Bakom den moderna kvinnobildningen ligger till betydande del den förbättrade utbildningen för flickor ur de högre samhällsklasserna under 1700-talet. Denna utbildningstrend spred sig sedan även till övriga grupper i samhället. Men vad var det som de unga damerna skulle lära sig? Hurdana kunskaper fick de?
Kvinnan hade i sin roll av moder ansvaret för barnuppfostran. En välskolad mor hade lättare att undervisa sina barn.
Utbildningen bestod av två delar: en teoretisk och en praktisk. Den teoretiska skolningen bestod av läsämnen och den praktiska av färdigheter som flickor hade nytta av i sällskapslivet och efter att de gift sig i sin vardag som hustru och mor.
Svåra ord passade inte i en kvinnans mun
Debatten om kvinnans rätt till teoretiska kunskaper var livlig under 1700-talet. Det var många som tyckte att lärdom inte passade för en kvinna och att det enda kvinnor behövde veta var hur man skötte ett hushåll och lydde sin man. Unga damer som lyckats få bra bokliga kunskaper förlöjligades eller till och med hånades. Svåra ord passade inte i en kvinnans mun, hette det.
ANNONS
ANNONS
Kvinnor skulle inte låta som belästa skolmästare och det var skrattretande när en kvinna försökte begripa sig på matematik eller vetenskap. Hennes förstånd klarade inte av att hantera så svåra saker, många menade att det skulle göra henne yr i huvudet. Det befarades att kvinnans kvinnlighet – mildhet, lydighet och behaglighet – skulle bli lidande av kunskaperna, att hon skulle börja slarva med kläderna och bli trotsig, högljudd och grälsjuk. Dessutom kunde ”lärda fruntimmer” inte vara duktiga hushållerskor och en man kunde inte älska en kvinna som jämt hade näsan begravd i en bok.
Överraskande nog var det inte bara männen – som man ofta nuförtiden tror – som hävde ur sig åsikter som dessa. Också många kvinnor ansåg att lärdom inte var passande för en förfinad dam.
En bildad dam var bättre sällskap för herrarna
Det fanns också män såväl som kvinnor som opponerade sig mot detta förtryck och kämpade för att ge flickor bättre teoretisk bildning. De påpekade att kvinnan ägde förnuft och att detta skulle brukas. En bildad dam var också trevligare sällskap för herrarna, en mer underhållande hustru och en bättre mor för sina barn.
I Sverige försvarade exempelvis den tidiga feministen och poeten Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718-1763) kvinnors rätt till boklig bildning i sin skrift Fruentimbers Plikt at upöfwa deras Wett (1741). Bland annat påpekade också tidningen Götheborgs Wecko (= Lista) att kvinnor har samma intelligens och förmåga som männen att lära sig saker.
Teoretiska kunskaper som flickor fick lära sig
Vilka var de nya ämnena som flickor fick lära sig? Till och med de mest frisinnade utbildningsivrarna brukade dra gränsen vid avancerade vetenskapliga studier. Exempelvis naturvetenskap skulle utelämnas eller studeras ytligt och svår matematik, statskunskap eller juridik var det vanligen inte tal om.
Däremot modersmål, historia, geografi, kristendom, enkel matematik och språk som franska eller italienska passade enligt tidens uppfattning för en flicka.
Moderna pedagoger, alltså utbildare, kunde inkludera filosofi och latin i studierna.
ANNONS
ANNONS
Praktiska färdigheter som flickor fick lära sig
En väluppfostrad ung dam på 1700-talet behövde dock mer än bara teoretiska kunskaper. Hon behövde praktiska färdigheter som kallades ”talanger”. Dessa innefattade dans och musik, teckning och handarbete samt vackert uppförande.
Istället för att exempelvis ägna tid åt romanläsning eller kortspel skulle flickorna ägna tid åt att öva sina talanger. Med hjälp av dem blev unga damer mer attraktiva i friarnas ögon. En vackert dansande eller sjungande flicka var angenäm underhållning och herrarna kunde beundra de fina målningar och sömnadsarbeten flickor skickligt framställde. Att kunna uppföra sig elegant i varje situation var också ett tecken på att man var fin dam.
Flickor skulle även känna till de nyaste danserna som dansades i balsalarna, exempelvis kontradanser som fransäs, angläs eller kadrilj.
Unga damer fick lära sig sjunga eller spela ett instrument såsom fortepiano, gitarr eller harpa. Många flickor blev duktiga tecknare med hjälp av anställda bildlärare som höll konstlektioner.
Att kunna olika handarbetstekniker som silkesbroderi, spetsknyppling, pärlbroderi och tillverkning av mössor och hattar var meriterande.
Fint uppförande betydde exempelvis att flickor kunde konversera underhållande och röra sig vackert. Att gå på promenader var ett populärt nöje och då var det viktigt att röra sig behagligt och stilfullt. Gång, eleganta gester och rak hållning övades därför speciellt.
Männen försörjde kvinnorna som å sin sida skulle behaga männen
Trots att talangträningen kan låta ytlig i våra moderna öron var det en viktig del av 1700-talets flickuppfostran.
Alla kvinnor förutom änkor var omyndiga vilket betydde att deras möjligheter att fatta beslut som rörde deras ekonomi eller liv var begränsade. En förnäm dam brukade inte heller kunna arbeta för att försörja sig, det ansågs inte passande. Ett äktenskap med en man som hade stabil ekonomi var ofta det enda sättet för kvinnan att försörja sig. Då fick hon ett eget hem att förestå och maken betalade maten, kläderna och annat nödvändigt.
ANNONS
ANNONS
Viktigt att vara en attraktiv äktenskapskandidat
Därför var det så viktigt för unga damer att vara attraktiva äktenskapskandidater. De nya teoretiska och praktiska ämnena som flickor fick lära sig hjälpte dem att nå det målet.
Samtidigt gav de flickor möjligheten att öva sig på saker de var begåvade i och lära sig nya kunskaper och färdigheter. Detta banade väg för modern utbildning för alla oberoende kön och bakgrund.
Ord och begrepp:
Fortepiano: En tidig form av piano, påminner om en liten flygel.
Juridik: Läran om lagar och rättsväsendet.
Kontradans: En dans där herrar och damer ställer upp sig i rader eller fyrkant.
Lärdom: Omfattande kunskap på något område.
Praktisk: Någonting som man gör i handling.
Talang: Medfödd lätthet att tillägna sig viss färdighet.
Teoretisk: Någonting som man läser eller skriver om.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Varför ansåg vissa att flickor inte borde få lärdom?
Hur försvarades flickors rätt att få boklig bildning?
Vilka teoretiska ämnen fick flickor lära sig?
Vilka praktiska ämnen fick flickor lära sig?
Nämn exempel på instrument som flickor kunde lära sig spela.
Varför var det viktigt för unga damer att få en make?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
FÖRFATTARE
Text: Sara Medberg, doktorand i kyrkohistoria vid Helsingfors universitet Webbplats: https://www.saramedberg.net/
Vill du veta mer om unga damers liv på 1700- och 1800-talet? Följ med på en okonventionell hjältinnas äventyr genom hemlighetsfulla slott och glamourösa balsalar i boken Myndlingen. Romanen är full med romantik och spänning i Sverige under Jane Austens tid. I Myndlingen presenteras Medbergs specialområde - flickors uppfostran på 1700- och 1800-talen – ur ett skönlitterärt perspektiv.
Artikelserie om
Flickors utbildning under 1700-talet
Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?
Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...
1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...
Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...
I 1700-talets Frankrike såg skolan mycket olika ut beroende på om du var pojke eller flicka, rik eller fattig. Pojkar kunde gå i församlingsskolor och i vissa fall studera vidare, medan många flickor inte fick någon skolundervisning alls. För adelsflickor väntade ibland klosterskolor och religiösa internat med stränga regler, ständig övervakning och undervisning som främst skulle förbereda dem för livet som hustru och mor. Samtidigt började nya idéer om barn och lärande växa fram. Här får du följa en skolvärld som på många sätt skiljer sig kraftigt från vår egen...
En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
