Sverige under medeltiden, del 1 av 3: Sveriges uppkomst
Lästid 8 minuter
I svensk historia anses medeltiden omfatta perioden från ca år 1000 till 1500. Det var under den här tiden som Sverige växte fram som ett enat kungarike.
M
Artikel
Bild från filmen Arn - Riket vid vägens slut. Vi vet inte i detalj hur det gick till när Sverige bildades. Men vi ser i tidiga skrifter att stormän i landskapen runt Mälaren, i Östergötland och Västergötland gick samman i grupper som kämpade med varandra om makten med våld och svek.
I "landet Nordanskog" (norr om Kolmården och Tiveden) bodde svearna runt Mälaren. I Uppsala fanns den gamla nordiska gudatrons viktigaste tempel. Det var de här landskapen som kristnades allra sist. I "landet Sunnanskog" levde götarna. Bland dem fanns två särskilt mäktiga släkter, en i Västergötland och en Östergötland. Under 1100-talet växlade kungamakten mellan dessa två släkters ledare – maktlystna män som ägde stora jordar. På Visingsö i södra Vättern låg kungaborgen. Men dessa kungar härskade mest i det egna landskapet och hade liten makt på andra sidan Vättern. Och ännu mindre kunde de styra över svearna runt Mälaren.
Under 1200-talet sägs i Äldre Västgötalagen att kungen skulle väljas av svearna och sedan göra en resa (eriksgata) genom de viktigaste bygderna i Svealand och Götaland. Han lovade att med alla tillgängliga maktmedel se till att landskapets lagar följdes och hyllades därefter som kung.
ANNONS
ANNONS
Skogen skilde rikets delar från varandra
Medeltidens mörka urskogar var skrämmande med nedblåsta och döda träd, med risiga snår och sankmarker. Dessa skogar liknade inte alls våra dagars välröjda och gallrade barrskogar. Idag åker vi genom Kolmården och andra storskogar på breda asfalterade vägar. Där måste medeltidens svenskar rida eller vandra längs farliga och slingrande stigar.
Bild: Ningyou I början av 1100-talet fanns två svenska kungariken - svearnas och götarnas. Men senare under århundradet växte ett gemensamt rike fram.
För bönderna var skogen viktig. Där hämtade de bränsle och virke till sina hus och redskap. Skogens vilda djur gav en viktig omväxling i kosten. I krigstid erbjöd den skydd och trygghet mot fientliga härar. Där gjorde riddarna i sina rustningar ingen nytta. Tvärtom var dessa till hinder för dem. I den mörka urskogen förlorade de vana yrkeskrigarna sitt övertag. Där var bönderna herrar.
När kungens män krävde in allt hårdare skatter blev skogen en tillflykt. Då tog man ner de timrade husen och flyttade dem till ett säkert ställe. I skogen kunde man alltid svedja och bryta ny åkermark. I skogen gömde sig de fredlösa undan förföljarna.
Tekniska framsteg förändrade Sverige
Från 1100-talet började svenska bönder använda flera nya redskap, t.ex. plogen, harven, slagan. De förbättrade jordbruket och gav större skördar. Folkmängden steg, ny jord odlades upp. Bönderna levde bättre när jordbruket gav överskott i smör, kött och säd. Befolkningen fick råd att bygga stenkyrkor på landsbygden – och även de ståtliga kyrkorna i städerna.
Detta fick fart på handel och hantverk i städerna som blev allt fler: Stockholm, Kalmar, Enköping, Örebro, Jönköping. Det var bönders och trälars slit på åkrarna som ledde till rikedom och makt för stormän och biskopar. Det var bönderna som levererade livsmedlen till borgarna där kungens fogdar och knektar höll till.
Bild: Chrehan6 Medeltidens mörka urskogar var skrämmande med nedblåsta och döda träd, med risiga snår och sankmarker. Dessa skogar liknade inte alls våra dagars välröjda och gallrade barrskogar.
Sverige blev ett enat rike
I början av 1200-talet kunde stormän ännu samla tillräckligt stor styrka och störta kungen. Ett sådant försök gjordes 1247 då Birger Magnusson från Bjälbo i Östergötland hade blivit utsedd till jarl, kung Eriks främste rådgivare. Vi kallar honom Birger jarl. De upproriska stormännen hade gått samman med Upplands bönder som trotsigt ville bevara sin självständighet. Kungen segrade och lät döda stormännens ledare. Bönderna tvingades betala årlig skatt i kött, smör och säd i stället för att lämna dessa varor bara när krig hotade. På liknande sätt tvingades bönderna i Götaland betala skatter.
ANNONS
ANNONS
1250 dog kung Erik (ibland kallad den läspe och halte). Birger jarls son Valdemar valdes till ny kung, men det var Birger som styrde landet kraftfullt fram till sin död. Med våld och svek kväste han fler stormän. Han började bygga ett enat rike genom att:
Karta över Sverige och delar av norra Europa år 1250.
ta upp skatt från invånarna i allt fler landskap, för att kunna hålla soldater och tjänare.
bygga borgar i olika delar av landet till exempel i Kalmar, Örebro och Stockholm – som han troligen anlagt. Där placerades fogdar som tog upp skatt och soldater som tvingade folket till lydnad.
Birger jarl stiftade lagar om hemfrid, kyrkofrid och kvinnofrid. Han försökte få dem att gälla i hela riket. Han genomdrev också att döttrar skulle ärva – om än bara hälften av vad söner ärvde. Mot slutet av 1200-talet tillkom samlingar av lagar i allt fler landskap. Först långt in på 1300-talet fick Sverige en lag som gällde i hela riket.
Bönder och adelsmän blev undersåtar
Vi vet inte i detalj hur det gick till när Sverige – Svea rike – bildades. Men vi ser i tidiga skrifter att stormän i landskapen runt Mälaren, i Östergötland och Västergötland gick samman i grupper som kämpade med varandra om makten med våld och svek. Birger jarl var särskilt hänsynslös. Först på hans tid blev kungens makt över riket någorlunda säker.
Det var då rikets centrum hamnade i områdena runt Mälaren. Där växte nya städer upp, och därifrån bedrevs den mest inkomstbringande handeln.
Byggandet av riket fortsatte lika kraftfullt och hårdhänt när Birgers andre son Magnus var kung i slutet av 1200-talet (han fick senare tillnamnet Ladulås, eftersom han förbjöd stormännen att under sina resor våldgästa bönderna). Birger hade tvingat landskap efter landskap att lyda sina påbud, och Magnus fortsatte genom att utvidga riket långt upp i Norrland. Snart tvingades invånarna även där att betala skinn, säd och fisk som skatt till kungens fogdar. Under krigståg österut anslöts stora områden i Finland till det svenska riket.
ANNONS
ANNONS
Till kungens fasta grepp över Sverige bidrog också att Magnus och hans efterföljare lät prägla mynt som användes i olika landsdelar och höll dem samman.
Stormännen fann att de vann mest på att lyda kungen och stödja honom. Mot att ställa upp med riddare i rustning och väpnade följen slapp de betala skatt för sina stora jordar och de befästa gårdar de låtit bygga. Stormännen kallades till kungens råd och till herredagar.
Ord och begrepp:
Fogde: En kunglig ämbetsman som bl.a. hade som uppgift att driva in skatt inom ett visst område åt kungen. Kungamakten hade flera fogdar som ansvarade för olika delar av landet.
Fredlös: En laglös person som hamnat utanför rättssamhället och fråntagits alla sina rättigheter. Den fredlöse miste egendom och hade inte längre rätt att vistas i landet. Att bli fredlös innebar att man straffritt kunde dödas av vem som helst.
Knektar: Värvade trupper som ställde upp som soldater mot betalning, som vår tids legosoldater.
Svedjebruk/Svedja: Ett skogsområde bränns för att tillfälligt användas för sädesodling och bete som ett led i växelbruk.
Trälar: Slavar i Norden under järnåldern och tidig medeltid. Läs mer >
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Varför är Birger jarl värd att nämnas i Svensk historieskrivning?
Hur skilde sig medeltidens skogar från vår tids skogar?
Hur fick kungen in skatt från folket? Nämn också sådant som du tror att kungamakten använde skattepengarna till.
Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...
Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden...
I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...
Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...
Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...
Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!
