Judiskt familjeliv

Familjen är den plats där det judiska vardagslivet bäst förverkligas och judendomen betraktar äktenskapet och familjelivet som en religiös plikt av stor vikt.
M

Äktenskapet

Ett av de viktigaste syftena med äktenskapet är att föda barn, och här spelar bibelordet "Var fruktsamma och föröka er" [1:a Mosebok 1:28] en viktig roll. Ett barnlöst äktenskap har dock sin egen helighet och kamratskapet i äktenskapet liksom sexualiteten har ett värde oavsett om det resulterar i barn eller ej. Men idealet, en familj med barn, lyser tydligt igenom.

Mannens och kvinnans plikter

Mannen och kvinnan är skapade till Guds avbild och har därför lika värde inför Gud. Däremot skiljer judendomen tydligt mellan mannens religiösa plikter och kvinnans, mellan vem som har huvudansvar för hemmet och vem för försörjningen. Somliga hävdar att detta beror på att judendomen är en i grunden patriarkalisk religion, där de traditionella könsrollerna mellan män och kvinnor inte bara hänger kvar utan dessutom motiveras utifrån en religiös övertygelse.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Bar mitsva betyder "budets son". I en ceremoni i synagogan blir en pojke vid 13 års ålder bar mitsva. Det innebär att han blir en fullvärdig medlem i församlingen och att han är skyldig att efterleva buden.

Bat mitsva betyder "budets dotter". Vid 12 års ålder blir en judisk flicka bat mitsva.

Begravning: Inom judendomen är alla lika inför döden. Den avlidne läggs i en träkista och sveps i enkla vita linnekläder. Ingen utsmyckning av gravarna förekommer och man markerar sitt besök genom att lägga en liten sten på graven.

Förbundet: Enligt bibeln slöt Gud ett förbund med Israels folk vid Sinai berg. Det är detta som kallas "förbundet'. Judarna är Guds utvalda folk.

Kashrut: Regler för tillåten mat och för matlagning.

Kosher är ett hebreiskt ord för "lämplig, passande" och används som en benämning för ren föda - tillåten mat.

Omskärelse innebär att man skär bort förhuden på könsorganet. På åttonde dagen efter födelsen omskärs judiska pojkar som ett tecken på att de är medlemmar i Guds förbund [1 Mos 17:10-14]. Vid ceremonin får pojkarna sitt namn.

Rabbin: Judisk lärare och predikant.

Andra hävdar, utifrån andra utgångspunkter, att judendomen liksom de flesta andra religioner, bär på en patriarkal barlast som man bör göra sig av med och som man menar inte är ett genuint uttryck för äkta judisk tro. Denna judiska feminism arbetar bl.a. för en större flexibilitet i mäns och kvinnors roller i hemmet, i synagogan liksom i arbetslivet.

I Sverige förs t.ex. en diskussion om kvinnans roll i församlingen på ett sätt som direkt för tankarna till liknande diskussioner inom svensk kyrklighet, och svenskt samhällsliv för den delen. Här handlar diskussionen främst om mäns och kvinnors religiösa förpliktelser sådana de är formulerade av Toran och Talmud, en lagstiftning som ju är bindande. Den stora stötestenen för feministiskt medvetna judiska kvinnor är att det är så mycket kvinnor inte är förpliktade att göra, och som därför utestänger dem från ett mer aktivt deltagande i församlingslivet.

Somliga vill ändra på det faktum att kvinnor hänvisas till läktaren i synagogan. Andra - som anser att skälen för att män och kvinnor inte bör sitta tillsammans i gudstjänsten är väl grundade - är starkt emot att de dessutom oftast blir hänvisade till de sämsta platserna i synagogan där man varken ser eller hör.

Bland extremt ortodoxa får kvinnor exempelvis inte sjunga offentligt eftersom en kvinnas röst betraktas som hennes nakna kropp. Ortodoxa judar accepterar inte heller kvinnliga rabbiner. Det finns inte många sådana i världen ännu, men de finns och fler är på väg.

Barn och föräldrar

När det gäller barnens uppfostran lär judendomen att båda föräldrarna har ansvaret, men fadern är barnens ställföreträdare i religiöst avseende och kvinnan har som sin främsta uppgift att ta hand om hemmet och familjen. Detta innebär emellertid inte att svenska judiska mammor är hemmafruar i större utsträckning än andra. Liksom i de flesta familjer yrkesarbetar båda parter och den judiska familjens rollfördelning skiljer sig inte nämnvärt från hur det ser ut i de flesta svenska hem.

Ett exempel på hur judendomen på senare år förändrats mot en större jämställdhet är t.ex. firandet av bar mitsva och bat mitsva. Bar mitsva är den högtid när en pojke respektive flicka anses religiöst myndig. Pojkar blir bar mitsva på sin trettonde födelsedag och flickor bat mitsva på sin tolfte. Ordet betyder budets son respektive budets dotter, och det betyder att de från och med då enligt judisk lag anses vara vuxna och därför ska följa judendomens föreskrifter och bud.

För pojkar markerar bar mitsvan en religiös vändpunkt och från och med den får de spela en större roll i gudstjänsten och t.ex. vara med vid Toraläsningen.

Eftersom kvinnor inte deltar aktivt i synagogans gudstjänst har flickornas bat mitsva inte tillnärmelsevis firats på samma sätt som pojkarnas. Men en förändring har skett. För 70 år sedan firades inte flickornas bar mitsva alls i Sverige, men nu liksom på många andra håll i världen firas och uppmärksammas även flickornas religiösa myndighetsdag i de flesta judiska församlingar.

På samma sätt har man idag allt oftare namngivningsceremonier också när flickor föds, och inte som förut ritualer och festligheter endast när en pojke föds.

ANNONS

ANNONS

Omskärelsen av pojkar praktiseras fortfarande av judar världen över. Brit mila betyder ordets förbund och har sin grund i 1:a Mosebok 17:10-14 där det står att:

Och detta är det förbund som ni ska hålla: allt mankön bland er ska omskäras och detta ska vara tecknet på förbundet mellan mig och er. Släkte efter släkte ska varje gossebarn bland er omskäras, när det är åtta dagar gammalt. Men en oomskuren av mankön han ska utrotas ur sin släkt. Han har brutit mitt förbund.

Judarna har hållit fast vid omskärelsen under alla århundraden därför att den för dem markerar, konkret och påtagligt, förbundet mellan Gud och det judiska folket. Omskärelsen utförs alltid av en särskilt utbildad och kvalificerad person, oftast en judisk läkare.

Det händer inte så sällan att sekulariserade judiska familjer som får barn börjar fundera över sitt judiska arv och återupptäcker värdet av att ha något särskilt att ge i arv till sina barn. Även om sekulariseringstrenden procentuellt sett är starkare, så märker man i judiska församlingar en annan trend som handlar om att vända tillbaka till sitt ursprung. Föräldrar som själva inte är religiösa vill ändå ge sina barn en möjlighet att lära känna sitt ursprung och arv.

För dessa föräldrar, liksom för troende judar, finns i både Stockholm och Göteborg judiska daghem som erbjuder t.ex. koshermat. I Stockholm finns dessutom Hillelskolan som har både låg- och mellanstadium. Där får barnen utöver de vanliga skolämnena, läsa judisk historia och lära sig vad judendomen är och lär. På Vasa Real gymnasium kan de fortsätta i judiska klasser.

Men de allra flesta judiska föräldrar i Sverige utnyttjar den kommunala barnomsorgen och låter sina barn gå i den vanliga skolan. För dessa barn finns den s.k. religionsskolan som de judiska församlingarna runtom i landet ansvarar för. Det innebär att barnen en gång i veckan besöker församlingen och undervisas i judendom och hebreiska.

Barn som vill äta kosher i en vanlig svensk skola löser för det mesta problemet med att helt enkelt äta vegetarisk kost, på papperstallrikar.

Frågor om skilsmässa, abort och preventivmedel

Det finns inget som säger att skilsmässor är vanligare eller ovanligare bland judiska familjer än hos familjer i stort i Sverige. Och trots att familjen och familjesammanhållningen spelar så stor roll i judisk tro och judiskt vardagsliv accepterar judendomen skilsmässor. Men om ett judiskt äktenskap är ingånget både under civila och religiösa former kräver Mose och Israels lag att äktenskapet upplöses inte bara civilt utan också religiöst, genom en särskild judisk skilsmässa.

Judendomen är emot aborter, men tillåter dem om moderns liv är i fara. Andra skäl till aborter accepteras i princip inte, men psykisk fara beaktas i praktiken samt om modern riskerar allvarliga men.

ANNONS

ANNONS

Bruket av preventivmedel och budet om att vara fruktsamma och föröka er kan synas stå i motsats till varandra, men nutida rabbinska auktoriteter är mer intresserade av vilka metoder för födelsekontroll man praktiserar, än att man faktiskt ägnar sig åt familjeplanering. P-piller är t.ex. tillåtna eftersom de inte strider mot förbudet att förstöra säden. Kondomer är däremot förbjudna.

Eget begravningssällskap

När en jude dör bör begravningen äga rum inom tjugofyra timmar och de judiska församlingarna i Sverige har sina egna begravningsföreningar som sköter begravningen. Stockholms judiska församling har, precis som alla andra judiska församlingar i världen, ett eget begravningssällskap som heter Chevra Kadisha. Det grundades faktiskt redan 1788.

Begravningssällskapet består av en tjänsteman och en grupp frivilliga personer, både kvinnor och män, som hjälper till vid tvagning, svepning och begravning. Män sveper män, kvinnor sveper kvinnor.

Ovanpå den döde, som svepts i vita kläder, läggs hennes egen tallit, böneschal.

En grundläggande princip är att begravningen ska vara enkel och att alla ska behandlas lika, fattiga som rika. Man använder en mycket enkel kista. Blommor avstår man ifrån.

De som hör till begravningssällskapet anser att detta oavlönade, frivilliga arbete är bland den finaste tjänst man kan göra en människa. Bland annat därför att hon aldrig kan tacka för den.

Ovanpå gravstenarna finner man ofta ditlagda småstenar. Det är en gammal judisk sed och ett tecken på att man varit på besök vid graven. Det är gott för människan att besöka sina döda och bli påmind om att liv och död hör ihop. Begravningsplatsen ses också som helig plats.

LÄS MER: Judiskt vardagsliv

LÄS MER: Judiska traditioner och högtider

LÄS MER: Några viktiga judiska högtider

LÄS MER: Judendom och identitet

LÄS MER: Judendomen (huvudtexten om judendomen)

LÄS MER: Olika riktningar inom judendomen

LÄS MER: Matregler inom judendomen

LÄS MER: Sabbaten - judendomens heliga vilodag

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Den judiska feminism arbetar bl.a. för en större flexibilitet i mäns och kvinnors roller i hemmet, i synagogan liksom i arbetslivet. Ge några exempel på vad det skulle kunna innebära både för kvinnor och män.
     
  2. Ge ett par exempel som visar att judendomen på senare år förändrats mot en större jämställdhet inom familjelivet.
     
  3. Vad menas med:

         a) Bar mitsva

         b) Bat mitsva
     
  4. Varför är omskärelsen av pojkar viktig inom judendomen?
     
  5. Hur brukar problemet med skolmaten lösas för barn i troende judiska familjer i Sverige som håller sig till kosher?
     
  6. Vilka regler gäller i allmänhet inom judendomen när det gäller:

         a) Skilsmässa

         b) Abort

         c) Preventivmedel
     
  7. Nämn några typiska judiska sedvänjor när det gäller begravning.

 

Litteratur:
Görel Byström Janarv, Gud har 99 namn - en guidad tur i det mångreligiösa Sverige. Stockholm, 1998
Görel Byström Janarv, Guide till Gud. Stockholm, 2000
Bente Groth, Judendomen, kultur, historia, tradition. Stockholm, 2002
Hugo Valentin, Judarna i Sverige, från 1744 till 1950-talet. Stockholm, 2004
 

Text: Görel Byström Janarv, teol.kand., journalist, författare och TV-producent, specialiserad på religion och livsåskådning.
 

Senast uppdaterad: 18 september 2021
Publicerad: 17 september 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Pesach - den judiska påsken

Den judiska påsken är ett drama i fjorton akter med en oföränderlig rekvisita av fyra bägare vin (...

L

Sabbaten - judendomens heliga vilodag

Sabbaten är en helig vilodag inom judendomen och följer på varje arbetsvecka, år efter år. Den...

L

Matregler inom judendomen

Den mat som enligt judisk religion är tillåten att äta kallas kosher. Alla levande djur delas i två...

M

Varför får muslimer och judar inte äta gris?

Vi är vana vid att fläskkött inte självklart kan serveras till vem som helst, men varför riktades...

ANNONS

Ämneskategorier

Judiskt vardagsliv

Inom judendomen bör människan sträva efter att följa Guds vilja och de religiösa lagar som genomsyrar vardagslivet....

Relaterade taggar

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Död och begravning

Synen på döden Döden (det kroppsliga tillstånd från det ögonblick då livet upphör) har sedan...

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....