Aristoteles och konsten att systematisera

Låter det konstigt att låta ruva tjugo ägg för att reda på hur en kyckling utvecklas? Det tyckte i alla fall inte den grekiske vetenskapsmannen Aristoteles (384-322 f.Kr). Genom att öppna ett ägg varje dag kunde han steg för steg beskriva hur en kyckling utvecklades. Experimentet är typiskt för Aristoteles sätt att arbeta - observera, systematisera och dra slutsatser. Aristoteles var nyfiken på nästan allt och gjorde insatser på de flesta vetenskapliga områden utom matematik. Han grundade också logiken, den metod som visar om en slutledning är korrekt eller inte. Så stort var Aristoteles anseende att nästan ingen vågade utmana hans åsikter på hundratals år.
M

Aristoteles är den av antikens vetenskapsmän som haft störst inflytande. Det är därför naturligt att han ofta framställts som kejsares och gudars like av skulptörer. Men egentligen vet vi inte hur han såg ut.

Alla resonerar vi och drar slutsatser. Ofta är vi säkra på att just vår egen slutsats är den rätta, och att alla som inte håller med om den är trögtänkta. Men den som granskar sin slutsats, kan upptäcka att tankarna som lett till den inte kopplats ihop på rätt sätt. För att kunna bevisa att just vår åsikt är den enda riktiga krävs att tankearbetet varit riktigt, att det varit logiskt.

Den vetenskapliga metod med vilken du kan bevisa att inga tankefel ligger bakom din slutsats kallas logik. Metoden skapades av den grekiske filosofen och vetenskapsmannen Aristoteles (384-322 f.Kr). Jämsides med detta gjorde Aristoteles stora insatser inom nästan alla vetenskaper, utom matematik.

Aristoteles inflytande var tidvis så stort att hans ord inte kunde motsägas. Under medeltiden kallades han Filosofen med stort F. För medeltidens människor trädde han fram som en vetenskaplig jätte som hade svar på nästan allt.

ANNONS

ANNONS

Data och fakta

384 f.Kr: Aristoteles föds i Stageira i norra Grekland.

Ca 366 f.Kr: Aristoteles kommer till Aten och börjar studera vid Platons Akademi.

Ca 347 f.Kr: Platon dör, och Aristoteles lämnar Akademin.

Ca 344 f.Kr: Aristoteles slår sig ner på ön Lesbos och startar en filosofisk läroanstalt.

343 f.Kr: Aristoteles blir lärare åt Alexander, son till kung Filip av Makedonien.

336 f.Kr: Filip av Makedonien mördas. Alexander övertar tronen.

Ca 335 f.Kr: Aristoteles återvänder till Aten och grundar läroanstalten Lykeion.

323 f.Kr: Alexander den store dör. Aristoteles flyr Aten i fruktan för sitt liv.

322 f.Kr: Aristoteles dör i staden Khalkis.

Aristoteles föddes i Stageira i norra Grekland. Hans far var personlig läkare åt kungen av Makedonien. Båda föräldrarna dog tidigt. En man som hette Proxenus åtog sig Aristoteles uppfostran.

Elev hos Platon

Omkring 18 år gammal sändes Aristoteles till Aten och började studera vid Akademin. Det var en läroanstalt som grundats av Platon, en annan stor filosof.

Akademin, som har gett namn åt alla andra akademier i världen, låg i en dunge som enligt legenden tillhört Academus, en av hjältarna i det trojanska kriget. Från honom fick läroanstalten sitt namn.

Platon ansåg Aristoteles för sin mest begåvade elev och kallade honom "skolans intelligens". Vid akademin studerade eleverna filosofi, vilket på Aristoteles tid hade en långt vidare mening än i dag. Så gott som all vetenskap studerades. Ordet filosofi är grekiska och betyder ungefär "kärlek till kunskap". Aristoteles stannade ett tjugotal år vid Platons akademi.

Kunskap i tre steg

Aristoteles ansåg att kunskap kunde vinnas genom tre steg.

Det första steget var att samla in så mycket fakta som möjligt om det som ska studeras. Detta kallas observation.

Det andra steget var att skapa någon sorts ordning - ett system. Fördelen med detta är lätt att inse om du tänker på hur svårt det är att överblicka en hand med spelkort så länge de är osorterade. Så fort handen är sorterad i fyra färger och varje färg i nummerordning, går det snabbt att se vilka kort du har och hur färgerna förhåller sig till varandra. Just när det gällde systematisering var Aristoteles en mästare.

Det tredje steget är att dra slutsatser av de observationer som har samlats in och systematiserats.

När Platon dog 347 eller 348 f.Kr, utsågs en av hans släktingar till Akademins nye ledare. Aristoteles reste då sin väg, enligt vissa uppgifter i besvikelsen över att inte ha fått efterträda Platon. Andra forskare menar att Aristoteles, eftersom han inte kom från Aten, inte hade laglig rätt att efterträda Platon.

Skolan på ön Lesbos

På ön Lesbos startade Aristoteles en egen filosofisk skola. Biologi började fängsla honom alltmer. På Lesbos visas fortfarande den lagun som var Aristoteles favoritplats och där han samlade djur och växter.

Aristoteles var den förste som försökte systematisera djurvärlden. Han ansåg att de olika djurarter han kände till bildade en regelbunden trappa. För varje steg blev arterna alltmer perfekta och högst upp stod människan.

ANNONS

ANNONS

"Varma och fuktiga"

Aristoteles delade in djuren i elva klasser och ansåg att de arter som var "varma och fuktiga" och födde levande ungar stod högst. Det fanns andra arter, exempelvis de "varma och torra" som lade ägg som fåglarna, eller de "kalla och jordlika" som grodorna. De elva klasser han räknade med hade inga skarpa gränser. Varje art som stod högst i en klass var enligt Aristoteles direkt underställd den lägsta arten i den närmast högre klassen.

Platon och Aristoteles vid Akademin
Bild: Web Gallery of Art
Platon undervisar sin mest begåvade elev Aristoteles. När Platon dog, hade Aristoteles räknat med att bli akademiledare efter honom. Men en annan fick posten, och Aristoteles lämnade Aten.

Aristoteles räknade med omkring 540 olika arter. Han visste inte hur alla djur fortplantade sig och gjorde därför en del misstag. Han trodde exempelvis att larver och flugor uppstod ur tomma intet i ruttet kött. Först med mikroskopet, som uppfanns på 1600-talet, blev det möjligt att se de små ägg som larverna kommit ur.

Aristoteles system stod sig ända in på medeltiden. Men när allt fler arter kartlades, sprack systemet. Idag känner människan till över 800 000 djurarter. Ett kännetecken på en art är att den inte kan para sig med en annan art och få ungar som i sin tur kan få ungar.

Fängslad av förändring

I sitt studium av naturen var Aristoteles fascinerad av förändringar. Enligt Aristoteles strävade allt i naturen efter att uppnå ett idealt tillstånd. I ett berömt exempel talar han om ekollonet som i sig bär möjligheten till sluttillståndet - den fullvuxna eken.

Hur nya plantor och djur kommer till var ett problem som hade sysselsatt grekiska filosofer även före Aristoteles. En fågel kommer ju ur ett befruktat ägg som innehåller en gula och en vita. När ägget ruvas, bildas snart en cellmassa med olika celler specialiserade på olika uppgifter. Till sist blir det en levande fågelunge.

Lät ruva ägg

I ett berömt försök studerade Aristoteles äggs utveckling genom att låta 20 ägg ruvas. Varje dag öppnade han ett av äggen för att se vad som hänt och kunde på så sätt skildra en kycklings tillblivelse steg för steg.

Så här inleder Aristoteles sin berättelse:

Utvecklingen i ägget sker på samma sätt för alla fåglar, men tiden från att det värps till dess att det kläcks varierar, vilket tidigare nämnts. Hos en höna finns det första tecknet på ett embryo efter tre dagar och tre nätter. Hos större fåglar är tiden längre, hos mindre kortare.

Under tiden utvecklas gulan och stiger mot äggets spetsiga ände, där innehållets viktigaste del är belägen och där ägget ruvas. Hjärtat börjar synas som en blodfläck i äggvitan. Fläcken slår och rör sig som den fått liv, och från den löper två blodådror fyllda av blod hoprullade längs sin väg.., och ett membran med blodiga fibrer utlöpande från ådrorna om sluter nu gulan. Litet senare börjar kroppen kunna urskiljas, till en början mycket liten och vit. Huvudet kan klart anas liksom ögonen som är mycket stora och utstickande.

Förändringarna i naturen gällde enligt Aristoteles även kroppar i rörelse, eftersom han ansåg rörelse vara en form av förändring.

Men medan vi idag anser att rörelse styrs av mekaniska lagar, trodde Aristoteles att rörelse berodde på tendensen att uppnå idealtillståndet.

En sten som föll till marken gjorde det därför att den sökte sin naturliga plats - inte på grund av tyngdlagen som ju var okänd för Aristoteles.

ANNONS

ANNONS

Lärare åt Alexander

Grekland hade inte varit ett enat rike, utan varje stad med omnejd bildade en egen stat. Men kung Filip II av Makedonien tvingade på 300-talet f.Kr alla de grekiska stadsstaterna, utom Sparta, att ingå i ett förbund.

Omkring år 343 f.Kr erbjöd Filip II Aristoteles att bli lärare åt sin son Alexander. Denne skulle göra sig känd under namnet Alexander den store och lägga under sig ett välde som sträckte sig från Grekland till Indien. Det var det första stora välde som grundades av en europé.

Alexander studerade för Aristoteles med olika avbrott till år 336 f.Kr, då Filip mördades och Alexander övertog tronen.

Aristoteles undervisar i sin skola
Bild: Okänd
Aristoteles hade mycket att lära ut. Han ansåg att kunskap kunde vinnas med tre steg: observation, systematisering och slutsats. När han återvänt till Aten, öppnade han en egen lärdomsanstalt, kallad Lykeion.
Omkring 335 f.Kr återvände Aristoteles till Aten. Nu hade posten som ledare för Akademin på nytt blivit ledig, men inte heller denna gång fick Aristoteles posten. Samma år öppnade han en egen läroanstalt, kallad Lykeion. I sin latinska form Lyceum lever även det namnet kvar som namn på olika skolformer - närmast gymnasium.

Hotad till livet

Alexander den store dog 323 f.Kr, och nästan genast började hans välde falla sönder. Det gjorde också den union som de grekiska stadsstaterna tvingats in i. I Aten flammade en våg av hämndlystnad upp mot Makedonien, och den drabbade även Alexanders förre lärare Aristoteles.

Aristoteles store föregångare, filosofen Sokrates, hade av atenarna dömts till döden 399 f.Kr efter att ha väckt deras missnöje. Han anklagades och fälldes för att ha förlett ungdomen. Aristoteles insåg att även hans liv var hotat och flydde till staden Khalkis.

- För att atenarna inte ska synda mot filosofin en andra gång, ska han sagt enligt en legend.

Följande år dog Aristoteles av en magåkomma, omkring 62 år gammal.

Bortglömd - och återupptäckt

Aristoteles skrifter på olika områden väckte redan under antiken stor beundran. Men trots detta glömdes hans böcker bort i Europa århundradena efter Västroms fall 476 e.Kr. Det blev i stället araberna som studerade böckerna och lärde av Aristoteles. Först på 1200-talet började Aristoteles åter studeras i Europa, men då växte hans rykte över alla gränser.
På nästan varje område sågs han som den slutgiltige mästaren. Det hände att hans slutsatser kritiserades, men sällan med någon framgång. Först på 1500- och 1600-talen började de misstag Aristoteles begått rättas till.

Endast delar av Aristoteles skrifter har bevarats till vår tid, och många är kända endast eftersom de citeras i andra författares verk.

ANNONS

ANNONS

Lärd i nästan allt

För Aristoteles var filosofin människans högsta mål och grekerna de mest utvecklade människorna. Att hålla andra raser som slavar betraktade han därför som en grekisk rättighet. Han ansåg att de grekiska stadsstaterna var de ideala staterna.

Aristoteles grundade logiken. I verket Organon finns hans skrifter i logik samlade. Logiken behandlar bland annat principerna för resonemang och bevisföring.

Fram till andra hälften av 1800-talet tillämpades logiken i stort sett efter de regler som Aristoteles infört. Först då började logiken utvecklas och utvidgas i nya riktningar.

Under Aristoteles ledning började elever studera systematiskt. Han skrev också verk i fysik och psykologi. Själen var för honom en fånge i kroppen. Aristoteles gjorde en liknelse med de tyrrenska piraterna som torterade fångar genom att binda fast dem vid ett lik. På samma sätt är vår själ bunden vid vår kropp, menade han.

Aristoteles studerade även litteratur. I verket Poetik beskriver han det tragiska skådespelets syfte: att uppväcka känslor av medlidande och fasa och sedan befria publiken från dem. Skådespelaren som klagar och gråter på scenen gör detta i vårt ställe. Processen kallade han katharsis, rening och begreppet lever kvar än idag liksom många andra av de termer han införde.

Inom fysiken gjorde Aristoteles flera misstag. Hans åsikt att jorden är universums stillastående mittpunkt och himlakropparna glatta klot som rör sig i perfekta cirklar försvårade astronomisk forskning i över 800 år. Så stort var hans inflytande.

Trots misstagen - inte minst inom fysiken - anses Aristoteles vara en av alla tiders största vetenskapspersoner.

LÄS MER: Aristoteles

LÄS MER: Antikens Grekland

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

LÄS MER: Ibn Sina (Avicenna)

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. När och var föddes Aristoteles?
     
  2. 18 år gammal börjar Aristoteles vid Akademin. Varifrån har den och alla andra akademier i världen fått sitt namn?
     
  3. Aristoteles lämnade Aten när hans lärare Platon dog. Vilka förklaringar ger forskarna till det?
     
  4. Beskriv de tre steg Aristoteles använde för att vinna kunskap om olika företeelser.
     
  5. Vad är logik?
     
  6. Ge ett exempel på vad logik kan användas till.
     
  7. I ett berömt experiment använder Aristoteles hönsägg för att ta reda på vad som händer när en kyckling utvecklas. Beskriv hur han gick till väga.
     
  8. Aristoteles hade en berömd elev som skulle skapa ett stort välde. Vem var eleven?
     
  9. Vad hette den läroanstalt Aristoteles själv öppnade i Aten?
     
  10. Varför måste Aristoteles fly från Aten?
     
  11. Förklara varför Aristoteles teorier, trots att han var en stor vetenskapsman, kom att bromsa den vetenskapliga utvecklingen på vissa områden i flera hundra år.

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 25 september 2020
Publicerad: 23 september 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Hippokrates - läkekonsten blir vetenskap

Vi vet inte hur han såg ut och inte heller om han skrivit en enda av de böcker som bär hans namn....

M

Arkimedes - antikens store matematiker och fysiker

En naken vetenskapsman som springer hemåt jublande av lycka är en ganska ovanlig syn. Men invånarna...

M

Alexander den stores död

Alexander den store var bara 33 år gammal när han dog, men hade redan då hunnit göra sig till...

M

Arvet från antiken

Du kanske någon gång har undrat varför antikens Grekland och romarriket fortfarande är så viktigt i...

ANNONS

Ämneskategorier

Antikens Grekland

I antikens Grekland (700-300 f.Kr) lades grunden till den västerländska kulturen. Antikens grekiska välde var splittrat...

Relaterade taggar

Aristoteles

Aristoteles är en av de mest kända vetenskapspersonerna genom tiderna. Han var en vetenskapsman som...

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...

Antikens Aten

I antikens Grekland var Aten den största stadsstaten. Aten låg på halvön Attika i södra Grekland (...