Ett annat sätt att bli jude är att konvertera (byta religion). Den berörda måste då först utbilda sig i den judiska tron. När sedan rabbinen sedan anser att det är dags, kan personen upptas till jude via vissa ritualer.
Många judar ser sig själva som en del av ett utvalt folk. Andra vänder på det och säger att den som är jude inte är utvald av Gud, utan att själv måste välja Gud.
Olika förhållningssätt till identitet
Essentialistisk syn: Man föds till det och förblir alltid jude. Men långt ifrån alla judar håller med.
Konstruktionistisk syn: Att vara jude är en process i förändring. Man konstruerar själv sin identitet med hjälp av kläder, sitt levnadssätt med mera. Att vara jude är att välja en position. Det är ett aktivt val.
Tidigare i historien
Tidigare i historien var det mer självklart vem som var jude. Dessa självklarheter såg ut så här:
- Judarna var en minoritet med religiös självständighet.
- Rabbinen var en auktoritet.
- Det fanns självklara levnadsnormer.
- Synagogan stod i centrum för gudstjänstliv, ritualer och utbildning.
- Det fanns en tydlig uppdelning mellan mäns och kvinnors områden.
Utbildning har alltid varit viktigt inom judendomen. Så är det också idag. Det är ingen slump att så många judar fått Nobelpriset.
Vad kännetecknar en jude idag?
Rabbi Ethan Tucker skriver lite skämtsamt ”Vad är en jude? En jude är en person som har en identitetskris”.
Som vi har sett finns inget lätt sätt att beskriva vem som är jude och vad en jude är. Men några gemensamma attribut (kännetecken) kan vara: religion, etnicitet, kultur, historia och känsla (en person som identifierar sig som jude kanske inte lever på ett särskilt sätt, men vet ändå att hon eller han är jude).
Som jude kan du själv välja ut vissa delar som känns viktiga för dig.
Förintelsen har fått en stor betydelse för judisk identitet idag.
En av Sveriges nationella minoriteter
Judar är, tillsammans med romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar, en nationell minoritet i Sverige. Gemensamt för de nationella minoriteterna är att de har bott i landet under lång tid.
Sverige har genom att anta internationella konventioner förbundit sig att ge skydd till nationella minoriteter, motverka diskriminering samt stödja minoritetsspråkens utveckling.
Anledningen till att det finns internationella konventioner som skyddar nationella minoriteter är att många stater genom historien har bedrivit en politik som kränkt deras mänskliga rättigheter.
Litteratur:
Sören Wibeck, Religionernas historia - om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005
Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993
Jensen, Rothstein, Podemann, Sörensen. Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi. Gyldendal, 2011
Text: Hanna Hägerland, gymnasielärare i religionskunskap
