Bakom den moderna kvinnobildningen ligger till betydande del den förbättrade utbildningen för flickor ur de högre samhällsklasserna under 1700-talet. Denna utbildningstrend spred sig sedan även till övriga grupper i samhället. Men vad var det som de unga damerna skulle lära sig? Hurdana kunskaper fick de?
Kvinnan hade i sin roll av moder ansvaret för barnuppfostran. En välskolad mor hade lättare att undervisa sina barn.
Utbildningen bestod av två delar: en teoretisk och en praktisk. Den teoretiska skolningen bestod av läsämnen och den praktiska av färdigheter som flickor hade nytta av i sällskapslivet och efter att de gift sig i sin vardag som hustru och mor.
Svåra ord passade inte i en kvinnans mun
Debatten om kvinnans rätt till teoretiska kunskaper var livlig under 1700-talet. Det var många som tyckte att lärdom inte passade för en kvinna och att det enda kvinnor behövde veta var hur man skötte ett hushåll och lydde sin man. Unga damer som lyckats få bra bokliga kunskaper förlöjligades eller till och med hånades. Svåra ord passade inte i en kvinnans mun, hette det.
ANNONS
ANNONS
Kvinnor skulle inte låta som belästa skolmästare och det var skrattretande när en kvinna försökte begripa sig på matematik eller vetenskap. Hennes förstånd klarade inte av att hantera så svåra saker, många menade att det skulle göra henne yr i huvudet. Det befarades att kvinnans kvinnlighet – mildhet, lydighet och behaglighet – skulle bli lidande av kunskaperna, att hon skulle börja slarva med kläderna och bli trotsig, högljudd och grälsjuk. Dessutom kunde ”lärda fruntimmer” inte vara duktiga hushållerskor och en man kunde inte älska en kvinna som jämt hade näsan begravd i en bok.
Överraskande nog var det inte bara männen – som man ofta nuförtiden tror – som hävde ur sig åsikter som dessa. Också många kvinnor ansåg att lärdom inte var passande för en förfinad dam.
En bildad dam var bättre sällskap för herrarna
Det fanns också män såväl som kvinnor som opponerade sig mot detta förtryck och kämpade för att ge flickor bättre teoretisk bildning. De påpekade att kvinnan ägde förnuft och att detta skulle brukas. En bildad dam var också trevligare sällskap för herrarna, en mer underhållande hustru och en bättre mor för sina barn.
I Sverige försvarade exempelvis den tidiga feministen och poeten Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718-1763) kvinnors rätt till boklig bildning i sin skrift Fruentimbers Plikt at upöfwa deras Wett (1741). Bland annat påpekade också tidningen Götheborgs Wecko (= Lista) att kvinnor har samma intelligens och förmåga som männen att lära sig saker.
Teoretiska kunskaper som flickor fick lära sig
Vilka var de nya ämnena som flickor fick lära sig? Till och med de mest frisinnade utbildningsivrarna brukade dra gränsen vid avancerade vetenskapliga studier. Exempelvis naturvetenskap skulle utelämnas eller studeras ytligt och svår matematik, statskunskap eller juridik var det vanligen inte tal om.
Däremot modersmål, historia, geografi, kristendom, enkel matematik och språk som franska eller italienska passade enligt tidens uppfattning för en flicka.
Moderna pedagoger, alltså utbildare, kunde inkludera filosofi och latin i studierna.
ANNONS
ANNONS
Praktiska färdigheter som flickor fick lära sig
En väluppfostrad ung dam på 1700-talet behövde dock mer än bara teoretiska kunskaper. Hon behövde praktiska färdigheter som kallades ”talanger”. Dessa innefattade dans och musik, teckning och handarbete samt vackert uppförande.
Istället för att exempelvis ägna tid åt romanläsning eller kortspel skulle flickorna ägna tid åt att öva sina talanger. Med hjälp av dem blev unga damer mer attraktiva i friarnas ögon. En vackert dansande eller sjungande flicka var angenäm underhållning och herrarna kunde beundra de fina målningar och sömnadsarbeten flickor skickligt framställde. Att kunna uppföra sig elegant i varje situation var också ett tecken på att man var fin dam.
Flickor skulle även känna till de nyaste danserna som dansades i balsalarna, exempelvis kontradanser som fransäs, angläs eller kadrilj.
Unga damer fick lära sig sjunga eller spela ett instrument såsom fortepiano, gitarr eller harpa. Många flickor blev duktiga tecknare med hjälp av anställda bildlärare som höll konstlektioner.
Att kunna olika handarbetstekniker som silkesbroderi, spetsknyppling, pärlbroderi och tillverkning av mössor och hattar var meriterande.
Fint uppförande betydde exempelvis att flickor kunde konversera underhållande och röra sig vackert. Att gå på promenader var ett populärt nöje och då var det viktigt att röra sig behagligt och stilfullt. Gång, eleganta gester och rak hållning övades därför speciellt.
Männen försörjde kvinnorna som å sin sida skulle behaga männen
Trots att talangträningen kan låta ytlig i våra moderna öron var det en viktig del av 1700-talets flickuppfostran.
Alla kvinnor förutom änkor var omyndiga vilket betydde att deras möjligheter att fatta beslut som rörde deras ekonomi eller liv var begränsade. En förnäm dam brukade inte heller kunna arbeta för att försörja sig, det ansågs inte passande. Ett äktenskap med en man som hade stabil ekonomi var ofta det enda sättet för kvinnan att försörja sig. Då fick hon ett eget hem att förestå och maken betalade maten, kläderna och annat nödvändigt.
ANNONS
ANNONS
Viktigt att vara en attraktiv äktenskapskandidat
Därför var det så viktigt för unga damer att vara attraktiva äktenskapskandidater. De nya teoretiska och praktiska ämnena som flickor fick lära sig hjälpte dem att nå det målet.
Samtidigt gav de flickor möjligheten att öva sig på saker de var begåvade i och lära sig nya kunskaper och färdigheter. Detta banade väg för modern utbildning för alla oberoende kön och bakgrund.
Ord och begrepp:
Fortepiano: En tidig form av piano, påminner om en liten flygel.
Juridik: Läran om lagar och rättsväsendet.
Kontradans: En dans där herrar och damer ställer upp sig i rader eller fyrkant.
Lärdom: Omfattande kunskap på något område.
Praktisk: Någonting som man gör i handling.
Talang: Medfödd lätthet att tillägna sig viss färdighet.
Teoretisk: Någonting som man läser eller skriver om.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Varför ansåg vissa att flickor inte borde få lärdom?
Hur försvarades flickors rätt att få boklig bildning?
Vilka teoretiska ämnen fick flickor lära sig?
Vilka praktiska ämnen fick flickor lära sig?
Nämn exempel på instrument som flickor kunde lära sig spela.
Varför var det viktigt för unga damer att få en make?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
FÖRFATTARE
Text: Sara Medberg, doktorand i kyrkohistoria vid Helsingfors universitet Webbplats: https://www.saramedberg.net/
Vill du veta mer om unga damers liv på 1700- och 1800-talet? Följ med på en okonventionell hjältinnas äventyr genom hemlighetsfulla slott och glamourösa balsalar i boken Myndlingen. Romanen är full med romantik och spänning i Sverige under Jane Austens tid. I Myndlingen presenteras Medbergs specialområde - flickors uppfostran på 1700- och 1800-talen - ur ett skönlitterärt perspektiv.
Artikelserie om
Flickors utbildning under 1700-talet
Vid påsk springer små påskkäringar runt i husen. Färggranna fastlagsris lyser på torgen, småpojkarna tjatar om påsksmällare, och vi målar eller färgar ägg och sätter i oss mängder av dem på påskafton. Underliga traditioner egentligen, en del av dem har skrämmande bakgrund i vidskepelse och häxtro, andra i medeltida katolska traditioner...
På gårdarna i Skandinavien under vikingatiden levde ofta stora familjer tillsammans. Alla, både vuxna och barn, hjälptes åt med arbetet på gården. Kvinnor och män hade olika uppgifter, men båda hade viktiga roller. Det fanns också trälar som arbetade hårt, men utan att ha några rättigheter...
Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...
År 1841 lämnade emigranten Gustaf Unonius och hans följe Uppsala för att söka lyckan i USA. De grundade kolonin Nya Uppsala vid Pine Lake i Wisconsin. Unonius beskrev i lyriska resebrev hem ett land fyllt av frihet och möjligheter, vilket inspirerade många att emigrera. Snart strömmade tusentals svenskar över Atlanten, lockade av drömmen om ett bättre liv...
Gustav III efterträddes av sin son Gustav Adolf, och med honom slutar den glansfulla gustavianska tiden i en av de största katastrofer som svenska folket upplevt under hela sin historia. Sverige förlorade Finland och därmed en tredjedel av sin landyta och en fjärdedel av sin befolkning. Finland hade i över 700 år varit en lika naturlig del av Sverige som Skåne är idag, fast under dubbelt så lång tid...
Den 22 juni 1743 var revolutionen nära i Stockholm. En väpnad folkmassa stod öga mot öga mot armén på Gustaf Adolfs torg. Regeringen var handlingsförlamad, kungen maktlös och folkets vrede glödande. Detta var den stora Daldansen, som slutade i blod och tårar...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
