Inom judendomen är monoteism en central tanke - det finns bara en gud.
Gud har många namn. Det viktigaste namnet är JHVH. Det är så heligt att bara översteprästen i templet i Jerusalem fick uttala det en gång varje år, längst inne i templets heligaste rum. Om en troende jude skriver namnet på en lapp får lappen inte slängas, den måste i så fall begravas.
I Tanak (Gamla testamentet inom kristendomen) omnämns Gud med många namn. Här är några:
Judarnas Gud är en förbundsgud. Vid tre olika tillfällen har Gud ingått förbund med sitt folk.
Det första var med Noa. Noa och hans söner ger Gud löfte om att uppföra sig och föröka sig. Gud lovar i gengäld att inte förgöra jorden.
Det andra var med Abraham - omskärelsens förbund. Alla judiska pojkar ska omskäras som ett tecken på att de är Guds utvalda folk.
Det tredje var med Moses - lagens förbund. När Moses tog emot stentavlorna från Gud med de tio budorden.
Adonai (Herren)
Elohim (Gud)
Shaddai (Den högste)
Shekhina (Guds närvaro)
Melek ha-olam (Världarnas herre/kung)
Avinu (Vår fader)
Makom (Den alltid närvarande)
Ein Sof (Utan ände, den som inte går att begripa)
Judarna har ingen trosbekännelse som de enats om, men denna vers från 5 Moseboken 6:4 är viktig för troende judar och fungerar för vissa som en judisk trosbekännelse:
Hör Israel!
Herren, vår Gud, Herren är en.
Och du skall älska Herren, din Gud,
av hela ditt hjärta och av hela din själ
och av hela din kraft...
En annan viktig text inom judendomen är den kohanitiska välsignelsen (4 Mos 6:24-26). Den avslutar också många kristna protestantiska gudstjänster. I judiska sammanhang täcker man sig med en sjal när den uttalas och småbarn uppmanas blunda.
I svensk översättning låter välsignelsen så här:
Herren välsignar dig och beskyddar dig.
Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd.
Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred.
Synen på relationen mellan kvinnor och män har som i många andra religioner förändrats genom historien. Under långa tider har endast män varit ledare för folket. Men kvinnan är inte osynlig i Tanak (Gamla testamentet). Där berättas bland annat om drottning Ester som räddar sitt folk då de hotas av förföljelse. Vi kan också läsa om den kvinnliga domaren och profetissan Debora. Samtidigt står det i Tanak att Gud skapade mannen först. Kvinnan skapades sedan av ett av mannens revben.
Kvinnans roll i den judiska gemenskapen har skiftat över tid. Idag finns många kvinnliga rabbiner. Men detta är ganska nytt. Inom konservativ judendom och reformjudendom är jämställdheten större än inom ortodox judendom. I ultraortodoxa judiska familjer förväntas mannen jobba medan kvinnan ska vara hemma med barnen. I ortodoxa församlingar sitter dessutom kvinnor och män åtskilda i synagogan.
Efter att Messias kommit (se faktarutan nedan) så börjar den s.k. messianska tiden.
För religiösa judar är den messianska tiden en del av tron på vad som ska komma i framtiden.
Det finns vissa tecken som måste uppfyllas innan den messianska tiden infaller:
Det finns ingen gemensam tanke på i vilken ordning detta kommer att hända.
Inom judendomen diskuteras ibland om människan kan påskynda den messianska tiden. Men det är långt ifrån alla religiösa judar som tror att människan kan påverka Gud.
Människan är skapad till Guds avbild. Hon är lik Gud då hon är en tänkande varelse med förmåga att välja och handla i olika situationer.
Eftersom synden kommit in i världen är människan begränsad av olika omständigheter. Men tillsammans med andra kan hon välja att leva ett gott liv och stå emot det onda efter bästa förmåga.
Människan är en kännande och kämpande varelse. Hon kan känna medlidande och kärlek. Guds budord fungerar som en guide för att handla rätt i livet.
Ingen människa är utan synd. Detta framgår inte minst i Tanaks berättelser där det framgår hur många av de största ledarna ibland misslyckas i sin tro på Gud och med att följa budorden. Till exempel var kung David otrogen med en hustru till en sina soldater. Och Sara tvivlade på att hon skulle få en son och trodde därför inte på Guds löfte.
Trots människans brister finns det förlåtelse hos Gud. Tanaks berättelser är därmed också berättelser om hur Gud står på människans sida, även efter att hon gjort fel men sedan ångrar sig.
Kärleken till medmänniskor har framhållits som det viktigaste i judendomen. Därför är denna religion i grunden ljus, glad och hoppfull. Judarna anser att människan är skapad för ett liv i glädje.
Tankar om MessiasBokstavligt tolkat betyder "Messias" “Den smorde”, ett slags symboliskt uttryck för att smörjas till kung. Messias förväntas komma i framtiden. Inom judendomen finns flera olika tolkningar av vad detta innebär. Många väntar på en kommande räddare som ska rädda människan från det onda och skapa fred för det judiska folket och för mänskligheten. För en del andra är Messias ett symboliskt uttryck som syftar på en tidsperiod med fred och rättvisa. |
LÄS MER: Judendomen
LÄS MER: Judendomens lära
LÄS MER: Judendomens grunder (artikelserie)
LÄS MER: Några viktiga judiska högtider
PODCAST: Världsreligionernas gudsuppfattning
Judendomens texterDe heliga texter som judar och kristna delar: ToranToran motsvarar de fem Moseböckerna inom kristendomen. I den finns berättelsen om skapelsen, Guds förbund med judarna samt hur Gud både hjälper och straffar sitt folk. I synagogan skrivs ibland texterna av för hand på bokrullar som sedan används i gudstjänsten. Det finns en gammal judisk tradition som säger att Gud erbjöd Toran till alla folk på jorden. Alla folk sa nej utom judarna. NeviimInom kristendomen motsvaras Neviim av de profetiska böckerna i Gamla testamentet. Där går det att läsa om hur Gud varnar, straffar och tröstar sitt folk. Här berättas också om hur Israel erövras av olika folk. KetuvimKetuvim motsvarar Psaltaren, Höga visan, Klagovisorna, Predikaren, Ordspråksboken, Esters och Ruts bok i Gamla testamentet. Textsamling som bara finns inom judendomen: TalmudTalmud är en samling texter som beskriver hur man ska tolka Toran. Här finns konkreta exempel på tolkningar. I Talmud beskrivs bland annat vad man får och inte får göra på sabbaten. Texterna i Talmud är ibland motsägelsefulla. Detta beror på att texterna har tillkommit under en lång period, i olika miljöer där författarna har anpassat tolkningarna av Toran efter sin egen tid och omgivning. Det är upp till varje generation att anpassa tolkningen av Toran utifrån det samhälle man lever i. Som rabbin är det viktigt att använda sunt förnuft, diskutera med andra och välja den tolkning som passar bäst. |
Frågor till texten:
Litteratur:
Sören Wibeck, Religionernas historia - om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005
Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993
Jensen, Rothstein, Podemann, Sörensen. Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi. Gyldendal, 2011
Bente Groth, Judendomen: Kultur, historia, tradition, Natur & Kultur, 2002
Text: Hanna Hägerland, gymnasielärare i religionskunskap
Judendomen är en av världens äldsta religioner. Tanak (Gamla testamentet i Bibeln), med sina 39...
De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller...
Det finns flera försök att "logiskt" bevisa att det finns en gud. Man hänvisar bl.a. till...
Få ord i vårt språk har så många betydelser som ordet "Gud". Frågan om man kan tro på Gud...
Enligt Bibeln är det Evas handlingar - när hon låter sig övertalas av ormen att smaka på förbjuden...
Att svara på frågan vem som är jude är inte lätt. Många som väljer att följa judiska seder i form...
Gud har valt ut judarna till sitt folk. Detta är den centrala tanken i judendomen. I judendomen finns inte något system...
En gudssyn eller gudsbild är hur Gud uppfattas i olika religioner - främst inom de monoteistiska (...
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...
Ordet bibel kommer av det grekiska ordet biblia som betyder "böcker". Den kristna Bibeln består av...
I det här fördjupningsavsnittet (20 min) berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.
Julia, Kristoffer och Mattias diskuterar de fem världsreligionernas gudsuppfattning. Hur ser man på Gud inom de monoteistiska religionerna: judendomen, kristendomen och islam? Vilken gudsuppfattning råder inom hinduismen? Och tror man på gudar överhuvudtaget inom buddhismen?
