+ Visa hela artikelserien

Judendomens lära

Judendomen är en av världens äldsta religioner. Tanak (Gamla testamentet i Bibeln), med sina 39 böcker, är judendomens heliga skrift och skildrar hur Gud följt det judiska folkets liv, i glädje och sorg under tusen år. Hälften av de dryga tusen sidorna består av prosaliknande texter, hälften av texter som är ren poesi. En helig skrift med många tonlägen och röster, historiska, poetiska och profetiska. I Tanak har bokrullen med de fem Moseböckerna, den skrivna läran som kallas Toran, en särskild plats. Det är där grunden för det judiska livet i helg och vardag finns nedtecknad.
M

Tanak, den hebreiska Bibeln (Gamla testamentet i Bibeln), är judendomens viktigaste skrift.

Förbundet med Gud

Det var ju till Mose som Gud en gång talade, kanske på 1200-talet f.Kr, genom den brinnande busken och gav honom uppdraget att befria sina landsmän från förtryckarna och leda dem ut ur Egypten. Förbundet som Gud slöt med Mose och hans folk på Sinai (ett bergsmassiv på södra Sinaihalvön i Egypten, se karta) utgör än idag grunden för det judiska folkets tro. De tio budordens levnadsregler från Sinai har visat sig seglivade och hållbara. Än idag utgör de den etiska grundhållningen för de flesta samhällen och kulturer.

På Sinai lovade Gud att hjälpa sitt folk i livets alla skiften. Som en motprestation fick folket lova att lyda Gud och budorden. Förbundet mellan Gud och Moses folk var ingen ensidig affär, utan i högsta grad en levande relation. Om människan höll sin del av förbundet, så skulle också Gud göra det. Eftersom Guds namn är heligt skriver en del judar G-d istället.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Monoteism: Tron på en enda gud. (Jämför med polyteism = tron på flera olika gudar.)

Talmud innehåller rabbinernas tolkningar av Toran. Talmud är sammanställd av två andra skriftsamlingar: Mishna med lagar och regler för livets alla tillfällen och Gemara med utläggningar för att anpassa lagarna till tidens behov.

Tanak, den hebreiska Bibeln, är judendomens viktigaste urkund. Den är också kristendomens urkund, men kallas då Gamla testamentet eftersom den kristna Bibeln innehåller ytterligare en del, Nya testamentet.

Toran (lagen), är samlingsnamnet på de fem Moseböckerna som ingår i Tanak (se ovan).

Lära och levnadssätt är oskiljbara

Judendomen kom att bli en religion där lära och liv, tro och vardagsliv blev oskiljbara. Varje sabbat och helgdag, varje måndag och torsdag, läser man i synagogan ur de handskrivna Tora-rullarna för att lära känna Guds vilja och för att man inte anses klara sig mer än två dagar utan Talmud, livets vatten. Talmud, som kallas den muntliga läran, är av stor betydelse för judarna. Den är ett bokverk om 20 volymer som innehåller kommentarer till Toran, men framför allt riktlinjer för hur ett judiskt liv ska levas i stort och smått för att stå i samklang med Guds vilja.

Judendomen är en monoteistisk religion som bekänner sig till en enda Gud och redan i det första av Tio Guds bud, som är det andra budet enligt judisk räkning, slås detta fast:

Du ska inga andra gudar ha vid sidan av mig.
[2:a Mosebok 20:3.]

Det framgår av budet att det uppenbarligen fanns andra, konkurrerande gudar. Men vem är denne ende Guden?

Gud är himmelens och jordens skapare, oändlig och ofattbar, utan begynnelse och utan slut. Ändå är Gud nära varje människa och deltar i mänsklighetens liv. Gud är allsmäktig, allvetande och rättvis. Gud får inte avbildas, men kan i ord ofta liknas vid en god förälder som vill sina barn väl och liksom dem är god och rättvis. Gud kräver av människorna att de också ska vara goda - och rättvisa. Det goda livet är inte en målsättning, en uppsättning idéer man kan diskutera vikten av, nej, det judiska folkets förbund med Gud ska prägla hela livet och genomsyra varje dag.

Himmel och helvete

Människan är enligt judendomen skapad till Guds avbild och de som följer Guds bud och förverkligar dem på jorden kommer att belönas för det. Medan de som gör vad ont är, också drar det onda över sig själva.

Det finns inom judendomen stora variationer när det gäller hur man ser, på himmel och helvete, men att döden inte är livets slut utgår samtliga från. Om himmel och helvete däremot är själstillstånd eller faktiska orter råder det delade meningar om, likaså hur återuppståndelsen kommer att gestalta sig. Men det finns gränser. En jude tror, i någon form, på läran om belöning, odödlighet och återuppståndelse.

ANNONS

ANNONS

Det är livet här och nu som är det väsentliga

Kärleken till medmänniskor har av de bibliska profeterna och de judiska lärde genom århundradena framhållits som det väsentligaste i judendomen. "Du ska älska din nästa som dig själv" [3:e Mosebok 19:18.] Därför har judendomen en i grunden ljus och optimistisk livssyn, vars tyngdpunkt består i att människan är skapad till ett liv i glädje, gemenskap och tacksamhet.

Trots att man tror på ett liv efter detta, är det ändå livet före döden som är det väsentliga. Den värld Gud skapat är god och människorna bör därför inte avstå från Guds goda.

Det goda livet - som det formulerats i judendomen under århundraden - handlar i hög grad om att låta tron bli en naturlig del av livet. Inte enbart något för högtidliga tillfällen, utan för varje dags liv. Det är därför som judiskt liv handlar så mycket om maten, familjen, kroppen, sabbaten och synagogan. Judiskt liv är på en och samma gång en religion, ett folks historia och en livsstil.

Människan är helig

Judiskt vardagsliv är i högsta grad något som syns och hörs och inget som sker vid sidan om det vanliga livet. Helighet är ett viktigt begrepp inom judendomen om man vill förstå dess seder och bruk. Gud är helig och människan bör även hon sträva efter att leva ett heligt liv, ett helt liv. Ett liv där alla delarna hänger samman och riktas åt ett och samma håll - en strävan att leva efter Guds vilja.

Omsorgen om människans helighet utgör grunden och syftet med de religiösa lagarna. Lagar, eller levnadsregler, som berör inte bara det andliga livet utan varje aspekt av livet - matvanor, sexualliv, affärsmoral, socialt engagemang, fritidssysselsättningar - allt finns reglerat i den judiska lagen. Därför är också antalet lagar och förordningar omfattande - och det bör sägas, de som följer dem till punkt och pricka få.

Judendomen betonar särskilt människans helighet, tidens helighet och platsens helighet. Varje judisk lag har med någon av dessa att göra. Tidens helighet regleras i sabbatslagarna och helgdagarna. Platsens helighet reflekteras i lagarna om templet i Jerusalem och i lagarna om synagogan. Människans helighet regleras i alla de lagar som rör vardagslivet, t.ex. matlagar och familjelagar.

En helig människa är ofta i andra religioner en person som dragit sig undan vardagslivets alla måsten, men judendomen förespråkar ett heligt vardagsliv och ett aktivt deltagande i samhället och världen. En helig människa är en som lever i gemenskap med andra människor, som vill leva efter Guds vilja så att hon kan skilja rätt från orätt, sant från osant, gott från ont, rent från orent, äkta från oäkta, heligt från profant (icke heligt).

Halacha är den sammanfattande termen för judisk lag. Den täcker varje aspekt av livet och poängterar att den judiska tron är till för att levas var dag. Judendomen är inte endast en tro, en religion som reglerar människans förhållande till det andliga och lämnar det kroppsliga och materiella därhän, utan en livsväg och en livsstil.

Vad är meningen med judendomens alla bud?

Många stora rabbiner och lärda har själva ägnat mycket tid åt att söka efter anledningen till många av lagarna och föreskrifterna. Buden om att visa barmhärtighet och utöva välgörenhet är enkla att motivera, men hur är det med andra bud som varken framstår som förnuftiga eller väl motiverade. Hur ska man se på dem?

ANNONS

ANNONS

För den fromme juden räcker det med att Gud vill det för att följa ett bud eller en föreskrift. Han, eller hon, accepterar att det finns judiska lagar som är rationella, och att det finns sådana som är, och förblir, irrationella.

Varför får en from jude inte äta griskött eller skaldjur? Svaret är enkelt. Därför att Gud sagt i sin heliga Skrift att det är förbjudet. Något rationellt skäl för att inte äta griskött och skaldjur finns inte.


LÄS MER: Judendomen (huvudtexten om judendomen)

LÄS MER: Judendomens grunder

LÄS MER: Den judiska läran

LÄS MER: Judendom och identitet

LÄS MER: Judiskt vardagsliv

Religiös mångfald i dagens Sverige

Många av lagarna och de detaljerade buden en jude har att iaktta framstår säkert för moderna, sekulariserade svenskar som obegripliga och kanske frånstötande. Särskilt som vi kommit att alltmer bli ett folk för vilket religion, vilken sort det än vara må, är något vi varken har erfarenhet av eller kunskaper om längre.

Mormor och farmor kanske hade en levande tro, men en generation senare, d.v.s., hos dagens föräldrar, är religion ofta något som förknippas med bristande intellekt och mänsklig svaghet. Men bilden är motsägelsefull. Samtidigt som Sverige idag är ett av världens mest sekulariserade länder, lever här idag långt över en miljon människor som hör till någon av de stora världsreligionerna - och för vilka tron spelar roll helg som vardag. Det mångreligiösa Sverige är idag ett faktum. Somliga ser det som en källa till konflikter, andra anser mångfalden vara en framgångsfaktor.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Förbundet mellan Gud och det judiska folket var ingen ensidig affär, utan i högsta grad en levande relation. Om människan höll sin del av förbundet, så skulle också Gud göra det. Motivera (Vad lovade Gud göra och vad lovade det judiska folket att göra?)
     
  2. Judendomen består av en sammanlänkad samverkan mellan lära och levnadssätt. Motivera (Varför kan man säga att den judiska läran och det judiska sättet av leva är oskiljbara?)
     
  3. Vad säger den judiska läran om "himmel och helvete"?
     
  4. Vad är det viktigaste som den judiska läran fokuserar på och som en jude alltid måste sträva efter att tillämpa i det vardagliga livet?
     
  5. Inom andra religioner är en helig människa ofta en person som dragit sig undan vardagslivets alla måsten. Hur skiljer dig det från judendomens syn på den "heliga människan"? (Vad utgör en helig människan inom judendomen?)

 

Litteratur:
Görel Byström Janarv, Gud har 99 namn - en guidad tur i det mångreligiösa Sverige. Stockholm, 1998
Görel Byström Janarv, Guide till Gud. Stockholm, 2000
Bente Groth, Judendomen, kultur, historia, tradition. Stockholm, 2002
Hugo Valentin, Judarna i Sverige, från 1744 till 1950-talet. Stockholm, 2004
 

Text: Görel Byström Janarv, teol.kand., journalist, författare och TV-producent, specialiserad på religion och livsåskådning.

Senast uppdaterad: 19 november 2021
Publicerad: 19 november 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

SO-rummet bok
S

Argument mot Guds existens

De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller...

SO-rummet bok
S

Argument för Guds existens

Det finns flera försök att "logiskt" bevisa att det finns en gud. Man hänvisar bl.a. till...

SO-rummet bok
S

Finns Gud?

Få ord i vårt språk har så många betydelser som ordet "Gud". Frågan om man kan tro på Gud...

M

Förbjuden frukt har format synen på våra könsroller

Enligt Bibeln är det Evas handlingar - när hon låter sig övertalas av ormen att smaka på förbjuden...

ANNONS

Ämneskategorier

Judendomens grunder

Gud har valt ut judarna till sitt folk. Detta är den centrala tanken i judendomen. I judendomen finns inte något system...

Relaterade taggar

Gudssyn eller gudsbild

En gudssyn eller gudsbild är hur Gud uppfattas i olika religioner - främst inom de monoteistiska (...

Satan (djävulen) och helvetet

Satan är en gestalt som omnämns med många olika namn. Satan kallas också för djävulen, Beelsebul,...