L

Cortés erövrar aztekernas rike

Hernán Cortés (1485-1547) var en spansk erövrare som blivit känd för att han med endast några hundra soldater - mot alla odds - lyckades erövra aztekernas mäktiga rike i Mexiko.
Bild:

Hernán Cortés (1485-1547) var den spanske conquistador som 1519-1521 erövrade aztekernas rike i Mexiko.

Rykten om ett guldrike

Hernán Cortés härstammade från en fattig lågadlig spansk familj. År 1504 begav han sig till Hispaniola (Haiti) i Västindien. År 1511 deltog han i Diego de Velázques erövringståg till Kuba.

Spanjorerna var i början av 1500-talet besvikna över att Columbus inte hade upptäckt sjövägen till Indiens och Kinas rikedomar. De nya kolonierna på de små öarna i Västindien kunde inte mäta sig med de väldiga rikedomar som Columbus hade lovat de spanska härskarna ett par årtionden tidigare.

Bland de spanska erövrarna (conquistadorerna) på Kuba gick vid den här tiden rykten om att det fanns ett enormt guldrike i det inre av Mexiko på det amerikanska fastlandet (se karta). Folket där kallades för azteker och härskade över andra besegrade indianfolk.

En blodig religion

I aztekernas religion ingick att offra människor högt uppe på stora tempelpyramider för att tillfredställa sin gud.

Aztekerna ansåg att de måste offra människor varje dag, annars skulle solen inte gå upp nästa morgon.

De besegrade indianfolken i aztekernas rike var därför tvungna att sända människor som skulle offras till härskarna.

Cortés blev nu ledare för en utforskningsexpedition som skulle bege sig till Yucatanhalvön i Mexikanska bukten.

I början av 1519 seglade han från Kuba med 11 fartyg, 15 hästar, 508 soldater och 110 sjömän.

Cortés landstiger i Mexiko

Den 4 mars 1519 landsteg Cortés med sitt följe på en plats som fick namnet Veracruz (Det sanna korset).

Spanjorerna mötte inget motstånd. De fick istället ta emot gåvor av urinvånarna som länge trodde att de var gudar som kommit över havet. Indianerna som aldrig tidigare varken hade sett hästar eller skäggiga bepansrade krigare, trodde först att de spanska ryttarna som fanns med i expeditionen var en sorts övernaturliga djurmänniskor.

I Veracruz, där spanjorerna hade skapat ett litet samhälle, fick Cortés veta att landet styrdes av den store härskaren Montezuma som fanns i huvudstaden Tenochtitlán.

Kort därefter kom ambassadörer som skickats ut av Montezuma med presenter. Genom dyrbara tillfredställande gåvor av guld hoppades de hålla spanjorerna på avstånd. Detta hade motsatt effekt.

Med Veracruz som bas fortsatte spanjorerna västerut, inåt land mot Tenochtitlán (nuvarande Mexico City), som var aztekernas huvudstad.

Innan Cortés lämnade kusten lät han sänka sina skepp. Detta gjordes eftersom en del av hans följeslagare ville återvända till Kuba med alla riekdomar och annat byte som tagits. Sänkandet av skeppen satte effektivt stopp för alla sådana planer. Nu fanns det bara en väg att gå - inåt land, mot aztekernas huvudstad.

Till sin hjälp hade spanjorerna några infödda vägvisare och ett par tolkar.

Cortés möter Montezuma

I november 1519 mötte Cortés aztekernas härskare Montezuma i Tenochtitlán som låg på några öar i Texcocosjön (se karta).

Aztekerna trodde till en början att spanjorerna kom från en annan gudavärld. Deras ankomst till Mexiko (tidigare under året) stämde nämligen bra med stjärntecken som de aztekiska prästerna hade tolkat.

Spanjorerna blev väl behandlade av den aztekiske härskaren. Efter några månader utnyttjade Cortés aztekernas gästfrihet genom att ta Montezuma tillfånga, som gisslan.

Bild:

Vy över en del av aztekernas huvudstad Tenochtitlán. Innan spanjorerna erövrade staden i början av 1500-talet var Tenochtitlán en av världens största städer med omkring 250 000 - 300 000 invånare.

Läget mellan aztekerna och inkränktarna blev nu snabbt spänt. När sedan spanjorerna lät mörda Montezuma och några aztekiska stormän, utbröt uppror. I striderna som följde dödades mer än hälften av spanjorerna.

De överlevande flydde mot kusten.

En ny aztekisk ledare tog nu över styret av riket.

Aztekernas rike erövras

När Cortés återvände till Tenochtitlán ett år senare (1521) tvingades han inleda en belägring av staden. Hela riket hade dessförinnan härjats och lamslagits av smittkoppor som följt i spanjorernas fotspår. I Tenochtitlán hade mer än halva befolkningen dött, däribland aztekernas nya kraftfulla ledare.

Stadens försvar var därför kraftigt försvagat.

Till sin hjälp hade spanjorerna nu även tusentals krigare från olika indianfolk som hatade aztekerna och därför tog tillfället i akt att göra uppror mot sina förtryckare.

Efter hårda strider intog Cortés Tenochtitlán. Staden förstördes och stora mängder guld och silver föll i spanjorernas händer.

Efter att ha ödelagt hela staden erövrade Cortés resten av aztekriket (se karta).

Bild:

Tenochtitlán belägrades 1521 av de spanska conquistadorerna under ledning av Hernán Cortés. Den 13 augusti 1521 erövrades och förstördes staden.

Året därpå blev Cortés utnämnd till guvernör över hela Mexiko.

Senare byggdes en ny stad på Tenochtitláns ruiner, nuvarande Mexico City.

Åter i Spanien

År 1528 måste Cortés återvända till Spanien för att försvara sig mot anklagelser från sina fiender i hemlandet.

Trots att kungen, Karl V, mottog honom med stora hedersbetygelser, gick Cortés miste om sin guvernörsbefattning.

År 1536 ledde Cortés en annan expedition till Kalifornien.

Sina sista år levde han i onåd i Spanien, fattig och glömd.

Läs om orsakerna till att Cortés lyckades erövra aztekernas rike >

Läs om följderna av spanjorernas erövringar >

Visste du att:

  • De amerikanska urinvånarna hade inte lärt sig framställa järn och stål så deras vapentekik befann sig på stenåldersstadiet, även om inkaindianerna till viss del var utrustade med bronsvapen.
  • I Amerika fanns inga hästar eller andra riddjur innan européernas ankomst. Inkaindianerna var de enda som hade lastdjur, laman, som dock bara kan bära en börda på upp till 30 kilo.

Uppgifter och frågor

1. Vad fick spanjorerna att resa till Mexiko?

2. Vem ledde erövringen av Tenochtitlán?

3. Hur kunde några hundra spanjorer besegra ett helt rike? Se även Ett ögonblick i historien - om Aztekrikets undergång >

 

Text: Robert de Vries (red) och Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

Uppdaterad: 04 juli 2017
Publicerad: 19 april 2017