Vid 17 års ålder gjorde Alfred en längre studieresa i Europa och Amerika och fördjupade sina kunskaper i kemi och teknik ännu mer.
De goda åren i S:t Petersburg var dock snart över. Efterfrågan på Immanuels minor minskade efter Rysslands bakslag i Krimkriget, och Alfreds föräldrar återvände till Stockholm. Ett par år senare flyttade även Alfred hem till Sverige.
Jakten på ett säkert sprängämne
Tillsammans med fadern började Alfred på allvar att experimentera med nitroglycerin. Målet var att skapa ett sprängmedel som både var effektivt och säkert att hantera. I och med industrialiseringen som tagit fart i Europa var detta något som efterfrågades i gruvorna och för järnvägsbyggandet.
Den första utmaningen var att komma på ett sätt att få nitroglycerinet att explodera under kontrollerade former. Genombrottet kom när Alfred uppfann tändhatten. Genom att ansluta en stubintråd till en tändhatt som sedan sänktes ner i nitroglycerinet löste han det problemet. Men sprängoljan, som Alfred kallade nitroglycerinet när han började sälja det, var fortfarande farlig att tillverka och hantera. 1864 omkom bland andra Alfreds yngste bror, Emil, i en explosion.
Trots bakslagen arbetade Alfred vidare. Han provade att blanda olika ämnen i nitroglycerinet för att skapa ett nytt sprängmedel, och hittade till slut den rätta kombinationen. När han blandade i en slags sand som heter kiselgur i nitroglycerinet fick han en degliknande massa som var mindre riskabel att hantera. Han kallade sin uppfinning för dynamit och den blev snabbt en stor framgång.
Företag över hela världen
Alfred Nobel fortsatte att utveckla nya sprängmedel. Samtidigt ägnade han mycket tid åt att bygga upp en stor industri kring sina uppfinningar. Mot slutet av Alfred Nobels liv fanns ett hundratal fabriker med direkt eller indirekt koppling till de bolag han grundat. Att sköta om företag krävde mycket resande och brevskrivande. I sina brev ger Alfred en dyster bild av sitt kringresande liv, och han längtade ofta tillbaka till arbetet i sitt laboratorium.
Alfred Nobels andra uppfinningar
Vid sidan av utvecklandet av sprängämnen hade Alfred många idéer inom flera andra områden som han arbetade med, framför allt under den sista tiden av sitt liv. Han utvecklade konstsilke, byggde världens första aluminiumbåt och var med och tog fram den så kallade Svea-velocipeden, den första cykeln med flera växlar.
Den sista viljan
San Remo i Italien blev Alfred Nobels sista hem. Här slog han sig ner i slutet av sitt liv och det var här han dog den 10 december 1896.
Hans uppfinningar hade gjorde honom oerhört förmögen. Men vad skulle han göra med sina pengar? Han hade många släktingar men ingen fru och inga barn. Kanske fick Alfred Nobel sin allra bästa idé i slutet av sitt liv – att skapa ett pris för att belöna kreativa personer som bidragit till ”mänsklighetens största nytta.” Nobelpriset blev Alfred Nobels sista bidrag till eftervärlden.
LÄS MER: Alfred Nobel
PODCAST: Nobelprisets historia
Text: Carl Johan Markstedt, ansvarig för skolverksamheten på Nobelmuseet
Visste du att:
- År 1888 kunde Alfred Nobel läsa sin egen dödsannons. Där kunde han läsa att han var ”dödens köpman”. I själva verket var det Alfreds bror Ludvig som hade dött, men flera tidningar förväxlade de båda bröderna och satte istället in sina färdigskrivna nekrologer över Alfred Nobel.
- Alfred Nobel hade 335 inregistrerade patent. Han sysslade inte bara med dynamit, utan försökte även producera konstfibrer och raketkameror för flygfotografering. Han försökte tillverka konstgjort silke och läder, försök som misslyckades.
- Alfred Nobel var aldrig gift, men han hade en romans med en tjugoårig österrikiska på 1870-talet. Han avled ensam med sin betjänt i sin villa i San Remo 1896.
- När Alfred Nobel dog 1896 ägde han 90 fabriker. Hans personliga förmögenhet uppskattades till drygt 30 miljoner kronor, vilket var en enorm förmögenhet mätt i dåtidens penningvärde. Eftersom han var emot arvsrätten, testamenterade han allt till en stiftelse som varje år skulle belöna dem som hade gjort mänskligheten den största nyttan. Hans familj blev mycket upprörd. Vissa tidningar var emot det, även kung Oscar II var kritisk till att prisen inte enbart delades ut till svenskar. Men man måste verkställa testamentet och de första Nobelprisen delades ut den 10 december 1901. Deras värde motsvarade då 100 årslöner för en vanlig arbetare.
- Nobelprisen utgörs av den årliga räntan på Alfred Nobels donation, som var praktiskt taget hela hans förmögenhet. Nobelstiftelsens tillgångar är numera omkring 3,5 miljarder kronor.
- Nobelprisen delas varje år ut på Alfred Nobels dödsdag den 10 december. Varje pristagare får en guldmedalj som väger 240 gram. Nobelmedaljerna har sett likadana ut sedan 1902. På medaljens framsida finns en bild av Alfred Nobel. På baksidan finns pristagarens namn samt året. Prissumman för varje helt pris har ökat från 150 782 kronor år 1901 till omkring 10 miljoner år 2005. Summan ska motsvara ca 22 årslöner för en professor.
- Pristagarna i fysik och kemi väljs av Kungliga vetenskapsakademien. Karolinska institutet väljer ut pristagarna i fysiologi eller medicin och Svenska Akademien utser vem som får Nobelpriset i litteratur. Vilka som ska få fredspriset bestäms av en kommitté i Oslo, vald av Stortinget. Sedan 1969 finns även Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
- Nobel bestämde i sitt testamente att fredspriset skulle delas ut i Norge. När han avled, var Sverige och Norge fortfarande i union.
Visste du att... är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
