1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

Lästid 5 minuter

Carl von Linné var vår förste vetenskapsman med världsrykte. Han representerar den moderna svensken, för det är nu hon träder fram, den moderna människan och mycket av det vi idag menar är typiskt svenskt. Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och kanske sitter i likadana möbler som vi har hemma.

Artikel

Bild: SO-rummet.se

Under 1700-talet satsade staten på att utveckla och förbättra handel, teknik och industri.

Nya tider i Sverige

Övergången från stormaktstiden till frihetstiden (1719-1772) blev en nästan lika stor omvälvning som reformationen tvåhundra år tidigare. Det som nu sker i landet på bara femtio år saknar motstycke under hela vår tidigare historia. Detta var upplysningens, nyttans och förnuftets tidevarv. Idéerna kom först från England och därefter ut i Europa genom franska tänkare.

I Sverige trädde borgarklassen, d.v.s. medelklassen fram. Tidsandan var praktisk, glad och reformvänlig. Nu var det naturvetenskaperna som gällde. Universum, naturen och människan fungerade enligt sina fasta lagar som vetenskapsmännen undersökte och beskrev. Hela tillvaron kunde begripas med förnuftet, bara man själv tittade efter.

ANNONS

För landets och allas bästa

Nu skulle människan befrias från fördomar och förtryck. De svenska forskarna gick i täten. Under mitten av 1700-talet stod vetenskapen i Sverige på lika hög nivå som i Frankrike och England. Svenska botaniker som Linné, fysiker som Celsius, astronomer och statistiker som Wargentin och många andra, vann världsrykte. I en klass för sig stod matematikern, uppfinnaren och andeskådaren Emanuel Swedenborg. Utforskningen av naturen skulle vara praktisk och nyttig och leda till allas bästa.

Därför grundades Vetenskapsakademien, inte bara för att syssla med naturvetenskaper utan också för att undersöka hur man kunde utveckla och förbättra handel, teknik och industri.

I denna anda gjordes många uppfinningar som fortfarande pryder svenska hem, kakelugnen till exempel. Staten satsade på inhemska (inom landet) manufakturer (en tidig form av industrier). Snart arbetade över 14 000 svenskar i nyöppnade textilfabriker i bland annat Norrköping och Jonas Alströmers ylleindustri i Alingsås.

Nu utforskades det egna landet. Linné reste till Lappland och andra landskap och skrev böcker om sina iakttagelser som fortfarande är läsvärda. Här fann man områden som måste tas tillvara. Ungdomar uppmuntrades med skattefrihet att lämna Norrlandskusten och söka sig in i Lappmarken för att odla ny mark. Där fanns tidigare inga fasta bosättningar. Därför kom många i konflikt med samerna om fiskevatten och betesmarker. Men odlingen och bosättningen hade börjat.

För att få fart på Sverige, dess fabriker och nybyggen behövdes det fler människor. Befolkningsökningen uppmuntrades och en särskild tabellkommission grundades för att hålla räkning på folket. Det blev sedan vår Statistiska centralbyrå, världens första.

Bild: Nationalmuseum

Gustav III var mycket intresserad av konst och litteratur. Många konstnärer, diktare och författare gynnades av kungen under hans tid vid makten.

Allt nytt som tänktes drömdes och planerades, skrevs och debatterades i en ström av nya tidskrifter, för under frihetstiden rådde tryckfrihet i landet. Vår förste författare som fick en större publik var Olof Dalin (1708-1763) med sin tidskrift Then Swänska Argus.

Kulturell blomstring

Senare under den gustavianska tiden (1772-1809) blomstrade konsten och litteraturen som aldrig tidigare. Gustav III lät grunda Svenska Akademien, konstnärer och författare fick kungliga stipendier. Vi sjunger fortfarande Bellmans sånger. Vi kan njuta av Sergels skulpturer och Tessins vackra hus, kungliga slottet och herrgårdar i rokokostil, och skickliga hantverkare snickrade möbler som man ännu slåss om på auktioner runt om i landet. Nu byggdes Operan i Stockholm och Kungliga dramatiska teatern grundades.

Från Frankrike kom även konsten, modet och inredningen. I Sverige utvecklades en egen variant av fransk rokoko – den gustavianska stilen som aldrig blivit omodern och som lever kvar i många svenska hem än idag.

Almanackor

Almanackor var genom kungligt privilegium en viktig inkomstkälla för Vetenskapsakademien 1747-1972.

De äldsta almanackorna från 1500-talets mitt översattes från tyskan. Almanackorna innehöll även viktiga upplysningar om planeter, helgdagar, namnlängder och praktiska råd.

De katolska staterna hade 1582 övergivit den julianska kalendern för den gregorianska genom att hoppa från den 5 till den 15 oktober. Efter långa debatter blev den svenska linjen från 1600-talets slut mer försiktig. En dag togs bort, men sedan avstannade reformen. Det innebar att Sverige fram till 1712 hade en egen tideräkning.

Först 1753 kom vi i fatt Europa genom att efter 17 februari övergå till i mars.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad menas egentligen med "nyttans tidevarv"? Motivera ditt svar.
Ge exempel på några kända vetenskapspersoner från perioden.
Varför grundades Vetenskapsakademien?
På vilket sätt var den gustavianska tiden en kulturell blomstringsperiod?

M LÄS MER: Frihetstidens Sverige 1719-1772

M LÄS MER: Gustavianska tidens Sverige 1772-1809

M LÄS MER: Svenska Ostindiska Kompaniet (artikelserie)

M LÄS MER: Upplysningen

S LÄS MER: Naturvetenskap och upplysning i 1700-talets Sverige

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
E. Heckscher, Den svenska handelns- och sjöfartens historia sedan Gustaf Vasa, Almqvist & Wiksells, 1940
E. Heckscher, Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa. 1.2, Bonniers, 1936
G. Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Stormaktsdröm och småstatsrealiteter, Esselte studium, 1991
Sten Carlsson, Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700-1865, Gleerup, 1973
Michael Roberts, Sverige under frihetstiden, 1719-1772, Tiden, 1995

FÖRFATTARE

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025

Publicerad: 18 februari 2018

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

När Sverige förlorade Finland

av: Herman Lindqvist

2025-01-15

Lästid 5 minuter

Gustav III efterträddes av sin son Gustav Adolf, och med honom slutar den glansfulla gustavianska tiden i en av de största katastrofer som svenska folket upplevt under hela sin historia. Sverige förlorade Finland och därmed en tredjedel av sin landyta och en fjärdedel av sin befolkning. Finland hade i över 700 år varit en lika naturlig del av Sverige som Skåne är idag, fast under dubbelt så lång tid...

+ Läs mer

Stora daldansen

av: Herman Lindqvist

2025-01-14

Lästid 4 minuter

Den 22 juni 1743 var revolutionen nära i Stockholm. En väpnad folkmassa stod öga mot öga mot armén på Gustaf Adolfs torg. Regeringen var handlingsförlamad, kungen maktlös och folkets vrede glödande. Detta var den stora Daldansen, som slutade i blod och tårar...

+ Läs mer

Gustav III:s italienska resa med kulturella och storpolitiska mål

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-10

Lästid 14 minuter

Lördagen den 21 februari 1784 sitter en av Europas regenter vid vulkanen Vesuvius fot, en mil sydost om Neapel, för att vila inför klättringen mot toppen. Även om han bärs på bår den sista biten finner regenten utflykten obekväm och trist, trots ett strålande väder. Kanske är det den tilltagande svavellukten och de väldiga askhögarna som irriterar de kungliga näsborrarna. Eller också upptas hans tankar av den komplicerade storpolitiken, något som var den egentliga orsaken till resan från Drottningholms slott, via Florens och Rom. Kungens - Gustav III - ”Italienska resa” 1783-1784 kamouflerades som en kulturell resa men syftade mer till att stärka Sveriges ställning i den europeiska allianspolitiken...

+ Läs mer

Brännvinets historia i Sverige

av: Jane Fredlund

2024-10-21

Lästid 9 minuter

Brännvinets historia i Sverige går långt tillbaka. Det började som medicin under slutet av medeltiden men blev snart en naturlig del av både fest och vardag. Under 1700- och 1800-talen ökade brännvinsdrickandet kraftigt och nådde extrema nivåer. Brännvinets historia är därmed en berättelse om både njutning och en kamp mot alkoholmissbruk, särskilt under nykterhetsrörelsens framväxt på 1800-talet...

+ Läs mer

Ombord på slavskeppet Sweriges Wapen

av: Anne Agardh

2024-08-21

Lästid 10 minuter

År 1795 köpte några svenska handelsmän ett holländskt slavskepp. Allt fler länder hade dragits in i kriget mellan Storbritannien och Frankrike (som utgjorde en del av de franska revolutionskrigen) och till havs besköt man eller kapade varandras skepp. Sverige betraktades som ett neutralt land och passade därför på att dra fördel av situationen. Med svensk flagg var man fri att segla på haven och förhoppningsvis skulle den transatlantiska slavhandeln ge en god förtjänst...

+ Läs mer

Glasets historia

av: Jan-Olof Fallström

2024-01-05

Lästid 8 minuter

Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan kommer järn och andra metaller på första plats - men sedan? Här kan vi diskutera länge, men glas måste komma högt på en sådan lista...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio