Ingår i en artikelserie

Judendom och identitet

Lästid 5 minuter

Judendomen, en av världens äldsta religioner, är mer än bara en tro; det är också en identitet. Men att definiera "vem som är jude" är inte alltid enkelt. Det finns olika sätt att se på detta, från strikta religiösa regler till mer öppna kulturella synsätt. I Sverige betraktas judar som en nationell minoritet, vilket belyser hur identitet kan vara en komplex och föränderlig fråga. I en värld som ständigt förändras har frågor om identitet en särskild betydelse, inte minst för judar vars historia och nutid berör allt från religiösa ritualer till nationell tillhörighet och mänskliga rättigheter.

Artikel

Bild: Shatishira

Ordet jude kommer från Juda stam, som var en av de mäktigaste av de tolv stammarna i Bibeln.

Vem är jude?

Att svara på frågan vem som är jude är inte lätt. Många som väljer att följa judiska seder i form av ritualer, mat, sabbat och sexualitet ser sig själva som judar. På det sättet visar de andra att de är judar i en omgivning där andra inte är det.

Genom val som görs kring vad som är viktigt bland alla judiska traditioner och ritualer visar man hur man är jude.

Det finns en del regler kring vem som är jude och vem som inte är det. Man ska:

ANNONS

vara född av en judisk mamma (enligt ortodox och konservativ judendom).
ha en eller två judiska föräldrar (enligt reformjudendom)

Ett annat sätt att bli jude är att konvertera (byta religion). Den berörda måste då först utbilda sig i den judiska tron. När sedan rabbinen sedan anser att det är dags, kan personen upptas till jude via vissa ritualer.

Många judar ser sig själva som en del av ett utvalt folk. Andra vänder på det och säger att den som är jude inte är utvald av Gud, utan att själv måste välja Gud.

En viktig religion

Judendomen är den äldsta av de tre stora linjära religionerna som också kan kallas för de abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom och islam). Trots detta är det den minsta av de tre religionerna. Antalet judar i världen beräknas vara mellan 15-20 miljoner. Till och med sikerna i Indien är fler. Trots detta har judendomen skaffat sig en särställning då religionen ligger till grund för både kristendomen och islam.

Olika förhållningssätt till identitet

Essentialistisk syn: Man föds till det och förblir alltid jude. Men långt ifrån alla judar håller med.

Konstruktionistisk syn: Att vara jude är en process i förändring. Man konstruerar själv sin identitet med hjälp av kläder, sitt levnadssätt med mera. Att vara jude är att välja en position. Det är ett aktivt val.

En juidisk person som läser en religiös skrift. — Bild: Tillbroemme
I allmänhet betraktas det judiska kollektivet som en etno-religiös grupp. Detta grundar sig delvis på vad som står i de heliga skrifterna där det judiska folket beskrivs som en nation, snarare än anhängare av en trosuppfattning.

Tidigare i historien

Tidigare i historien var det mer självklart vem som var jude. Dessa självklarheter såg ut så här:

Judarna var en minoritet med religiös självständighet.
Rabbinen var en auktoritet.
Det fanns självklara levnadsnormer.
Synagogan stod i centrum för gudstjänstliv, ritualer och utbildning.
Det fanns en tydlig uppdelning mellan mäns och kvinnors områden.

Utbildning har alltid varit viktigt inom judendomen. Så är det också idag. Det är ingen slump att så många judar fått Nobelpriset.

ANNONS

Vad kännetecknar en jude idag?

Rabbi Ethan Tucker skriver lite skämtsamt ”Vad är en jude? En jude är en person som har en identitetskris”.

Som vi har sett finns inget lätt sätt att beskriva vem som är jude och vad en jude är. Men några gemensamma attribut (kännetecken) kan vara: religion, etnicitet, kultur, historia och känsla (en person som identifierar sig som jude kanske inte lever på ett särskilt sätt, men vet ändå att hon eller han är jude).

Som jude kan du själv välja ut vissa delar som känns viktiga för dig.

Förintelsen har fått en stor betydelse för judisk identitet idag.

En av Sveriges nationella minoriteter

Judar är, tillsammans med romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar, en nationell minoritet i Sverige. Gemensamt för de nationella minoriteterna är att de har bott i landet under lång tid.

Sverige har genom att anta internationella konventioner förbundit sig att ge skydd till nationella minoriteter, motverka diskriminering samt stödja minoritetsspråkens utveckling.

Anledningen till att det finns internationella konventioner som skyddar nationella minoriteter är att många stater genom historien har bedrivit en politik som kränkt deras mänskliga rättigheter.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varifrån härstammar ordet "jude"?
Vilka är de tre stora linjära eller abrahamitiska religionerna?
Vad är skillnaden mellan att vara jude enligt ortodox och konservativ judendom jämfört med reformjudendom?
Vad menar Rabbi Ethan Tucker med att en jude är en person som har en identitetskris?
Hur kännetecknas en jude idag enligt texten? Ge några exempel.
Varför är judar en nationell minoritet i Sverige?

Fundera på:

Vad tycker du om de olika synsätten på judisk identitet, essentialistisk och konstruktionistisk? Finns det liknande tankar i andra kulturer eller religioner?
Varför tror du att utbildning har en så viktig roll inom judendomen?

Ta reda på:

Finns det fler länder där judar räknas som en nationell minoritet?
Hur många av alla historiens Nobelpristagare är eller har varit judar?

L LÄS MER: Judendomen

L LÄS MER: Några viktiga judiska högtider

M LÄS MER: Judendomens grunder (artikelserie)

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Sören Wibeck, Religionernas historia - om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005
Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993
Jensen, Rothstein, Podemann, Sörensen. Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi. Gyldendal, 2011

FÖRFATTARE

Text: Hanna Hägerland, gymnasielärare i religionskunskap

Artikelserie om Judendomens grunder

1 Judendom och identitet

2 Den judiska läran

3 Judiska traditioner och högtider

Ortodoxa judar vid Västra muren i Jerusalem.

4 Riktningar inom judendomen

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 9 augusti 2025

Publicerad: 25 juli 2017

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Höga Visan

av: Lars Hildingson

2024-04-05

Lästid 6 minuter

Kärlekslyriken från Höga Visan i Gamla testamentet fångar glädjen och njutningen i kärleken. Författaren hyllar kärleken mellan man och kvinna utan moraliska pekpinnar. Höga Visan ger en glimt av en forntida kultur där kärleken blomstrade bland herdarna, vinodlarna och de älskande, trots att de levde i en tid där arrangerade äktenskap var vanligt...

+ Läs mer

Judendomens lära

av: Görel Byström Janarv

2021-11-19

Lästid 10 minuter

Judendomen är en av världens äldsta religioner. Tanak (ungefär samma som Gamla testamentet i den kristna Bibeln) med sina 39 böcker, är judendomens heliga skrift och skildrar hur Gud följt det judiska folkets liv, i glädje och sorg under tusen år. Hälften av de dryga tusen sidorna består av prosaliknande texter, hälften av texter som är ren poesi. En helig skrift med många tonlägen och röster, historiska, poetiska och profetiska. I Tanak har bokrullen med de fem Moseböckerna, den skrivna läran som kallas Toran, en särskild plats. Det är där grunden för det judiska livet i helg och vardag finns nedtecknad...

+ Läs mer

Argument mot Guds existens

av: Lennart Koskinen och Sören Levén

2021-02-13

Lästid 11 minuter

De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller ateism. En agnostiker (agnosticism = "icke vetande") är en person som anser att man inte kan veta något om Guds existens. En ateist (ateism = icke gudstroende, gudsförnekare) menar att det inte finns några skäl att tro på Guds existens. Båda dessa synsätt grundar sig på uppfattningen att det inte finns några rationella skäl att tro på existensen av en gud, eftersom det inte har påträffats några objektivt konstaterbara spår av en gud i vårt universum...

+ Läs mer

Argument för Guds existens

av: Lennart Koskinen och Sören Levén

2021-02-13

Lästid 7 minuter

Det finns flera försök att "logiskt" bevisa att det finns en gud. Man hänvisar bl.a. till den mänskliga erfarenheten av upplevelser utanför tid och rum. Mest kända av dessa s.k. "logiska bevis" är kanske den medeltida teologen Thomas av Aquinos "fem vägar till Gud". Vi kan bland "vägarna" urskilja två olika resonemang som ofta anförs av troende människor än idag. Vi kallar dem planeringsargumentet och det kosmologiska argumentet...

+ Läs mer

Finns Gud?

av: Lennart Koskinen och Sören Levén

2021-02-13

Lästid 7 minuter

Få ord i vårt språk har så många betydelser som ordet "Gud". Frågan om man kan tro på Gud är därför beroende av följdfrågan: Vilken Gud? Det är inte ovanligt att två personer som båda säger sig tro på Gud i själva verket är djupt oeniga om vad de tror på. Eller att en person som säger sig förneka Guds existens vid en närmare granskning visar sig ha en gudstro, men i en annan mening än den person hon talar med. Detta kan verka konstigt, antingen så tror man väl på Gud eller så gör man det inte...

+ Läs mer

Förbjuden frukt har format synen på våra könsroller

av: Daniel Rydén

2020-09-21

Lästid 5 minuter

Enligt Bibeln är det Evas handlingar - när hon låter sig övertalas av ormen att smaka på förbjuden frukt - som ligger bakom syndafallet och mänsklighetens vedermödor. Det var till stor del tack vare Evas blunder i Edens trädgård som svenska kvinnor kunde hållas borta från universiteten till 1873, från röstbåsen till 1919, gymnasieskolorna till 1927 och predikstolarna till 1958. Än idag går det bara tre kvinnliga verkställande direktörer på nittiosju manliga. Få texter har haft större inflytande på mänsklighetens könsroller än slutsatsen i Första Moseboks tredje kapitel: ve den man som låter sig luras att lyssna på en kvinna...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio