Ingår i en artikelserie

Medeltidens början i Sverige

Lästid 6 minuter

För nästan tusen år sedan förändrades livet i Norden. De gamla asagudarna tystnade, och kyrkklockor började ringa i byar och städer. Den gamla tron försvann. Med kristendomen kom nya högtider, tankar och regler om hur livet skulle levas. Kungar och kyrkan började styra över befolkningen, och ett svenskt rike växte fram. Medeltiden hade börjat – en tid då mycket blev annorlunda.

Artikel

Vy över ett medeltida jordbrukslandskap med en by. En kyrka höjer sig över resten av bebyggelsen.

Bild: SO-rummet.se

I Sverige räknas medeltiden från ungefär 1050 till 1520, alltså från Sveriges kristnande fram till när Gustav Vasa tog makten.

Medeltiden i Norden varade i nästan 500 år

Nordens medeltid varade från ca 1050 till 1520. Den börjar när Norden blev kristet, och slutar på 1520-talet efter Stockholms blodbad, då Gustav Vasa blev vald till kung över Sverige (och Finland).

Medeltiden blev en helt ny tid eftersom kristendomen förändrade samhället. Den gamla asatron ersattes med den nya religionen - kyrkor byggdes och kristna högtider började firas. Men den största skillnaden var kristendomens idéer om hur människan och samhället skulle vara. Det kommer du läsa mer om längre fram i den här artikelserien om medeltiden. Då kommer du också förstå vad Gustav Vasa gjorde som förde Sverige och Norden in i en helt ny tid. Men först måste du lära dig mer om medeltiden.

ANNONS

Kristendomen tar över

Under 1000-talet infördes kristendomen i Sverige och Norden. Då började den gamla asatron försvinna. Kungar och rika stormän var bland de första som blev kristna. De tvingade sedan resten av folket att byta religion. Kyrkan lärde nämligen ut att det var Gud som bestämde över allting, men att det var kungen och kyrkan som förde Guds talan på jorden. Det gjorde så att både kungen och kyrkan fick mycket makt över folket och kunde ta stora beslut om hur man skulle leva för att vara en god kristen.

Under 1100-talet började det byggas kyrkor på landsbygden och i städerna runt om i Sverige. I varje kyrka jobbade en präst och några medhjälpare. Kyrkorna blev också mittpunkter i byar och städer där människor samlades till gudstjänster och dop. Även kloster grundades där munkar och nunnor bodde och arbetade.

En stor förändring för människorna i Norden var det kristna kyrkoåret med alla sina högtider och ritualer. De gamla festerna som gällt under vikingatiden ersattes på så vis med kristna helgdagar, som påsk och jul.

Kristendomen fungerade nu som ett gemensamt sätt att tänka, leva och styra samhället. Sverige och Norden hade därmed gått in i en ny tid.

Kungamaktens framväxt

Under vikingatiden styrdes landskapen som egna små riken. I början på 1200-talet växte ett svenskt rike långsamt fram med en gemensam kung, men landet var ännu inte helt enat. Kungarna hade vid den här tiden inte så mycket makt, utan härskade mest över de egna landskapen. Det första svenska riket låg i närheten av Vättern i landskapen Västergötland och Östergötland.

Att ha en gemensam kung kunde vara bra. Kungen skulle hålla ordning, se till att lagen följdes och skydda landet om det blev uppror eller krig. Ibland ledde han också krigståg för att erövra mer land.

Bild: P.S. Burton
Karta som visar Sverige i början på 1200-talet. Under medeltiden var Sverige mindre än idag. Landskapen Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän tillhörde Danmark. Under en stor del av medeltiden hade Sverige därför ingen västkust. I början av medeltiden saknades även hela Norrland. Härjedalen och Jämtland var norska landskap, och områdena längre norrut beboddes av samer som vid den tiden inte tillhörde något kungarike.

Ett nytt rike

Även under medeltiden var Sverige indelat i landskap som hade sina egna lagar. Men landskapen var inte lika många som idag och rikets gränser såg helt annorlunda ut.

När Sverige blev ett kungarike började intresset öka för vad som hände i andra länder. Det var framförallt på andra sidan Östersjön som det hände mycket. Där hade tyskarna blivit mäktiga genom handel och nya bosättningar i Östeuropa. Sverige påverkades av detta och ville också utöka sina områden österut, mot Finland.

ANNONS

Mellan 1100-talet och 1300-talet genomfördes tre stora svenska korståg mot Finland. Korstågen var ett slags krigståg i Guds namn. Målet var att sprida kristendomen och ta kontroll över de nya områdena. Så småningom blev Finland en del av Sverige, och var det i 600 år (ända till början av 1800-talet).

Det var först kring mitten av 1200-talet som Sverige började enas till ett rike. Då flyttades makten till områdena runt Mälaren där en ny stad hade grundats. Den fick namnet Stockholm, och eftersom Finland nu hade blivit en del av Sverige låg staden bra placerad, mitt i det nya svenska riket.

KARTA: Högupplöst karta som visar medeltidens Norden

Ord och begrepp:

Asatro: Den fornnordiska religionen som fanns i Norden före kristendomen. Man trodde på gudar som Oden, Tor och Freja.

Dop: En kristen rit där en person (ofta ett barn) tas upp i den kristna gemenskapen. Det blev ett viktigt sätt att visa att man tillhörde kyrkan.

Gudstjänst: En religiös samling i kyrkan där man ber, lyssnar till bibeltexter och predikan, ledd av en präst.

Helgdagar: Viktiga religiösa dagar i kristendomen som firas varje år, till exempel jul, påsk och pingst.

Kloster: En byggnad där munkar eller nunnor levde, bad och arbetade enligt särskilda kristna regler. Klostren hade ofta skolor, sjukvård och jordbruk.

Korståg: Religiösa krigståg i kristendomens namn för att sprida den kristna tron eller ta kontroll över nya områden. I Sverige riktades de mot Finland.

Kristendom: En monoteistisk (mono = en | teos = gud) religion som bygger på tron på Jesus Kristus som Guds son. Kristendomen blev statsreligion (kungens och hela landets religion) i Sverige under medeltiden.

Kyrkoåret: Den kristna kalendern som styr när olika högtider och fester infaller, som advent, jul, fastan, påsk och pingst.

Landskap: Historiska områden i Sverige med egna lagar, traditioner och ibland egna ledare. I början av medeltiden var Sverige inte helt enat, utan uppdelat i olika landskap.

Visste du att:

Vi vet inte så mycket om Sveriges historia i början av medeltiden. Det finns få gamla texter bevarade, och nästan inga kunde skriva. Runstenarna användes inte längre, och inga utländska böcker berättade om vad som hände i Sverige. Därför är det svårt att veta exakt hur det var.
I början av medeltiden levde de svenska kungarna ofta ett kringresande liv och vistades omväxlande på olika borgar runt om i riket. Den svenska Erikskrönikan berättar t.ex. om hur kungen och stormännen reste runt mellan borgarna i Kalmar, Stockholm, Nyköping, Lödöse och Visingsö.

Uppgifter och frågor

Frågor på texten:

När började och slutade medeltiden i Norden? Varför har man valt just de årtalen?
Nämn några saker som förändrades i människors liv när kristendomen kom.
Vilka var det som först blev kristna i Sverige?
Ungefär var låg det första svenska riket enligt texten?

M PODCAST: Sveriges kristnande

M LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

M LÄS MER: Kristnandet av Norden

S LÄS MER: Kristendomens genombrott i Norden

S LÄS MER: Sveriges enande som ett rike var en långdragen process

M LÄS MER: Sverige under medeltiden, del 1 av 3: Sveriges uppkomst

M LÄS MER: Sverige under medeltiden, del 2 av 3: Sverige kristnas

M LÄS MER: Orsaker till vikingatidens slut

L LÄS MER: Vikingarna och deras värld (artikelserie)

L LÄS MER: Kungen och hans män

L LÄS MER: Historia och historiska källor

M PODCAST: Introduktion till Sveriges medeltid

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 1 - Från stenålder till vikingatid, Bonnier Lexikon AB, 1994
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 2 - Från Birger jarl till Kalmarunionen, Bonnier Lexikon AB, 1994
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003
Jan Melin m.fl., Sveriges historia - koncentrerad uppslagsbok, Prisma, 2003

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Artikelserie om Sverige under medeltiden, del 1: Statsmakt, kyrka och vardagsliv

1 Medeltidens början i Sverige

Några adelsmän och en kung vid ett bordc i en slottssal. De tittar på en karta.

2 Kungen och hans män

Vy över en bygata där en kvinna jagar en gris som rymt.

3 Livet på landet under medeltiden: byn och familjelivet

4 Livet på landet under medeltiden: jordbruk, fester och folktro

Målning på ett altarskåp - en medeltida biskop.

5 Kyrkan och klostren i medeltidens Sverige

Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.

6 Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 28 september 2025

Publicerad: 30 augusti 2025

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Kalmarunionens tid, del 2: Stockholms blodbad och slutet på unionen

av: Robert de Vries

2026-01-17

Lästid 6 minuter

Den danske unionskungen Kristian II ville bli erkänd som kung i Sverige och stärka sin kontroll över handeln i Norden. Efter strider där Sten Sture den yngre besegrades, kunde danskarna inta Stockholm hösten 1520. Och i början av november kröntes Kristian II till kung i Sverige efter att ha lovat att inte straffa sina motståndare. Men kort därefter bröt han sitt löfte och lät gripa många svenska adelsmän och biskopar, och döma dem till döden. Omkring 80 personer avrättades i det som kallas Stockholms blodbad. Händelsen ökade motståndet i Sverige mot Kristian II, och snart utbröt ett uppror som leddes av adelsmannen Gustav Eriksson (Vasa). När han senare valdes till svensk kung 1523, upplöstes Kalmarunionen. Händelsen satte också punkt för medeltiden, och en ny tid i Sveriges historia började...

+ Läs mer