Rådet och medeltidens riksdagar

Lästid 6 minuter

I början av medeltiden fungerade riksrådet endast som kungens rådgivare. Men under Kalmarunionens tid fick riksrådet allt större makt och styrde periodvis landet i stort sett själva. Någon riksdag fanns inte före Gustav Vasa, men det förekom ibland stora riksdagsliknande sammankomster.

Artikel

Bild: SO-rummet.se

Arboga möte 1435 var det närmaste en riksdag med folklig representation man kom i Sverige före de första riktiga riksdagarna ägde rum under Vasatiden.

Riksrådet var dåtidens regering

Rådet (riksrådet) bestod under medeltiden av en grupp stormän som skulle biträda kungen med rikets styrelse. Första gången en krets av "consiliares" (rådgivare) omtalas är ca 1225, och det handlar då förmodligen om Erik Erikssons förmyndarregering. Fastare former tycks rådet inte ha utvecklat förrän under Magnus Ladulås (död 1290). Från denna tid förekommer regelbundna rådsmöten. Kungen reglerade genom särskilda stadgor (skriftliga bestämmelser) vilka som skulle få komma och hur stora följen de fick ha med sig. Förutom biskoparna ingick i rådet rikets kansler, marsk och drots samt andra framstående herrar såsom medlemmar av den kungliga familjen. Normalt var antalet riksråd ca 20, men vid kritiska situationer kunde det utvidgas kraftigt, t.ex. vid Arboga möte 1435 (se faktarutan längst ner).

ANNONS

Under Birger Magnussons långa omyndighetstid och de följande inbördesstriderna mellan honom och hans bröder decennierna kring år 1300 (se Nyköpings gästabud) kom rådet att spela en allt viktigare roll. Vid Magnus Erikssons kungaval 1319 kallar det sig inte längre kungligt råd utan rikets råd.

Redan 1322 visade rådet åter prov på sin styrka och sina anspråk när det tvingade hertiginnan Ingeborg att kapitulera i riksintressets namn (läs mer). Hädanefter skulle den svenska högaristokratin genom rådet med stor medvetenhet värja sina positioner mot kungamakten och under unionstiden under långa perioder faktiskt styra riket. Bland annat lät rådet efter Erik av Pommerns avsättning 1439 tillverka ett rikssigill, stora riksklämman, prytt med S:t Erik bild, med vilket skrivelser i rikets namn beseglades (godkändes).

De tre riksämbetena

Kansler: Det äldsta av de tre s k. riksämbetena. Ämbetet omtalas första gången omkring år 1220. Kanslern var ansvarig för det kungliga kansliet och måste vara läs- och skrivkunnig. Han var i allmänhet biskop och hade även som uppgift att förvara rikets arkiv och sigill.

Drots: Drotsen var ansvarig för rättsväsendet och skulle även representera kungen i dennes frånvaro. "Drots" omtalas första gången 1276. År 1344 ersattes drotsen av en officialis generalis ("högste ämbetsman").

Marsk: Kungens militära befälhavare. Marskämbetet omtalas första gången 1268.

Medeltidens riksdagar

Om man med riksdag avser en församling som representerar alla (myndiga) samhällsmedlemmar och alla delar av riket och som är självständig i förhållande till kungamakten, så existerade inte någon riksdag före Gustav Vasa.

Tidigare pekade historikerna ut vissa medeltida möten som ansågs komma nära idealet, bland annat Magnus Erikssons kungaval 1319, ett möte han lät sammankalla hösten 1359 efter sin upproriske son Eriks död samt Arboga möte 1435 (se faktaruta nedan). Vi vet dock inte vilka som var närvarande vid dessa möten (och inte ens om mötet 1359 någonsin hölls) och inte heller hur förhandlingarna gick till. Rollen som folkrepresentation i den medeltida föreställningsvärlden spelades i första hand av det aristokratiska rådet (se ovan).

Det fanns dock andra former för kontakt mellan kung och undersåtar. Vid kyrkomöten (t.ex. Skännge möte 1248) deltog framför allt aristokratin och kyrkans folk. Kyrkan utgjorde den enda ståndsöverskridande gemenskapen i det medeltida samhället och kunde därför göra anspråk på att vara synnerligen representativ. Vidare fanns det adelsmöten mellan kungen och adeln (t.ex. det möte i september 1280 vid vilket Alsnö stadga utfärdades).

ANNONS

Under 1300-talet kom dessa möten att förlora i betydelse till rådet (som samtidigt blev allt mäktigare), men de upphörde inte. Vid tinget uppenbarade sig kungen för att hyllas under sin eriksgata, och han eller hans ombud kom även dit för räfst vart tredje år. Vid marknader och mässor, slutligen, brukade mycket folk samlas, och de var därför praktiska tillfällen för att kungöra nya lagar eller motta folkets hyllning.

Arboga möte 1435

Arboga möte var ett riksrådsmöte i januari 1435. Sedan det svenska rådet under Engelbrekts påtryckningar i september 1434 kallat till allmänt uppror mot Erik av Pommern hade denne landstigit med en stor här i Stockholm. Mellan kungen och de upproriska ingicks då ett stillestånd, vilket skulle löpa ut i september följande år och följas av skiljedomsförhandlingar mellan de tre riken som ingick i Kalmarunionen.

Det var mot denna bakgrund som mötet samlades i syfte att fastare organisera det framtida motståndet och bekräfta de maktförskjutningar som upproret fört med sig.

Vid förhandlingarna valdes Engelbrekt till rikshövitsman (överbefälhavare över den svenska armén), och antalet medlemmar i rådet nästan fördubblades.

Arboga möte har ibland kallats Sveriges första riksdag och firades av denna anledning vid riksdagsjubileet 1935. Enligt en äldre tids tolkning av Engelbrektskrönikan skulle förutom rådet nämligen representanter för köpstäderna och rikets menighet också ha deltagit. Detta är emellertid osäkert. Krönikans formulering kan lika gärna betyda att de vid mötet närvarande ansåg sig representera hela rikets menighet. De bevarade urkunderna (källmaterialet) från mötet ger inte heller upplysning om att några allmogerepresentanter skulle ha deltagit eller att alla delar av riket skulle ha varit representerade.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad var riksrådets ursprungliga roll och hur förändrades den under Kalmarunionens tid?
Vad var Arboga möte 1435 och varför är det betydelsefullt?
Vilka tre riksämbeten nämns i texten och vad var deras uppgifter?
Beskriv riksrådets ökade makt under 1300-talet. Hur påverkade det relationen mellan kungen och rådet?
Fanns det någon form av riksdag under medeltiden i Sverige?
Vad var kyrkomöten och adelsmöten och hur var de olika jämfört med riksdagar?

Fundera på:

Varför tror du att riksrådet fick mer makt över tid? Vilka faktorer kan ha bidragit till detta?
Fundera på betydelsen av Arboga möte 1435. Anser du att det bör ses som Sveriges första riksdag eller inte? Förklara varför.

S LÄS MER: Den svenska demokratins rötter

S LÄS MER: Frälset i medeltidens Sverige

S LÄS MER: Sveriges medeltid

L LÄS MER: Kungen och hans män

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Senast uppdaterad: 28 september 2025

Publicerad: 23 juli 2019

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Kalmarunionens tid, del 2: Stockholms blodbad och slutet på unionen

av: Robert de Vries

2026-01-17

Lästid 6 minuter

Den danske unionskungen Kristian II ville bli erkänd som kung i Sverige och stärka sin kontroll över handeln i Norden. Efter strider där Sten Sture den yngre besegrades, kunde danskarna inta Stockholm hösten 1520. Och i början av november kröntes Kristian II till kung i Sverige efter att ha lovat att inte straffa sina motståndare. Men kort därefter bröt han sitt löfte och lät gripa många svenska adelsmän och biskopar, och döma dem till döden. Omkring 80 personer avrättades i det som kallas Stockholms blodbad. Händelsen ökade motståndet i Sverige mot Kristian II, och snart utbröt ett uppror som leddes av adelsmannen Gustav Eriksson (Vasa). När han senare valdes till svensk kung 1523, upplöstes Kalmarunionen. Händelsen satte också punkt för medeltiden, och en ny tid i Sveriges historia började...

+ Läs mer

Kalmarunionens tid, del 1: Drottning Margareta, Engelbrektsupproret och unionsmotståndet

av: Robert de Vries

2026-01-14

Lästid 8 minuter

Kalmarunionen var ett nordiskt samarbete där Danmark, Norge och Sverige skulle ha samma kung, för att få mer fred och kunna skydda sig mot starka fiender som Hansan. Drottning Margareta startade unionen år 1397, och i början fungerade det ganska bra. Men senare blev många i Sverige arga när unionskungen Erik av Pommern tog ut höga skatter och skickade stränga fogdar till Sverige från Danmark och Tyskland. Det ledde till Engelbrektsupproret, och efter det bråkade man länge om Sverige skulle fortsätta i unionen eller bli ett eget land, med en egen kung.

+ Läs mer

Valdemar Atterdags erövring av Gotland - sommaren 1361

Danska riddare på stridshästar spanar ut över striden på slagfältet nedanför Visbys stadsmur.

av: Robert de Vries

2026-01-07

Lästid 10 minuter

En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...

+ Läs mer

Hansestaden Visby - Östersjöns handelscentrum på medeltiden

En köpman står på sitt fartyg och blickar ut över Visbys hamn. Det är medeltid och det verkar vara tidigt på morgonen.

av: Robert de Vries

2025-11-09

Lästid 7 minuter

På medeltiden var Visby Nordens största handelsstad. Här möttes köpmän från många länder, och staden fylldes av höga stenhus, kyrkor, kloster och myllrande torg. Den mäktiga ringmuren byggdes för att skydda handeln och försvara staden mot fiender. Under 1200-talet var Visby ett livligt centrum vid Östersjön, men under senare delen av 1300-talet tog andra städer över handeln. Visbys betydelse minskade och i slutet av medeltiden hade staden blivit en plats för sjörövare. Men mycket från Visbys storhetstid finns kvar än idag. Ingen annan nordisk stad känns mer medeltida än Visby...

+ Läs mer

Viborg - svenskt gränsfäste mot öster

Målning som föreställer Viborgs slott på medeltiden. Några riddare syns i förgrunden.

av: Torbjörn Nilsson

2025-10-31

Lästid 14 minuter

Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...

+ Läs mer

Medeltida handel och maktkamp kring Östersjön

Hanseitiska fartyg i en hamnstad vid Östersjön under medeltiden.

av: Robert de Vries

2025-10-30

Lästid 8 minuter

Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio