+ Visa hela artikelserien
M

Judiska traditioner och högtider

De judiska traditionerna och högtiderna skapar en gemensam judisk identitet och ett kollektivt minne. Detta är mycket viktigt för alla judar och har varit så i alla tider. Det är dessa traditioner som utgör kärnan inom judendomen.
Bild:

Chanukka (ljusfesten) varar i åtta dagar, och varje kväll tänds ett nytt ljus.

Att leva som jude i vardagen

Synagogan
Synagogan är en plats för bön, gudstjänst, undervisning, kulturutbyte och gemenskap. I alla synagogor finns ett skåp där torarullarna förvaras. Detta skåp kallas ark och framför det brinner ett ljus. Toraläsningen brukar ske från ett särskilt bord.

En församling brukar ha en kantor och en rabbin. Kantorn är försångare och kan leda en gudstjänst medan rabbinen undervisar.

Sabbaten
Sabbaten är namnet på den judiska helgen. Under sabbaten vilar man.

Sabbaten börjar på fredag kväll och fortsätter fram till kvällen på lördagen. På fredagkvällen äts en rituell måltid och på lördag förmiddag går de flesta till synagogan.

Matregler
Inom judendomen finns speciella matregler. Dessa kallas för kosher. Judar som följer matreglerna äter till exempel inte griskött och skaldjur. Det är också viktigt att inte blanda kött och mjölkprodukter. I vissa judiska hem finns till och med två kök på grund av detta.

De judiska matreglerna har sin grund i Toran. Hur strikt de följs varierar stort. Reformjudar bryr sig vanligtvis inte om matreglerna, medan till exempel ortodoxa judar följer dem noga. Läs mer om riktningar inom judendomen >

Det judiska året

Det judiska året är ett månår, d.v.s. det rättar sig efter månens faser och består av 354 dygn. För att justera det med solåret införs skottmånader.

Tideräkningen är en annan än den kristna. År 1 är det år som Skapelsen ska ha ägt rum enligt tolkningar av skrifterna. Det inträffade 3761 f.Kr.

Årets högtider

Högtiderna inom judendomen är viktiga för den judiska identiteten. De upprätthålls i judiska familjer och i den judiska gemenskapen i synagogan och bland judiska vänner.

Här följer de viktigaste judiska högtiderna:

Nyår (Rosh ha-shana)
septembet/oktober
Denna högtid ska påminna om världens skapelse.

Försoningsdagen (Jom kippur)
Firas tio dagar efter nyårsfesten och är årets heligaste dag. Dagen ägnas åt fasta och ånger samt till att försonas med Gud.

Förr lastades synderna på en bock som drevs ut i öknen - syndabocken.

Ljusfesten (Chanukka)
november eller december
Ljusfesten firas som ett minne av återinvigningen av templet som ägde rum 164 f.Kr. Under denna högtid är det fest i åtta dagar. Det tänds ett ljus varje dag på den åttaarmade ljusstaken (chanukkastaken, som inte bör förväxlas med menora, som är den sjuarmade ljusstaken och en klassisk symbol för judendomen). Under ljusfesten får barnen presenter.

Denna högtid har inspirerat till det kristna julfirandet.

Påsk (Pesach)
Den judiska påsken firas till minne av uttåget ur Egypten under ledning av Moses. Sedermåltiden i hemmet ska påminna om den svåra tiden före uttåget.

Veckofesten (Shavuot)
Veckofesten firades ursprungligen i samband med veteskörden. Den infaller 50 dagar efter påsk och minner numera om hur Moses tog emot lagen (de tio budorden) på Sinai berg. Det var då han fick det budskap som blev Toran.

Veckofesten firas i två dagar och motsvaras inom kristendomen av pingsten.

Inom alla riktningar utom den ortodoxa brukar man också minnas Förintelsen under denna högtid.

Lövhyddohögtiden (Sukkot)
Lövhyddohögtiden avslutar det judiska året och firas till minne av den långa ökenvandringen. Man bygger små hyddor i trädgården för att komma ihåg utsattheten under den 40 år långa vandringen genom öknen. Hyddorna ska helst ha träväggar och ett tak som består av löv eller annat material som släpper igenom lite regn och sol. Väggarna - som står emot vind och blåst - och markerar Guds skydd och omsorg.

Drottning Esters räddning av sitt folk (Purim)
Ester har gett namn till en av böckerna i Tanak (Gamla testamentet). Hon blev drottning och räddade sitt folk från att bli utplånat. Under den här högtiden råder fasta. Man brukar också dramatisera berättelsen om Ester.
Läs mer om judiska högtider >

Viktiga händelser i livet

Inom alla kulturer finns s.k. övergångsriter. De visar livets förändring under olika stadier i livet - när man går från en fas till en annan. En människa föds, växer upp och lär sig sin kultur, blir vuxen, kanske gifter sig, får barn, åldras och dör. I alla kulturer uppmärksammas detta, men ofta på olika sätt.

Födelse
Den ceremoni som äger rum i samband med ett barns födelse handlar om tacksamhet. Ceremonin ser olika ut för pojkar och flickor. För flickor hålls det en namngivning i synagogan där en förälder talar om vad flickan ska heta. I samband med detta läses även en speciell bön.

Pojkar omskärs när de är åtta dagar gamla. Detta är en tradition som sägs komma från Abrahams tid. I samband med omskärelsen får pojkar sina namn.

Dopet inom kristendomen är en liknande tradition.

Bild:

En stolt pappa och en glad dotter i samband med firandet av bat mitzva.

Uppväxt
När pojkar är 13 år uppnår de bar mitzva - religiös myndighetsålder. Sedan är de medlemmar i församlingen. Flickor gör det redan när de är 12 år och blir då bat mitzva. Dessförinnan har de (pojkar och flickor) under ett års tid fått grundläggande undervisning i bibelkunskap och hebreiska.

Bar mitzva och bat mitzva brukar traditionellt uppmärksammas genom en festlighet eller vid en gudstjänst i synagogan där personen i fråga kan få läsa ett avsnitt av Tora - ofta de tio budorden - på hebreiska.

Även om studiet av den judiska läran pågår hela livet anser man att barnen då är så vuxna att de förstår tron och att de känner samhörighet med den grupp de tillhör. Tidigare var denna tradition inte viktig för flickor. Men idag är den lika viktig för flickor och pojkar - i alla fall i Sverige.

Bar mitzva och bat mitzva har sin kristna motsvarighet i konfirmationen.

Giftermål
Att gifta sig ses av många som livets höjdpunkt. Äktenskapet följer därför speciella ritualer och betraktas som något Gud vill.

Äktenskapet är ett avtal mellan mannen och kvinnan. Det anses också viktigt att få barn eftersom det är en del av Guds vilja med äktenskapet.

1 Mos 1:28
Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden."

Inom liberal judendom (reformjudendom) erkänns också samkönade äktenskap.

Döden
Inom judendomen ses döden som en naturlig avslutning på livet. Den är inget att vara rädd för.

Bild:

Gammal judisk kyrkogård.

Inom traditionell judendom tänker man att människan har en kropp och en själ. Själen lever vidare efter döden. Men synen på hur själen lever vidare varierar. I Tanak beskrivs det inte klart. Kanske uppstår människan till ett nytt liv, eller så lever hon vidare genom sina barn. I Tanak finns en berättelse där häxan i Endor manar fram Samuels ande.

När en människa dör brukar man läsa en text från 5 Mosebok 6:4 och en syndabekännelse.

Det finns många ritualer som omger döden. De finns där för att visa respekt för den som dött, men också för att trösta de anhöriga.

De flesta församlingar har ett begravningssällskap (Chevra kadiska). De hjälper till med att tvätta och svepa den avlidna. Begravningen sker inom några dagar och den döde begravs med fötterna i riktning mot Jerusalem. De anhöriga stannar hemma i en vecka, men sorgeperioden varar i ett år. I synagogan hålls särskilda sorgeböner för den avlidna. Dessa böner leds i regel av en anhörig.

Under besök vid den dödes grav brukar man lägga en sten på graven som symbol för att man minns den döde.​
 

Judisk kultur

Många judar har varit framstående både inom kultur och vetenskap. Att judar - i förhållande till hur många de är - är överrepresenterade inom kultur och vetenskap tror många beror på de religiösa studierna. Toraläsning med diskussioner kring tolkningar och olika synvinklar lägger vid tidig ålder grunden för ett analytiskt tänkande.

Albert Einstein skriver:
"Jakten efter kunskap för dess egen skull, en nästan fanatisk kärlek till rättvisan och en önskan om personlig frihet, det är detta inom den judiska traditionen som gör att jag tackar min stjärna att jag tillhör den.”

Uppgifter och frågor

1. Förklara kortfattat följande begrepp:  a) Synagoga  b) Sabbat

2 Ge exempel på några matregler inom judendomen. Varför finns matreglerna?

3. Berätta kortfattat om tre judiska högtider som du tycker verkar vara mest intressant.

4. Tänk dig att du är jude och kommer från en ganska religiös familj. Beskriv kortfattat några av de ritualer som du antagligen skulle få genomgå i livet (och efter döden) - från födsel till begravning (se ovan "Viktiga händelser i livet").

 

Litteratur:
​Sören Wibeck, Religionernas historia - om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005
Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993
Jensen, Rothstein, Podemann, Sörensen. Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi. Gyldendal, 2011
Bente Groth, Judendomen: Kultur, historia, tradition, Natur & Kultur, 2002
 

Text: Hanna Hägerland, gymnasielärare i religionskunskap

Uppdaterad: 08 augusti 2017
Publicerad: 24 juli 2017