Profeten och hans ställföreträdare

Två stormakter behärskade världspolitiken på 600-talet, det bysantinska (östromerska) kejsardömet och det persiska väldet. Mitt emellan dessa låg den arabiska halvön. När de båda stormakternas inbördes kamp mattades började en islamisk-arabisk expansion, som snabbt spred sig över de båda imperiernas områden. En ny världsreligion med religiös och politisk inriktning började breda ut sig.
M

En målning från 1500-talet visar hur Muhammed får sina uppenbarelser genom ärkeängeln Gabriel. Muhammeds ansikte visas inte i enlighet med Koranens bildförbud.

Islam har sina rötter i ett land och en kultur där människornas liv i hög grad bestämdes av beduinstammarnas etik. Denna var uppbyggd kring stamkänslan. Människan var trygg i stamkollektivet. Där hade man omsorg om de svagare medlemmarna, såsom änkor och faderlösa barn. Men utanför stammens område eller gemenskap fanns ingen trygghet.

Muhammed - grundare av församlingen

På 600-talet började beduinernas livsmönster att luckras upp. Stamsolidariteten bröts ned, något som i första hand drabbade de svaga i samhället. Framförallt gällde detta handelscentrat Mecka, där handelsmän och karavanförare möttes. I Mecka fanns många kristna och judar, vilka spred Bibelns berättelser.

ANNONS

ANNONS

Det var i Mecka som kameldrivaren Muhammed (omkr. 570-632) uppträdde som väckelse- och domsprofet. Enligt islam var det i egenskap av Guds sändebud som Muhammed predikade om lydnad för Gud och om de straff som skulle drabba de ogudaktiga. Muhammed byggde sin förkunnelse på en rad extatiska upplevelser. I dessa skulle, enligt Koranen, Gud själv genom ärkeängeln Gabriel ha uppenbarat sig för Muhammed. Upplevelserna nedtecknades i Koranen.

Skaran av anhängare till Muhammeds lära ökade snabbt. I Muhammed såg muslimerna människan Muhammed, som var sänd av Gud att uppenbara Guds vilja. Han blev ledaren, inte för en stam utan för en församling, ett folk, där samhörigheten grundades på en gemensam tro.
Det uppstod en krigisk konfrontation med oliktänkande grupper. I ett slags heligt krig, djihad, kämpade muslimerna för sin tro och för Guds sändebud Muhammed. Termen djihad betyder egentligen strävan, dvs strävan att utbreda tron, men används ibland av muslimer som beteckning för heligt krig.

Kalifatet

När Muhammed dog uppstod frågan om vem som skulle bli profetens ställföreträdare och ledare för muslimerna, kaljf.

Abu Bakr, profetens svärfar, blev den förste kalifen. Efter honom följde Umar, som också var svärfar till profeten. Umar mördades år 644 och efterträddes av profetens svärson Uthman, som kom från den mäktiga Umayya-familjen i Mecka. Många var missnöjda med Uthmans politik och ville ha profetens kusin Ali som kalif.

När Uthman under mystiska förhållanden mördades utsågs Ali till kalif. Denne flyttade kalifatets centrum till Irak. Men valet av Ali var inte populärt bland umayyaderna, som i Damaskus samlade sig kring Uthmans släkting Muawiya. Denne misstänkte Ali för att ha mördat Uthman och ville utkräva hämnd. Strider följde om frågan om vem som var rätt kalif för muslimerna. Ali gick med på en skiljedom som kom att splittra muslimerna i tre grupperingar: sunniter, shiiter och kharidjiter.

Sunniter och shiiter

Idag är ca 85 procent av världens muslimer sunniter. De anser att den som valts till statschef också ska vara religiös ledare. Genom en fast samhällsstruktur ges muslimen en möjlighet att uppfylla sina plikter mot Gud. All religiös kunskap finns i Koranen och i profetens Sunna, dvs de seder Muhammed och de fyra första kaliferna följde i olika situationer. Inga tillägg eller ändringar får göras i dessa skrifter.

Sunniterna följer den religiösa lagen sharia. Men tidigt bildades ett flertal lagskolor som tolkar sharia något olika. Wahabiterna i Saudiarabien betonar t.ex. vikten av en moralisk, religiös väckelse. Andra reformrörelser pekar på behovet av att föra in modern vetenskap och teknik i islams föreställningsvärld.

ANNONS

ANNONS

Shiiterna utgör idag 10-15 procent av världens muslimer. De anser att Muhammeds kusin Ali, enligt sunniterna den fjärde kalifen, var den förste rättmätige ledaren efter Muhammed. Endast ättlingar till Ali räknas som imam. (Shiiterna använder ledartiteln imam i stället för kalif.) Imamen är den ofelbare tolkaren av rätt islam och liksom Muhammed utsedd av Gud att styra det muslimska väldet. Utöver den uppenbarelse som Gud gett i Koranen och genom Sunna anser shiiterna att Gud genom imamerna fortsätter att ge människorna vägledning i trosfrågor.

Shiiter har ibland värderat martyrskapet högt. Kamp och blodsutgjutelse har från början följt shiiterna. Alla imamer betraktas som martyrer eftersom de lidit under förtryck och förföljelse.

Shiiterna har många förgreningar. Imamiterna eller tolvsekten förekommer mest i Iran. De anser att Alis siste arvinge, den tolfte imamen Mandi, som försvann år 878, fortfarande lever i ett utomvärldsligt liv. Man väntar på att han ska komma tillbaka och upprätta Guds rike. Till dess ska muslimerna styras av en "interimsregering" bestående av religionsspecialister, som förstår att tolka skrifterna. Dessa ledare bär titlar som ayatollah och mullah.

Ismailiterna eller sjusekten hyllar en annan imam, nämligen den sjunde imamen i ordningen, Ismail. Sjusekten räknar dessutom med en obruten rad av imamer fram till idag. Ismailiterna hör främst hemma i Indien och Egypten. Ledaren för den indiska grenen bär titeln Agha Khan.

Det finns andra islamiska riktningar vid sidan om sunniter och shiiter. Druserna, som befolkningsmässigt hör hemma i gränsområdena mellan Syrien, Libanon och Israel, står nära den shiitiska sjusekten men skiljer sig främst genom sin tro på själavandring.
 

Ahmadiya

En omstridd rörelse är Ahmadiya, som bl a förekommer i Skandinavien. Rörelsen grundades i Punjab av en person vid namn Ahmad, som år 1891 förklarade sig vara imamen Mandi. Senare sa han sig också vara den återkomne Jesus. Efter Ahmads död valdes en ställföreträdare, kalif, som vissa anser vara Guds uppenbarare men som andra ser som religionsförnyare. Rörelsen försöker anpassa islam till modernt samhällsliv. Den lockar främst personer med högre utbildning och god ekonomi. Medlemmarna betalar avgift i förhållande till inkomst och rörelsen förfogar över stora ekonomiska resurser. I Pakistan är Ahmadiya förklarad som icke-islamisk.
 

Islamisk mystik

Sufismen är en riktning inom den islamiska mystiken som betonar den djupa personliga religiositeten. Rörelsen vill fördjupa kontakterna med Gud genom att utveckla gudstjänstformer, andaktsövningar och meditationsteknik. Sufierna använder ofta inslag av extatisk dans och musik för att sätta igång ett starkt inre känslospel, ett slags uppgående i sig själv. På det sättet distanserar de den omgivande världen och upplever närhet till Gud.

ANNONS

ANNONS

Sufismen, som på många håll organiserat sig i ordenssällskap - dervishordnarna - har idag stor spridning iden muslimska världen, framför allt i Afrika söder om Sahara. Den har med sin religiösa innerlighet inspirerat konstnärer, poeter och musiker. Den islamiska mystikens ordnar har ofta starka ledare som kan utöva stort politiskt inflytande.

LÄS MER: Islams historia

LÄS MER: Muhammed

LÄS MER: Muhammed - den siste profeten

LÄS MER: Islams första kalifer

LÄS MER: Islam och den arabiska kulturen

LÄS MER: Arabernas och islams historia - från 600-talet till 1500-talet

LÄS MER: Medeltidens muslimska värld

PODCAST: Muhammed och Jesus - likheter och skillnader

PODCAST: Skillnaden mellan sunniislam och shiaislam

Användbara begrepp

Ahmadiya är en omstridd islamisk sekt med församling och moské i bl.a. Göteborg. Medlemmarna kallar sig muslimer medan motståndarna betecknar dem som icke-muslimer. Upphovsmannen Ghulam Ahmad (1839-1908) från Punjab gjorde anspråk på att vara Messias och Mandi.

Ali var Muhammeds kusin och gift med Muhammeds dotter Fatima. Han var den första shiitiske imamen men för sunniterna är han den fjärde kalifen (656-661).

Ayatollah är en religiös ledare inom shiaislam.

Djihad betyder "strävan" och används ibland som beteckning för "heligt krig".

Druserna är en shiitisk sekt med tro på själavandring. De finns framförallt i Libanon.

Imam är arabiska och betyder "föreståndare". En imam är ledare av den gemensamma bönen. Imamen är också i shiitisk islam benämning på alla muslimers högste ledare.

Kalif är benämningen på Muhammeds efterträdare som ledare för muslimerna.

Mullah är en religiös ledare.

Shia eller shiitisk islam är benämning på de riktningar som åberopar Muhammeds kusin Ali och dennes ättlingar som de enda rätta ledarna för islam. Enligt shiitisk islam utgör Koranen och Sunna grunden för den gudomliga uppenbarelsen, men uppenbarelsen fortsätter idag genom imamerna.

Sunniter är en riktning inom islam som anser att all gudomlig uppenbarelse finns fullbordad i Koranen och Sunna. De flesta muslimer är sunniter.

Tolvsekten är en shiitisk riktning som främst förekommer i Iran. Medlemmarna kallas också imamiter.

Whabiter är en traditionsbunden sekt i Saudiarabien. Den betonar det nära sambandet mellan stat och religion.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några fakta om Muhammed.
     
  2. Vad innebär termen jjihad?
     
  3. Nämn några skillnader mellan sunniter och shiiter.
     
  4. Vilka är imamiterna?
     
  5. Förklara orden kalif och imam.
     
  6. Vad utmärker den islamiska mystiken?

Ta reda på:

  1. Händelsen vid Karbala spelar idag en stor roll för shiiternas syn på martyrskap och lidande. Hur?
     

 

Text: Lennart Koskinen (teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop), Sören Levén (läromedelsförfattare och f.d. lärarutbildare), Börje Andersson (läromedelsförfattare) och Åke Magnusson (läromedelsförfattare) 
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet Vad ska man tro? Religionskunskap för gymnasieskolan (tidigare utg. av Almqvist & Wiksell).
 

Senast uppdaterad: 27 november 2023
Publicerad: 16 april 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
S

Araberna, del 9: Varför föll arabernas imperium samman?

Nionde och sista delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Det arabiska imperium...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 8: Abbasidiska kalifatets upplösning

Åttonde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om det...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 7: Kvinnans roll

Sjunde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om kvinnornas...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 6: Det muslimska slaveriet

Sjätte delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om slaveriet i...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 5: Abbasidiska kalifatets storhetstid

Femte delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Artikelserien behandlar historien...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 4: Religiös splittring och maktskifte

Fjärde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om islams tidiga...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Re

Olika riktningar inom islam

I det här avsnittet kan du läsa om islams tre största riktningar: sunni, shia och ahmadiya.

Hi

Medeltidens muslimska värld

I samband med islams uppkomst på 600-talet växte en ny kultur fram i Mellanöstern under medeltiden.

Re

Islams historia

Islams långa historia från dess uppkomst på 600-talet e.Kr fram till idag.

Relaterade taggar

Re
karta

Sunni

Sunniislam är den största riktningen inom islam och omfattar mellan 85-90 procent av världens...

Re
Karta

Shia

Efter Muhammeds död uppstod en konflikt om vem som skulle efterträda honom. Majoriteten av alla...

Re
muhammed

Muhammed

Muhammed (ca 570 - 632) räknas som grundare av världsreligionen islam. Han föddes i staden Mekka på...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Fastemånaden ramadan

av: Mattias Axelsson
2021-04-20

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om den muslimska fastemånaden ramadan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Ramadan och Eid al-Fitr

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-06-08

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den muslimska fastemånaden ramadan och den efterföljade festen Eid al-fitr.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Muhammed och Jesus - likheter och skillnader

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-30

Mattias, Julia och Mattias pratar om centralgestalterna i de två största världsreligionerna - Muhammed och Jesus. Vilka likheter och skillnader finns?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Skillnaden mellan sunniislam och shiaislam

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-28

Mattias, Kristoffer och Julia försöker reda ut skillnaden mellan sunnimuslimer och shiamuslimer. Vi går tillbaka till splittringen efter profeten Muhammeds död. Vi pratar också om de båda riktningarnas betydelse för världspolitiken idag (t.ex. i Syrienkonflikten).

+ Lyssna