Ingår i en artikelserie

Hantverk och skrån på medeltiden

Lästid 8 minuter

Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra.

Artikel

Bild: SO-rummet.se

På bilden syns ett par gesäller i arbete i ett bageri. Kanske har pojken med brödspaden nyss börjat som lärling i bageriet? Den äldre mannen är bageriets bagarmästare och granskar de båda gesällernas sätt att knåda degen. Städernas hantverkare var viktiga eftersom de såg till att människor fick bröd, kläder, skor, verktyg och annat som de behövde i vardagen.

Från lärling till mästare

Städernas hantverkare tillverkade varor som människor i staden och på landsbygden behövde men inte kunde göra själva. Exempel på vanliga hantverksyrken var skräddare, skomakare, snickare, bagare och smeder. Men det fanns också tunnbindare, slaktare, krukmakare, kopparslagare och så vidare.

På medeltiden fick hantverksyrken bara utföras i städerna. Där fanns skrån - en slags föreningar (klubbar) för hantverkare - som såg till att bara de som var duktiga inom sitt hantverksyrke fick jobba i staden, och att det som tillverkades blev ordentligt gjort. På landsbygden var det svårare att ha sådan kontroll, så därför fick hantverksyrken inte finnas där. Det fanns alltså noggranna regler för hur varje hantverk skulle gå till.

ANNONS

De som arbetade som hantverkare kunde ha tre olika roller: lärling, gesäll eller mästare.

En mästare var en person som var fullt utbildad och fick ha en egen verkstad där han kunde tillverka och sälja saker.

Den som ville lära sig ett hantverk började som lärling hos en mästare. Lärlingen var ofta en pojke som fick bo hos mästaren. Han fick ingen lön, men mat, husrum och undervisning i yrket, ofta i 3-6 år, men det kunde även vara en kortare eller längre period beroende på hur lätt eller svårt hantverksyrket var.

Efter några år fick lärlingen göra ett arbetsprov. Om det blev godkänt, blev han gesäll. Gesällen fortsatte jobba hos en mästare, men fick nu också betalt i pengar, förutom mat och husrum.

Arbetstiderna kunde vara långa. Gesällen skulle ibland börja redan klockan tre på morgonen och jobba till klockan nio på kvällen. Men under dagen fanns det flera pauser för mat och vila.

Gesällen stannade sällan kvar i samma stad. Han gav sig ofta ut på vandring och arbetade hos olika mästare i olika städer. På så vis fick han lära sig nya saker och se hur andra arbetade.

En medelålders man som murar medans några äldre män granskar hans arbetssätt. — Bild: SO-rummet.se
En murargesäll som utför sitt mästarprov inför några andra murarmästare i staden. Det var viktigt att alla som blev mästare inom sitt hantverk var mycket skickliga. Inom varje stads skrån fanns därför särskilda regler för hantverkarna och deras utbildning så att arbetet alltid skulle hålla bra kvalitet. Inom skråna bestämdes också hur många som fick vara mästare i staden och vad saker skulle kosta. Hantverkarna inom skråna hjälpte dessutom varandra om någon blev sjuk eller om en familj behövde stöd.

Till slut var det dags för gesällen att göra sitt mästarprov. Det var ett särskilt fint och svårt hantverksarbete – som ett vackert svärd, ett praktfullt smycke eller ett par fina skor. Stadens andra mästare granskade arbetet noga. Om det blev godkänt och gesällen var duktig och pålitlig, fick han bli mästare och öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller som arbetade hos honom.

Kvinnor fick inte utbilda sig till hantverkare

Kvinnor fick inte vara med i lärlingssystemet - alltså att börja som lärling inom ett hantverksyrke, sedan bli gesäll och till sist mästare. Men i familjer där någon av männen (fadern, maken eller sonen) var mästare inom ett hantverk, så hjälpte kvinnorna till. I varje familj var det mannens ansvar att försörja familjen, och i likhet med familjerna på landsbygden var mannen och kvinnan i stadens familjer beroende av varandra för att få vardagen att fungera. Kvinnorna skötte det mesta i hemmet, men kunde också arbeta i verkstaden och med försäljningen av varor. Om maken dog var därför hustrun ofta duktig på hantverksarbetet och tilläts till och med enligt lagen ta över verksamheten (företaget). På så sätt kunde hon (som änka) få ansvar som hantverkare i staden.

I medeltidens städer fanns arbetande kvinnor nästan överallt. De kunde som vi sett arbeta inom nästan alla hantverk där verksamheten sköttes av någon manlig familjemedlem. Men det fanns också kvinnor som arbetade som väverskor, sömmerskor eller på värdshus, krogar, i badstugor, i handelsbodar eller som tjänare i de rikas hem.

ANNONS

Varje hantverksyrke tillhörde ett skrå

Alla mästare i samma yrke hörde till en förening som kallades skrå, till exempel smedskrået eller skomakarskrået. Den äldste mästaren var ordförande och kallades ålderman.

Varje skrå bestämde hur många mästare som fick finnas i staden, vad varorna eller tjänsterna fick kosta och hur många lärlingar och gesäller varje mästare fick ha. De såg också till att varorna som tillverkades höll bra kvalitet och att ingen mästare tog för många kunder. Man ville att alla stadens hantverkare skulle kunna försörja sig bra. Därför var det inte tillåtet att försöka ta över hela marknaden själv.

Skråna fanns inte bara för att styra yrket. De var också viktiga för gemenskapen. Inom skråna fanns till exempel regler för hur man skulle hjälpa varandra vid sjukdom eller dödsfall.

Ett skrå kunde också ha ett eget skyddshelgon och ett altare i kyrkan, där medlemmarna hjälptes åt att tända ljus och utföra små ritualer.

Skråsystemet hade både fördelar och nackdelar. Det var bra att det fanns regler för kvalitet och priser, men ibland fick en gesäll vänta länge på att bli mästare. Ibland behövde han till och med vänta tills en gammal mästare dog för att få sin chans. Om han hade tur kunde han sedan öppna en egen verkstad. Men det var inte alltid lätt. Det kostade pengar att starta en verkstad och ibland var reglerna stränga. Många gesäller blev därför kvar hos sina mästare hela livet.

Men för de flesta hantverkare var skrået något bra. Det gav trygghet, regler och ordning i ett liv där det annars kunde vara svårt att klara sig ensam.

Hantverkarnas hus användes inte bara som bostäder utan också som verkstäder, butiker och lager. Hantverkare med samma yrke bodde ofta på samma gata. I många av dagens städer finns fortfarande gatunamn kvar som Skomakargatan och Smedsgatan.

Ord och begrepp:

Altare: Ett speciellt bord i kyrkan där man till exempel tänder ljus eller ber.

Försörja sig: Att tjäna pengar så man kan köpa det man behöver för att leva.

Gesäll: En person som lärt sig ett hantverk och jobbar hos en mästare mot lön.

Hantverk: Saker som görs för hand, till exempel skor, kläder eller verktyg.

Hantverkare: En person som tillverkar saker för hand, som skor eller möbler.

Kvalitet: Hur bra något är gjort.

Landsbygden: Områden utanför städerna, ofta med gårdar och natur.

Lärling: En person som håller på att lära sig ett hantverksyrke.

Marknaden: (här) Alla människor som köper och säljer saker.

Mästare: En färdigutbildad hantverkare som jobbat många år inom yrket och som klarat av "mästarprovet". Han fick ha egen verkstad och ta emot lärlingar och gesäller.

Skrå: En förening för hantverkare inom samma yrke, som bestämde reglerna för yrket i staden.

Skyddshelgon: Ett helgon (det fanns många olika sådana helgon) som man trodde skyddade en viss grupp människor.

Verkstad: Ett rum eller en lokal där hantverkaren jobbar och tillverkar sina saker.

Yrke: Ett jobb som man kan ha, till exempel snickare eller skomakare.

Ålderman: Den äldste mästaren i ett skrå, som var som en ordförande i yrkets skrå i staden.

Änka: En kvinna (hustru) vars man har dött.

Övervaka: Att hålla koll på vad andra gör, så att det blir rätt.

Uppgifter och frågor

Frågor på texten:

Nämn några vanliga hantverksyrken på medeltiden.
Varför fick hantverksyrken bara finnas i städerna och inte på landsbygden?
Förklara följande begrepp:

a) lärling

b) gesäll

c) mästare
Vad fick en lärling i stället för lön?
Vad var skillnaden mellan en lärling och en gesäll?
Ge exempel på vad en gesäll inom ett visst yrke kunde göra som sitt mästarprov.
Förklara kortfattat vad ett skrå var.
Vem var ålderman skrået och vilken uppgift hade han?
Varför var det bra att skråna bestämde regler för kvalitet och priser?

Fundera på:

Var det rättvist att en gesäll ibland behövde vänta på att en mästare skulle dö för att själv få bli mästare? Varför/varför inte?

L LÄS MER: Städerna i medeltidens Sverige

L LÄS MER: Hade du velat bo i en stad på medeltiden?

L LÄS MER: Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden

M LÄS MER: Skråväsendet

M LÄS MER: Den medeltida staden

M LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

M LÄS MER: Kvinnors liv under medeltiden

S LÄS MER: Hantverk

S LÄS MER: Medeltidens skrån och gillen

L LÄS MER: Läder och skinn

L LÄS MER: Livet på landet under medeltiden: byn och familjelivet

L LÄS MER: Livet på landet under medeltiden: jordbruk, fester och folktro

L LÄS MER: Vikingatidens hantverkare

L LÄS MER: Historia och historiska källor

M PODCAST: Introduktion till Sveriges medeltid

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 1 - Från stenålder till vikingatid, Bonnier Lexikon AB, 1994
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 2 - Från Birger jarl till Kalmarunionen, Bonnier Lexikon AB, 1994
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003
Jan Melin m.fl., Sveriges historia - koncentrerad uppslagsbok, Prisma, 2003
Yvonne Hirdman m.fl., Kvinnohistoria: Om kvinnors villkor från Antiken till våra dagar, Sveriges utbildningsradios förlag AB, 1999

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Artikelserie om Sverige under medeltiden, del 2: Städer, handel, rättsväsen och politik

1 Städerna i medeltidens Sverige

2 Hade du velat bo i en stad på medeltiden?

3 Hantverk och skrån på medeltiden

4 Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 28 september 2025

Publicerad: 27 september 2025

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden

av: Robert de Vries

2025-09-28

Lästid 11 minuter

Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...

+ Läs mer

Hade du velat bo i en stad på medeltiden?

av: Robert de Vries

2025-09-24

Lästid 6 minuter

Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!

+ Läs mer

Städerna i medeltidens Sverige

av: Robert de Vries

2025-09-21

Lästid 8 minuter

Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...

+ Läs mer

Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.

av: Robert de Vries

2025-09-10

Lästid 11 minuter

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...

+ Läs mer

Kyrkan och klostren i medeltidens Sverige

Målning på ett altarskåp - en medeltida biskop.

av: Robert de Vries

2025-09-09

Lästid 14 minuter

Under medeltiden hade kyrkan stor makt över människors liv och tankar. I stort sett alla var kristna och följde kyrkans regler för att få en plats i himlen (paradiset) efter döden. Kyrkan var rik, ägde mycket jord och tog upp skatt från befolkningen. Helgon som heliga Birgitta hade stor betydelse, och många såg dem som förebilder. Även klostren spelade en viktig roll i samhället. Där bodde munkar och nunnor som bad, studerade och arbetade. Genom klostren spreds många nya idéer och vetenskap till resten av samhället...

+ Läs mer

Livet på landet under medeltiden: jordbruk, fester och folktro

av: Robert de Vries

2025-09-08

Lästid 8 minuter

Medeltidens människor levde nära naturen och följde årstidernas växlingar. Jordbruket var det viktigaste arbetet, men det fanns också tid för vila och firande. Högtider, marknader och kristna traditioner spelade stor roll. Samtidigt levde folktron kvar vid sidan av kyrkans läror. Många trodde på övernaturliga väsen som tomtar, troll och Näcken...

+ Läs mer