Ingår i en artikelserie

Sabbaten - judendomens heliga vilodag

Lästid 5 minuter

Sabbaten är en helig vilodag inom judendomen och följer på varje arbetsvecka, år ut och år in. Den inleds på fredagskvällen och avslutas på lördagskvällen. Sabbaten är en dag av vila och andlig fördjupning och för umgänge med familj och goda vänner, befriad från vardagens rutiner och plikter. Liksom judendomens matvanor är sabbatsfirandet förknippat med en rad religiösa regler som alla rättrogna judar bör följa.

Artikel

Bild: Wikimedia Commons

"Sabbatsljusen välsignas", oljemålning av Geskel Salomon.

Varje fredag tänder kvinnor som har flyttat hemifrån och har eget hushåll sabbatsljusen, senast 18 minuter före solens nedgång. Därmed har sabbaten börjat.

Helig vilodag

Medan den liberale juden kanske nöjer sig med att inleda sabbaten efter jobbets slut, på fredagskvällen, är den ortodoxe juden noga med att senast 18 minuter före solens nedgång tända sabbatsljusen och hålla sabbat ända till solnedgången lördagskväll. Den ortodoxe juden besöker synagogan både på fredagskvällen före sabbatsmåltiden tillsammans med familjen och på lördagen. Lördagen ägnas i övrigt åt toraläsning och vila. Man lagar inte mat (den har man lagat i förväg), man tvättar inte eller arbetar med något, man tänder inte lampor eller gör upp eld, man varken sportar eller reser. Sabbaten är en helig dag, en dag för gemenskap med Gud, nära och kära.

Sex dagar ska du arbeta och utföra alla dina sysslor, men på den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då ska du inte utföra någon syssla, därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den. [2:a Mosebok 20:9-11]

Detta avsnitt ur de tio budorden utgör en av hörnstenarna i judendomen och markerar sabbatens ställning.

Det är en dag av vila och andlig fördjupning och för umgänge med familj och goda vänner, befriad från vardagens rutiner och plikter. Den är också ett minnesmärke över uttåget ur Egypten och betonar människans frihet från träldom under mänskliga härskare.

Många regler kring sabbatsfirandet

Liksom när det gäller matlagarna finns en lång rad föreskrifter om hur en sabbat bör firas. Till dessa hör att det är hustruns plikt i en familj att tända sabbatsljusen, och att de manliga familjemedlemmarna i familjen bör bemöda sig om att gå till synagogans aftongudstjänst som börjar före solnedgången. Även sabbatsmorgonens gudstjänst i synagogan hör till den ortodoxe judens veckorytm. Men om han måste ta bilen dit är det bättre att han stannar hemma och läser sina böner hemma.

Varför är bilen förbjuden på sabbaten? Förbudet mot att köra bil är en utvidgning av det bibliska förbudet att göra upp eld och förbränna saker på sabbaten. En bilmotor gör just detta, den förbränner bensin och är därför förbjuden att använda.

På samma sätt är det förbjudet att använda elektriska apparater och att tända och släcka ljus och lampor. Därför förbereder man hemmet inför sabbaten så att inga överträdelser behöver göras. Maten har lagats i förväg och står på värmning, lampor är redan tända och allt annat arbete i hemmet får vänta tills sabbaten avslutats. Till uppfinningsrikedomen hos de ortodoxa hör att somliga använder timer som tänder lampor och sätter på TV:n - och på så vis har de trots allt lytt budet att inte greja med elektriska apparater under sabbaten.

Det är dock viktigt att nämna att om en människas liv är i fara, om någon blir sjuk eller drabbas av en olycka så upphävs sabbatslagarna.

ANNONS

I synagogan

Synagogan är den judiska församlingens centrum. Vid ena kortsidan står alltid ett skåp med förhänge, arken. I den ligger de handskrivna rullarna med Toran, dvs de fem Moseböckerna.

Tre bönestunder om dagen är påbjudna, morgon-, eftermiddags- och aftonbön.

Gudstjänsterna i synagogan följer en strikt ritual där bibelläsning, bön, sång och predikan ingår som naturliga element. Eventuell predikan svarar rabbinen för.

Gäster är välkomna på de judiska gudstjänsterna, men man måste anmäla sig till församlingen i förväg - av säkerhetsskäl. Och så gäller förstås kippa för män och gärna anständig klädsel med täckta armar och ben för kvinnor. Kippa kan man låna. Ibland finns till och med papperskippor. Annars går det bra med vilken hatt som helst.

Ord och begrepp:

Ortodox: "Renlärighet", från det grekiska ordet orthodoxos som betyder "sann mening". Att leva ortodoxt innebär att man följer en viss lära och deras skrifter (urkunder) strikt.

Rabbin: Judisk lärare och predikant.

Sabbat: Judarnas heliga vilodag. Den infaller på fredagskvällen och slutar på lördagskvällen.

Synagoga: Judisk gudstjänstlokal.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

När börjar och slutar sabbaten?
Firar alla judar sabbaten på samma sätt? Motivera.
Ge exempel på hur man med lite uppfinningsrikedom kan utnyttja moderna bekvämligheter utan att bryta mot sabbatsreglerna.

Ta reda på:

Varför har man inom kristendomen en annan vilodag, söndagen?

Diskutera:

Skulle du själv behöva mer vila och lugn under helgen? Motivera.

S LÄS MER: Judiskt vardagsliv

M LÄS MER: Judiskt familjeliv

M LÄS MER: Judiska traditioner och högtider

L LÄS MER: Några viktiga judiska högtider

L LÄS MER: Judendomen (huvudtexten om judendomen)

L LÄS MER: Matregler inom judendomen

M LÄS MER: Judiska feståret och helgdagar

S LÄS MER: Olika riktningar inom judendomen

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Görel Byström Janarv, Gud har 99 namn - en guidad tur i det mångreligiösa Sverige. Stockholm, 1998
Görel Byström Janarv, Guide till Gud. Stockholm, 2000
Bente Groth, Judendomen, kultur, historia, tradition. Stockholm, 2002
Hugo Valentin, Judarna i Sverige, från 1744 till 1950-talet. Stockholm, 2004

FÖRFATTARE

Text: Görel Byström Janarv, teol.kand., journalist, författare och TV-producent, specialiserad på religion och livsåskådning.

Artikelserie om Judendom i vardagen

1 Judendomens lära

2 Judiska riktningar i Sverige

3 Matregler inom judendomen

4 Sabbaten - judendomens heliga vilodag

5 Judiskt familjeliv

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025

Publicerad: 3 september 2020

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Judiska riktningar i Sverige

av: Görel Byström Janarv

2021-11-19

Lästid 4 minuter

Varför får en religiös jude inte tända lamporna hemma på lördagen? Varför har man två uppsättningar porslin och bestick? Varför äter man inte griskött? Frågorna finns där, och det finns skäl att ställa dem och utifrån ett judiskt perspektiv försöka se dem inifrån, som den troende juden själv ser dem. Den moderna judendomen har idag tre skilda grupperingar där det judiska livet och arvet ter sig rätt olika. Dessa finns också representerade i Sverige och det finns skäl att beskriva dem eftersom det judiska inslaget i vardagslivet i så hög grad beror på vilken av dessa grupper man tillhör...

+ Läs mer

Judiskt familjeliv

av: Görel Byström Janarv

2021-09-17

Lästid 10 minuter

Familjen är den plats där det judiska vardagslivet bäst förverkligas och judendomen betraktar äktenskapet och familjelivet som en religiös plikt av stor vikt. Mannen och kvinnan är skapade till Guds avbild och har därför lika värde inför Gud. Däremot skiljer judendomen tydligt mellan mannens religiösa plikter och kvinnans, mellan vem som har huvudansvar för hemmet och vem för försörjningen...

+ Läs mer

Pesach - den judiska påsken

av: Lennart Koskinen m.fl.

2021-02-15

Lästid 5 minuter

Den judiska påsken är ett drama i fjorton akter med en oföränderlig rekvisita av fyra bägare vin (plus en extrabägare för profeten Elias), tre osyrade bröd, persilja, pepparrot, kompott på äpplen, mandel, kanel och vin, ett hårdkokt ägg och ett glödstekt ben - ska denna s.k. sederceremoni som utspelas i de judiska hemmen generation efter generation den femtonde i månaden Nissan, föra Israel och hela mänskligheten till fred och frihet? Nej, naturligtvis inte, men det har hjälpt judarna i alla tider att inte förlora hoppet och att inte misströsta på Gud som "har fört oss ut ur träldomen till frihet, ur bedrövelsen till glädje, ur sorgen till fest och ur mörkret till ljus, ur slaveriet till frälsning", som det står i en av lovprisningarna i påskhaggadan (en judisk textsamling)...

+ Läs mer

Matregler inom judendomen

av: Görel Byström Janarv

2020-09-02

Lästid 5 minuter

Den mat som enligt judisk religion är tillåten att äta kallas kosher. Alla levande djur delas i två grupper, tame (orena) och tahor (rena). Men begreppet renhet har inget med smuts eller otjänlighet att göra. Man rättar sig efter Tanaks föreskrifter om vilka som är rena respektive orena. Nötboskap, får och getter är rena. Hästar, svin och rovdjur är orena. Fiskar med fenor och fjäll är rena. Ål och skaldjur är orena...

+ Läs mer

Varför får muslimer och judar inte äta gris?

av: Daniel Rydén

2020-05-28

Lästid 9 minuter

Vi är vana vid att fläskkött inte självklart kan serveras till vem som helst, men varför riktades historiens bannstråle mot just grisen, detta renliga husdjur som ger ovanligt mycket kött för insatsen?

+ Läs mer

Världsreligionernas syn på döden och begravning

av: Carl-Henrik Larsson

2018-04-13

Lästid 6 minuter

Inom judendomen, kristendomen, islam, hinduismen och buddhismen förekommer olika sätt att se på döden samt vilka begravningsritualer som ska tillämpas. I den här artikeln presenteras några enkla fakta om världsreligionernas syn på vad som händer efter livet och hur de döda ska hanteras.

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio