. Ge några exempel på detta.
     
  6. Nämn någon förklaring till att aztekerna lät spanjorerna bita sig fast vid kusten istället för att genast angripa dem.
     
  7. Ge några exempel på att Tenochtitlán överträffade allt som spanjorer dittills sett.
     
  8. Försök förklara varför Cortés kunde besegra det mäktiga aztekriket.
     
  9. Vi har idag uttrycket ”att bränna alla sina skepp”. Var kommer det ifrån och vad betyder det?

Ta reda på:

  1. Nämn några andra viktiga historiska personer som var verksamma under samma tid som Cortés och beskriv kortfattat deras inverkan på Europas eller övriga världens historia vid den tiden.
     
     


Litteratur:
Alexander McKee, A World too Vast, Souvenir Press, 1990
John Keay (red.), History of World exploration, Paul Hamlyn Publishing, 1991
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1982
Peter N. Stearns, World History in Brief - Major Patterns of Change and Continuity, Longman, 2001
John P. McKay, A history of world societies, Houghton Mifflin, 2000


FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 6 november 2024
Publicerad: 20 april 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Staden Kilwa

Afrikas glömda handel

En vanlig uppfattning är att det inte fanns några handelsvägar i Afrika före européernas...

L
Copernicus världsbild

En ny världsbild - den heliocentriska

Alla har väl funderat över hur universum egentligen är uppbyggt. Tar det slut någonstans? Vad...

SO-rummet bok
L
Choklad

Chokladens historia

En aztekisk saga berättar att en helig man hämtade kakaobönor från paradiset och sådde dem i sin...

SO-rummet bok
L
Majs

Majsens historia

De första spåren av majsodling har forskarna funnit i Mexiko, och där har de också hittat 60 000-...

SO-rummet bok
L
Tomater

Tomatens historia

Tomatens hemland är troligen Peru eller Mexiko. Kort efter Columbus ankomst till Amerika togs...

SO-rummet bok
L
Potatis

Potatisens historia

Potatisens hemland är bergstrakterna i Peru. Inkafolket åt potatis tillsammans med tomater,...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Aztekernas historia

Aztekerna var ett urfolk i Centralamerika som på 1300-talet skapade ett rike i det mexikanska höglandet. Aztekernas...

Hi
Karta

Mexikos historia

Fördjupa dig i Mexikos historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Hi

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.

Hi

Kända personer 1500-1776

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Relaterade taggar

Hi
Amerikanska urfolk

Amerikas urbefolkning

Amerikas urbefolkning är ett samlingsnamn för Nord- och Sydamerikas urbefolkning.De första...

Hi
Kolonialism

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...

Hi
Conquistadorer

Conquistadorer

De spanska erövrarna som kom till Amerika under 1500-talet kallas conquistadorer. Ordet...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Vasatiden

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-25

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Vasatiden - alltså när Gustav Vasa och hans söner regerade Sverige.

+ Lyssna