+ Visa hela artikelserien
M

Den judiska läran

Judarna tror på ett liv efter döden. Men det är livet före döden som är det viktiga för dem. Eftersom den värld som Gud har skapat är god, så bör inte människorna avstå från livets goda.
Bild:

Toran (de fem Moseböckerna).

Synen på Gud

Inom judendomen är monoteism en central tanke - det finns bara en gud.

Gud har många namn. Det viktigaste namnet är JHVH. Det är så heligt att bara översteprästen i templet i Jerusalem fick uttala det en gång varje år, längst inne i templets heligaste rum. Om en troende jude skriver namnet på en lapp får lappen inte slängas, den måste i så fall begravas.

I Tanak (Gamla testamentet inom kristendomen) omnämns Gud med många namn. Här är några:
    Adonai (Herren)
    Elohim (Gud)
    Shaddai (Den högste)
    Shekhina (Guds närvaro)
    Melek ha-olam (Världarnas herre/kung)
    Avinu (Vår fader)
    Makom (Den alltid närvarande)
    Ein Sof (Utan ände, den som inte går att begripa)

Guds utvalda folk

Judarnas Gud är en förbundsgud. Vid tre olika tillfällen har Gud ingått förbund med sitt folk.

Det första var med Noa. Noa och hans söner ger Gud löfte om att uppföra sig och föröka sig. Gud lovar i gengäld att inte förgöra jorden.

Det andra var med Abraham - omskärelsens förbund. Alla judiska pojkar ska omskäras som ett tecken på att de är Guds utvalda folk.

Det tredje var med Moses - lagens förbund. När Moses tog emot stentavlorna från Gud med de tio budorden.

Judarna har ingen trosbekännelse som de enats om, men denna vers från 5 Moseboken 6:4 är viktig för troende judar och fungerar för vissa som en judisk trosbekännelse:

Hör Israel!
Herren, vår Gud, Herren är en.
Och du skall älska Herren, din Gud,
av hela ditt hjärta och av hela din själ
och av hela din kraft...

En annan viktig text inom judendomen är den kohanitiska välsignelsen (4 Mos 6:24-26). Den avslutar också många kristna protestantiska gudstjänster. I judiska sammanhang täcker man sig med en sjal när den uttalas och småbarn uppmanas blunda.

I svensk översättning låter välsignelsen så här:

Herren välsignar dig och beskyddar dig.
Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd.
Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred.

Kvinnor och män

Synen på relationen mellan kvinnor och män har som i många andra religioner förändrats genom historien. Under långa tider har endast män varit ledare för folket. Men kvinnan är inte osynlig i Tanak (Gamla testamentet). Där berättas bland annat om drottning Ester som räddar sitt folk då de hotas av förföljelse. Vi kan också läsa om den kvinnliga domaren och profetissan Debora. Samtidigt står det i Tanak att Gud skapade mannen först. Kvinnan skapades sedan av ett av mannens revben.

Kvinnans roll i den judiska gemenskapen har skiftat över tid. Idag finns många kvinnliga rabbiner. Men detta är ganska nytt. Inom konservativ judendom och reformjudendom är jämställdheten större än inom ortodox judendom. I ultraortodoxa judiska familjer förväntas mannen jobba medan kvinnan ska vara hemma med barnen. I ortodoxa församlingar sitter dessutom kvinnor och män åtskilda i synagogan. Läs mer om riktningar inom judendomen >

Den messianska tiden

Efter att Messias kommit (se faktarutan nedan) så börjar den s.k. messianska tiden.

För religiösa judar är den messianska tiden en del av tron på vad som ska komma i framtiden.

Det finns vissa tecken som måste uppfyllas innan den messianska tiden infaller:

  • Alla judar ska återvända till Israel.
  • Templet i Jerusalem kommer att byggas upp.
  • De döda ska uppstå - judar som är begravda i andra delar av världen kommer att föras till Israel. Alla kommer att uppstå i sin kropp. Det är därför inte tillåtet att kremeras.
  • Människan kommer att dömas. Hur domen kommer att ske ägnar man inte så mycket tankar om. Livet här och nu är viktigare.

Det finns ingen gemensam tanke på i vilken ordning detta kommer att hända.

Inom judendomen diskuteras ibland om människan kan påskynda den messianska tiden. Men det är långt ifrån alla religiösa judar som tror att människan kan påverka Gud.

Synen på människan

Människan är skapad till Guds avbild. Hon är lik Gud då hon är en tänkande varelse med förmåga att välja och handla i olika situationer.

Eftersom synden kommit in i världen är människan begränsad av olika omständigheter. Men tillsammans med andra kan hon välja att leva ett gott liv och stå emot det onda efter bästa förmåga.

Människan är en kännande och kämpande varelse. Hon kan känna medlidande och kärlek. Guds budord fungerar som en guide för att handla rätt i livet.

Ingen människa är utan synd. Detta framgår inte minst i Tanaks berättelser där det framgår hur många av de största ledarna ibland misslyckas i sin tro på Gud och med att följa budorden. Till exempel var kung David otrogen med en hustru till en sina soldater. Och Sara tvivlade på att hon skulle få en son och trodde därför inte på Guds löfte.

Trots människans brister finns det förlåtelse hos Gud. Tanaks berättelser är därmed också berättelser om hur Gud står på människans sida, även efter att hon gjort fel men sedan ångrar sig.

Kärleken till medmänniskor har framhållits som det viktigaste i judendomen. Därför är denna religion i grunden ljus, glad och hoppfull. Judarna anser att människan är skapad för ett liv i glädje.
 

Tankar om Messias

Bokstavligt tolkat betyder "Messias" “Den smorde”, ett slags symboliskt uttryck för att smörjas till kung.

Messias förväntas komma i framtiden.

Inom judendomen finns flera olika tolkningar av vad detta innebär. Många väntar på en kommande räddare som ska rädda människan från det onda och skapa fred för det judiska folket och för mänskligheten. För en del andra är Messias ett symboliskt uttryck som syftar på en tidperiod med fred och rättvisa.

Judendomens texter

De heliga texter som judar och kristna delar:

Toran
Toran motsvarar de fem Moseböckerna inom kristendomen. I den finns berättelsen om skapelsen, Guds förbund med judarna samt hur Gud både hjälper och straffar sitt folk.

I synagogan skrivs ibland texterna av för hand på bokrullar som sedan används i gudstjänsten.

Det finns en gammal judisk tradition som säger att Gud erbjöd Toran till alla folk på jorden. Alla folk sa nej utom judarna.

Neviim
Inom kristendomen motsvaras Neviim av de profetiska böckerna i Gamla testamentet. Där går det att läsa om hur Gud varnar, straffar och tröstar sitt folk. Här berättas också om hur Israel erövras av olika folk.

Ketuvim
Ketuvim motsvarar Psaltaren, Höga visan, Klagovisorna, Predikaren, Ordspråksboken, Esters och Ruts bok i Gamla testamentet.
 

Textsamling som bara finns inom judendomen:

Talmud
Talmud är en samling texter som beskriver hur man ska tolka Toran. Här finns konkreta exempel på tolkningar. I Talmud beskrivs bland annat vad man får och inte får göra på sabbaten.

Texterna i Talmud är ibland motsägelsefulla. Detta beror på att texterna har tillkommit under en lång period, i olika miljöer där författarna har anpassat tolkningarna av Toran efter sin egen tid och omgivning.

Det är upp till varje generation att anpassa tolkningen av Toran utifrån det samhälle man lever i. Som rabbin är det viktigt att använda sunt förnuft, diskutera med andra och välja den tolkning som passar bäst.

Uppgifter och frågor

1. Hur ser man på Gud inom judendomen?

2. Sammanfatta judendomens syn på människan.

3. Vad innebär den messianska tiden?

4. Tanak - den hebreiska Bibeln - (Gamla testamentet inom kristendomen): Hur delas Tanak in och vad innehåller dessa delar?

5. Vad innehåller Talmud och hur kommer det sig att olika delar av Talmud motsäger varandra?

 

Litteratur:
​Sören Wibeck, Religionernas historia - om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005
Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993
Jensen, Rothstein, Podemann, Sörensen. Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi. Gyldendal, 2011
Bente Groth, Judendomen: Kultur, historia, tradition, Natur & Kultur, 2002
 

Text: Hanna Hägerland, gymnasielärare i religionskunskap

Uppdaterad: 28 juli 2017
Publicerad: 24 juli 2017