Rådet och medeltidens riksdagar

klocka
Lästid 6 minuter
I början av medeltiden fungerade riksrådet endast som kungens rådgivare. Men under Kalmarunionens tid fick riksrådet allt större makt och styrde periodvis landet i stort sett själva. Någon riksdag fanns inte före Gustav Vasa, men det förekom ibland stora riksdagsliknande sammankomster.
S
Artikel

Arboga möte 1435 var det närmaste en riksdag med folklig representation man kom i Sverige före de första riktiga riksdagarna ägde rum under Vasatiden.

Riksrådet var dåtidens regering

Rådet (riksrådet) bestod under medeltiden av en grupp stormän som skulle biträda kungen med rikets styrelse. Första gången en krets av "consiliares" (rådgivare) omtalas är ca 1225, och det handlar då förmodligen om Erik Erikssons förmyndarregering. Fastare former tycks rådet inte ha utvecklat förrän under Magnus Ladulås (död 1290). Från denna tid förekommer regelbundna rådsmöten. Kungen reglerade genom särskilda stadgor (skriftliga bestämmelser) vilka som skulle få komma och hur stora följen de fick ha med sig. Förutom biskoparna ingick i rådet rikets kansler, marsk och drots samt andra framstående herrar såsom medlemmar av den kungliga familjen. Normalt var antalet riksråd ca 20, men vid kritiska situationer kunde det utvidgas kraftigt, t.ex. vid Arboga möte 1435 (se faktarutan längst ner).

ANNONS

ANNONS

Under Birger Magnussons långa omyndighetstid och de följande inbördesstriderna mellan honom och hans bröder decennierna kring år 1300 (se Nyköpings gästabud) kom rådet att spela en allt viktigare roll. Vid Magnus Erikssons kungaval 1319 kallar det sig inte längre kungligt råd utan rikets råd.

Redan 1322 visade rådet åter prov på sin styrka och sina anspråk när det tvingade hertiginnan Ingeborg att kapitulera i riksintressets namn (läs mer). Hädanefter skulle den svenska högaristokratin genom rådet med stor medvetenhet värja sina positioner mot kungamakten och under unionstiden under långa perioder faktiskt styra riket. Bland annat lät rådet efter Erik av Pommerns avsättning 1439 tillverka ett rikssigill, stora riksklämman, prytt med S:t Erik bild, med vilket skrivelser i rikets namn beseglades (godkändes).
 

De tre riksämbetena

Kansler: Det äldsta av de tre s k. riksämbetena. Ämbetet omtalas första gången omkring år 1220. Kanslern var ansvarig för det kungliga kansliet och måste vara läs- och skrivkunnig. Han var i allmänhet biskop och hade även som uppgift att förvara rikets arkiv och sigill.

Drots: Drotsen var ansvarig för rättsväsendet och skulle även representera kungen i dennes frånvaro. "Drots" omtalas första gången 1276. År 1344 ersattes drotsen av en officialis generalis ("högste ämbetsman").

Marsk: Kungens militära befälhavare. Marskämbetet omtalas första gången 1268.
 

Medeltidens riksdagar

Om man med riksdag avser en församling som representerar alla (myndiga) samhällsmedlemmar och alla delar av riket och som är självständig i förhållande till kungamakten, så existerade inte någon riksdag före Gustav Vasa.

Tidigare pekade historikerna ut vissa medeltida möten som ansågs komma nära idealet, bland annat Magnus Erikssons kungaval 1319, ett möte han lät sammankalla hösten 1359 efter sin upproriske son Eriks död samt Arboga möte 1435 (se faktaruta nedan). Vi vet dock inte vilka som var närvarande vid dessa möten (och inte ens om mötet 1359 någonsin hölls) och inte heller hur förhandlingarna gick till. Rollen som folkrepresentation i den medeltida föreställningsvärlden spelades i första hand av det aristokratiska rådet (se ovan).

Det fanns dock andra former för kontakt mellan kung och undersåtar. Vid kyrkomöten (t.ex. Skännge möte 1248) deltog framför allt aristokratin och kyrkans folk. Kyrkan utgjorde den enda ståndsöverskridande gemenskapen i det medeltida samhället och kunde därför göra anspråk på att vara synnerligen representativ. Vidare fanns det adelsmöten mellan kungen och adeln (t.ex. det möte i september 1280 vid vilket Alsnö stadga utfärdades).

ANNONS

ANNONS

Under 1300-talet kom dessa möten att förlora i betydelse till rådet (som samtidigt blev allt mäktigare), men de upphörde inte. Vid tinget uppenbarade sig kungen för att hyllas under sin eriksgata, och han eller hans ombud kom även dit för räfst vart tredje år. Vid marknader och mässor, slutligen, brukade mycket folk samlas, och de var därför praktiska tillfällen för att kungöra nya lagar eller motta folkets hyllning.
 

Arboga möte 1435

Arboga möte var ett riksrådsmöte i januari 1435. Sedan det svenska rådet under Engelbrekts påtryckningar i september 1434 kallat till allmänt uppror mot Erik av Pommern hade denne landstigit med en stor här i Stockholm. Mellan kungen och de upproriska ingicks då ett stillestånd, vilket skulle löpa ut i september följande år och följas av skiljedomsförhandlingar mellan de tre riken som ingick i Kalmarunionen.

Det var mot denna bakgrund som mötet samlades i syfte att fastare organisera det framtida motståndet och bekräfta de maktförskjutningar som upproret fört med sig.

Vid förhandlingarna valdes Engelbrekt till rikshövitsman (överbefälhavare över den svenska armén), och antalet medlemmar i rådet nästan fördubblades.

Arboga möte har ibland kallats Sveriges första riksdag och firades av denna anledning vid riksdagsjubileet 1935. Enligt en äldre tids tolkning av Engelbrektskrönikan skulle förutom rådet nämligen representanter för köpstäderna och rikets menighet också ha deltagit. Detta är emellertid osäkert. Krönikans formulering kan lika gärna betyda att de vid mötet närvarande ansåg sig representera hela rikets menighet. De bevarade urkunderna (källmaterialet) från mötet ger inte heller upplysning om att några allmogerepresentanter skulle ha deltagit eller att alla delar av riket skulle ha varit representerade.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var riksrådets ursprungliga roll och hur förändrades den under Kalmarunionens tid?
     
  2. Vad var Arboga möte 1435 och varför är det betydelsefullt?
     
  3. Vilka tre riksämbeten nämns i texten och vad var deras uppgifter?
     
  4. Beskriv riksrådets ökade makt under 1300-talet. Hur påverkade det relationen mellan kungen och rådet?
     
  5. Fanns det någon form av riksdag under medeltiden i Sverige?
     
  6. Vad var kyrkomöten och adelsmöten och hur var de olika jämfört med riksdagar?

Fundera på:

  1. Varför tror du att riksrådet fick mer makt över tid? Vilka faktorer kan ha bidragit till detta?
     
  2. Fundera på betydelsen av Arboga möte 1435. Anser du att det bör ses som Sveriges första riksdag eller inte? Förklara varför.
     

 

S  LÄS MER: Den svenska demokratins rötter

S  LÄS MER: Frälset i medeltidens Sverige

S  LÄS MER: Sveriges medeltid

L  LÄS MER: Kungen och hans män

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

FÖRFATTARE

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
 

Senast uppdaterad: 28 september 2025
Publicerad: 23 juli 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Brott och straff på medeltiden

SO-rummet bok
L
Scen från en avrättning genom halshuggning. Bödeln väntar på att prästen ska läsa klart bönen innan han hugger.
av: Robert de Vries
2025-09-30
klocka Lästid 9 minuter

I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...

+ Läs mer

Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden

SO-rummet bok
L
Gata i gamla stan på medeltiden.
av: Robert de Vries
2025-09-28
klocka Lästid 11 minuter

Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...

+ Läs mer

Hantverk och skrån på medeltiden

SO-rummet bok
L
Interiös från ett bageri på medeltiden.
av: Robert de Vries
2025-09-27
klocka Lästid 8 minuter

Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...

+ Läs mer

Hade du velat bo i en stad på medeltiden?

SO-rummet bok
L
Gränd i Gamla stan.
av: Robert de Vries
2025-09-24
klocka Lästid 6 minuter

Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!

+ Läs mer

Städerna i medeltidens Sverige

SO-rummet bok
L
Marknad i medeltida stad.
av: Robert de Vries
2025-09-21
klocka Lästid 8 minuter

Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...

+ Läs mer

Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

SO-rummet bok
L
Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.
av: Robert de Vries
2025-09-10
klocka Lästid 11 minuter

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Folkvimmel på ett torg i Visby där Danmarks kung tar emot skatter från Visbys invånare.

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Hi
Karta

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

Hi
Riksdag

Riksdagens historia

Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Nordens historia

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-10-02

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Nordens historia från c.a. år 800 e.Kr till idag.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1990-1999

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-25

Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.

+ Lyssna