Del 6 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Barbara blev som 11-åring medlem i Bund Deutscher Mädel, en del av nazisternas ungdomsrörelse. Genom henne och många andra flickor i Tredje riket skildras här hur en hel generation uppfostrades i nationalsocialismens skugga. Det handlade om mer än bara marscher och uniformer; det var en komplex väv av lojalitet, tradition och förtryck. Flickornas roll var tydlig: de skulle bli framtida mödrar och uppfostrare inom det nationalsocialistiska systemet. Samtidigt fanns det en underström av motstånd och inkonsekvenser, speciellt när det kom till frågor om rasmässig renhet och antisemitism.
Hitler-Mädchen (BDM). Uppfostran gick ut på att flickorna skulle bli "starka och tappra kvinnor", beredda att offra sig för det tyska folket.
Mariaföreningen
Barbara berättar varför hon 1933 som 11-åring gick med i Bund Deutscher Mädel (BDM) som ingick i den stora ungdomsrörelsen Hitlerjugend. Klasskamraterna hade blå klänningar. De tillhörde Mariaföreningen, en förening för yngre flickor. Barbara ville också ha en sådan klänning. Dessutom uppmanades alla i klassen att gå med. Hon blev en entusiastisk medlem i gruppen. Där lärde hon sig visor och danser. Än idag kan hon utantill läsa upp dikter från den tiden. I föreningen upplevde hon en stark gemenskap. Den unifomerade klädseln, det taktfasta marscherandet bidrog till detta. Men inte alla ville bli Hitlerflickor. Många tog inte brunskjortorna på allvar. Istället skrattade de åt dem. Man sjöng inte med i Horst Wesselsången. Hitler såg löjlig ut i sin uniform. Men trycket att ansluta sig växte. Överallt skedde nu uppmarscher med fanor. När Führern besökte den lilla staden spreds det brusande "Heil Hitler" från gata till gata. Det var medryckande och det blev allt svårare att stå utanför.
ANNONS
ANNONS
Uppfostran
Flickorna skulle tränas att lyda. De måste vara hörsamma mot sin ledare. Kommandoropen ekade. Framåt marsch! Man måste underordna sig, annars blev man bestraffad. Motvilliga flickor tvingades göra straffexercis inför hela gruppen. Höger om, vänster om. Många av dessa motvilliga flickor kom snart att själva bli ledare. Men till skillnad från pojkarna skulle flickorna inte i första hand fostras genom befallningar och drill. Istället gällde förebilder. Det ansågs att hos flickorna var instinkten viktigare än det logiska tänkandet.
Bild: Swiss National Library Bund Deutscher Mädel, BDM, var Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiets (NSDAP) partiorganisation för flickor i åldern 14–18 år. BDM var den kvinnliga motsvarigheten till Hitlerjugend, partiorganisationen för pojkar. Genom "Lagen om Hitlerjugend" (tyska: Gesetz über die Hitlerjugend) som stiftades den 1 december 1936 förpliktigades alla "ariska" barn och ungdomar att bli medlemmar i dessa ungdomsorganisationer. År 1944 hade BDM 4,5 miljoner medlemmar.
Kroppen och antisemitismen
Flickan skulle lära sig kroppsbehärskning. Hon skulle röra sig rytmiskt och uppträda rak och stolt. Hon måste alltid hålla sig ren. Hår och tandvård var viktigt. Kroppens prestationsförmåga skulle tränas upp. Alkohol och nikotin fördömdes naturligtvis på det bestämdaste. Kroppen tillhörde nationen. Utslagsgivande var det biologiska arvet. Det var viktigare än miljöpåverkan. Därför trodde man på "en ren ras". Men det hindrade inte att BDM-flickor som kände till gömda judar avstod från att avslöja dem. Många skrämdes av de antisemitiska attackerna. De hade judiska väninnor. Någon hade till exempel en judisk väninna som var duktig i allt. Men hon fick inte läsa vidare. Det tyckte de andra flickorna var orättvist. Många judar var mer blåögda och ljusa (nazisternas kriterier på så kallad "arisk härkomst") än sina "ariska" klasskamrater. Alltså åter en inkonsekvens. Omedvetet blev dock flickorna till följd av propagandan rädda för judar, kommunister och svarta amerikaner. Flickorna accepterade också raslagarna.
Traditionerna
Liksom pojkarna måste flickorna vara beredd att offra sig för det tyska folket. Uppfostran gick ut på att flickorna skulle bli "starka och tappra kvinnor". De skulle också tränga in i den nationalsocialistiska tankevärlden. Flickornas uppgift var att föra den nationalsocialistiska tanken vidare till kommande släkten. Ständigt betonades deras kommande roll som mödrar och uppfostrare. Genom dem skulle traditioner, sånger, sagor och danser från hembygden (Heimat) bevaras. Flickorna skulle också tillverka sina egna kläder. De skulle göra historiska dräkter och allmogekläder. Bondelivet idealiserades. Folkdanser var även ett led i den folkliga (völkische) kulturen. Vid högtidliga tillfällen gällde BDM-uniformen, kortärmad vit blus och blåsvart kjol.
ANNONS
ANNONS
Yrke
Att i framtiden bilda familj var självklart, men att enbart se sig som mor, maka och husmor lockade inte flickorna. Grundläggande yrkesutbildning kom att gälla även för flickor. Framförallt gällde det vårdyrkena. Även arbete inom jordbruket uppmuntrades. Där saknades arbetskraft. Flickorna skulle också föras närmare den tyska jorden och bondelivet. För stadsflickorna var lantarbete en ny erfarenhet. Däremot ville man inte ha överkulturella och överutbildade kvinnor.
Kvinnorna var inte entusiastiska över den påtvingade krigsinsatsen. Men de ville göra sin plikt. Vissa fick arbeta i ockuperade områden. Där blev de uniformerade tyska flickorna fientligt bemötta och ibland även hotade.
Moder
Största möjliga återhållsamhet gällde. Sexuell tillfredsställelse för lustens skull avvisades. Kärnfamiljen var det viktiga. Men kriget kom att medföra väldiga människoförluster vid fronten. Frågan om nationens nytillväxt aktualiserades. En tysk flicka som hade permission från arbetstjänst kom hem och sa: "Vet mamma, sex flickor på min avdelning ska skänka Führern små barn."
Hundratusentals 17-18-åriga flickor drillades av sina överordnade till åsikten, att de gjorde Hitler och fosterlandet en berömvärd tjänst genom att föda barn till världen. Även utomäktenskapliga barn var välkomna. Men valet av partner måste ske efter så kallade rasmässiga kriterier. Man varnade flickorna för "judisk, bolsjevikisk eller orientalisk lystnad". Framförallt var det HimmlersSS som förespråkade den mer lössläppta sexualiteten. Den avvisades dock av ledande kvinnor inom BDM.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Varför ville Barbara gå med i Bund Deutscher Mädel (BDM) när hon var 11 år?
Hur blev flickor inom BDM uppfostrade? Vilka egenskaper ansågs viktiga?
Vad tänkte flickorna inom BDM om yrkesval och arbete i framtiden?
Vad var flickornas roll i samhället enligt den nationalsocialistiska tankevärlden?
Fundera på:
Flickorna i BDM hade judiska vänner men blev ändå påverkade av propaganda. Hur kan det förklaras?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Norbert Frei, National Socialist Rule in Germany, Oxford, 1993 David F. Crew (red), Nazism and German Society, 1933-1945, London, 1994 Harold James, A German Identity, London, 1989 Horst von Maltitz, The Evolution of Hitler's Germany, New York, 1973 En ödesdiger vision, (ingår i bokserien Tredje riket ),1994 Ockupation och förtryck, (ingår i bokserien Tredje riket ),1993 Bo Svensson och Brutus Östling (red), Terror och förhoppningar: vardag under nazismen och i dagens Västtyskland, del 1-2, , Stockholm, 1984
FÖRFATTARE
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
Efter Tysklands nederlag i andra världskriget 1945 delade de allierade segrarmakterna in landet i fyra ockupationszoner. Målet var att förhindra framtida krig genom att avväpna och omforma det nya Tyskland. Men snart växte motsättningarna mellan Sovjetunionen och västmakterna, vilket ledde till att Tyskland splittrades i två stater: det kapitalistiska Västtyskland och det kommunistiska Östtyskland. Berlin, som låg i Östtyskland, delades också. När Berlinmuren föll 1989 och kommunismen kollapsade i öst, kunde Tyskland återförenas efter 46 år av uppdelning...
På gårdarna i Skandinavien under vikingatiden levde ofta stora familjer tillsammans. Alla, både vuxna och barn, hjälptes åt med arbetet på gården. Kvinnor och män hade olika uppgifter, men båda hade viktiga roller. Det fanns också trälar som arbetade hårt, men utan att ha några rättigheter...
Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...
Under sommaren och hösten 1941 ryckte den tyska armén fram i snabb takt mot Moskva. Samtidigt var den sovjetiska armén kraftigt försvagad efter Stalins tidigare utrensningar och terror, där de flesta av Röda arméns erfarna officerare hade avrättats eller fängslats. I desperation tvingades nu Stalin att ändra sig och benåda många av de högt uppsatta officerarna som fortfarande var vid liv. Nazisterna skulle stoppas till varje pris...
Under andra världskriget var Stockholm ett internationellt centrum för agenter och spioner från de krigförande länderna. Men även Sverige, som inte var ett krigförande land, hade agenter som spionerade för den svenska hemliga underrättelsetjänsten C-byrån. Flera av agenterna var kvinnor som riskerade sina liv och sin hälsa för Sveriges säkerhet. Tre av dessa kvinnor var Erika Wendt, Karin Lannby och Jane Horney, men många fler kvinnor var involverade i detta farliga arbete...
Att Sverige i slutet av 1910-talet var ensamt i Norden om att sakna kvinnlig politisk rösträtt var ett viktigt argument för den kvinnliga rösträttsrörelsen. Inte minst vykortet (se bild längre ner i artikeln) på det temat illustrerade landets genanta sistaplats. Att det verkligen var så råder det heller inget tvivel om...
Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?
I årets sista podd fortsätter Julia, Mattias och Kristoffer serien om 1900-talet. Nu om 1940-talet. De pratar om andra världskriget, division Engelbrecht, ransoneringskuponger, beredskapsmusik, Ingrid Bergman och ekonomisk tillväxt.
Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1930-talet. De pratar om skotten i Ådalen, Saltsjöbadsavtalet, kohandel, folkhem, funkishus, Lort-Sverige, Lasse Dahlqvist, pilsnerfilm och proletärförfattare.
Mattias, Julia och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu det glada 1920-talet. De pratar om framtidstro, rusdrycksförbud och jazz men också om börskrasch och Karl Gerhard.
