Från minoisk kultur till grekisk

Lästid 4 minuter

Greklands fornhistoria började för omkring femtusen år sedan då den minoiska kulturen växte fram på Kreta. Senare förflyttades den politiska och ekonomiska makten till det grekiska fastlandet där självständiga stadsstater hade uppstått. Det dröjde därefter inte länge förrän en enhetlig grekisk kultur började ta form.

Artikel

Bild: The Map as History

Antikens Grekland omkring 700 f.Kr.

Den minoiska kulturen

Den minoiska kulturen på Kreta var en av de största civilisationerna i världen under perioden omkring 3000 till 1400-talet f.Kr och existerade parallellt med de tidiga civilisationerna i Mesopotamien och det forntida Egypten.

Folket på Kreta var duktiga sjömän och seglade till Egypten, Syrien och det europeiska fastlandet. Influenser av detta handelsutbyte kan bland annat ses i konsten både på Kreta och i Egypten.

ANNONS

Kreta fungerade vid den här tiden som en brygga mellan Asien och Europa. Genom kontakten med länderna i öst utvecklade folket på Kreta ett skriftspråk som senare fördes vidare till det grekiska fastlandet.

Typiskt för den minoiska kulturen på Kreta var de stora palatsbyggena i Knossos och Faestos. Det pågår debatter om dessa palats beboddes av kungar eller präster, men det tycks som att palatsen hade religiös betydelse.

Eftersom palatsen inte var befästa så menar många historiker att kretensarna troligtvis helt dominerade havet och därför inte hade några naturliga fiender som hotade dem.

Omkring 1500 f.Kr inträffade en serie naturkatastrofer i området kring Kreta varefter de stora gamla palatsen och nästan alla andra byggnader från den här tiden förstördes.

Bild: rubyblossom

I Homeros verk Iliaden lyckas grekerna inta staden Troja genom list. De avbröt belägringen mot staden och seglade iväg. Kvar på stranden stod en stor vacker trähäst som gåva åt trojanerna inne i staden. Trojanerna rullade in den innanför murarna. Men inuti hästen fanns grekiska soldater gömda. När natten föll klättrade de ut och öppnade stadsportarna åt den väntande grekiska armén som hade återvänt i skydd av mörkret. "En trojansk häst" kan idag vara ett datavirus som är maskerat som en vanlig fil som man laddar ner i god tro.

Mykene och Troja

Vid samma tid som den minoiska civilisationen gick under, blomstrade den mykenska kulturen på det grekiska fastlandet. Mykene var vid den här tiden den rikaste och mäktigaste grekiska stadsstaten och hade stort inflytande i Grekland.

På 1200-talet f.Kr hade Mykene skaffat sig sjöherravälde i regionen. De mykenska härskarna utnyttjade detta genom att försöka expandera sin makt i riktning mot Mindre Asiens västkust (ungefär sydvästra Turkiet idag), där den främsta staden hette Troja. Striderna som följde har lämnat stoff till legenden om det trojanska kriget. Det berättas att striderna rasade i tio år utanför Trojas murar innan grekerna lyckades inta staden. Utgrävningar har visat att det finns en kärna sanning bakom myterna kring det trojanska kriget.

På 1200- och 1100-talen, efter det trojanska kriget, trängde olika grekiska stammar ner från norr och invaderade halvön Peloponnesos där Mykene dominerade. Den ledande stammen var dorerna, ett krigarfolk som anlade Sparta och Korint som nya huvudstäder. Den doriska invasionen lämnade Mykene i ruiner.

Vid den här tiden bestod den antika världen kring Medelhavet av en rad små stater utan några större förbindelser sinsemellan.

Grekiska stadsstater växer fram

På 800-talet f.Kr började Grekland att blomstra igen. Handeln kom igång på nytt och grekerna tog nu över det feniciska alfabetet och anpassade det till sitt eget språk genom att lägga till tecken för vokaler.

Folket i Grekland talade samma språk och tillbad samma gudar. Vissa dagar på året enades grekerna vid olika kultorter. Där dyrkade de gudarna och organiserade olika idrottstävlingar varav olympiska spelen är de mest kända. Barder reste runt bland de grekiska stadsstaterna och läste upp långa dikter och berättelser. Bland dessa är Iliaden och Odysséen de mest kända.

På 700-talet f.Kr förbättrades förbindelserna med andra länder. I samband med det tog skrivandet fart i Grekland. De mest kända verken från perioden är Homeros "Iliaden" och "Odysséen" som bygger på gamla folksägner (se ovan).

Grekland bestod nu av många små självständiga stadsstater med kungar som regenter. Stadsstaterna var ibland ganska olika och låg ofta i krig med varandra. Men en sak hade de alla gemensamt - den grekiska kulturen.

Under 500-talet f.Kr började Atens makt öka och händelseutvecklingen i Grekland tog därmed en ny vändning.

Visste du att:

Kycklingen importerades från Persien till Grekland under 700-talet f.Kr. Detta bidrog till att förbättra grekernas matvanor och hälsa.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad var den minoiska kulturen känd för och var låg den geografiskt?
Hur fungerade Kreta som en "brygga" mellan Asien och Europa?
Vad är en "trojansk häst" enligt texten?
Berätta kortfattat om Mykene och dess inflytande i antikens Grekland.
Hur började de grekiska stadsstaterna växa fram och vad hade de gemensamt?

Fundera på:

Varför tror du att den minoiska kulturen inte hade befästa palats? Vilka andra sätt kan en civilisation visa sin makt och dominans?

Ta reda på:

Finns det bevis eller forskning som stödjer idén att de grekiska myterna om det trojanska kriget har en historisk grund?

M LÄS MER: Den minoiska kulturen på Kreta

L LÄS MER: Palatset i Knossos

M LÄS MER: Mykene

M LÄS MER: Antikens Grekland

S LÄS MER: Greklands historia

M LÄS MER: Iliaden

M LÄS MER: Odysséen

M LÄS MER: Handelsförbindelser över Medelhavet under forntiden: minoerna, mykenarna, egyptierna och fenicierna

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Hugo Montgomery, Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr, Almqvist & Wiksell, 1995

FÖRFATTARE

Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg

Senast uppdaterad: 26 augusti 2025

Publicerad: 17 september 2015

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

En eftermiddag på gymnasiet - om idrott och bad i antikens Grekland

Tre nakna män med hjälp och sköld som springer ett lopp.

av: Göran Wadner och Jan-Olof Fallström

2026-03-03

Lästid 16 minuter

I antikens Aten var gymnasiet mer än en plats för idrott. Här tränade fria män sina kroppar genom löpning, hopp, kast och brottning, men de umgicks också, diskuterade idéer och följde med i stadens nyheter. Idrott, bad och samtal hörde ihop och sågs som en viktig del av både kroppens och själens utveckling i det grekiska samhället...

+ Läs mer

Slaveri i antikens Aten

En slav och hans herre på väg till marknaden i Aten.

av: Göran Wadner och Lars Hildingson

2026-03-02

Lästid 11 minuter

I antikens Aten var slaveriet en självklar del av samhället. Nästan hälften av invånarna var slavar och saknade rättigheter, medan en liten grupp fria män styrde staten. Slavarna arbetade överallt – i hemmen, i hamnen, i gruvor och åt staten – och deras arbete gjorde det möjligt för de fria medborgarna att ägna sig åt politik och filosofi. Atens demokrati hade inte varit möjlig utan slaveriet. Den berömda atenska demokratin hade alltså även en mörk sida...

+ Läs mer

Hur man bodde i antikens Aten

Målning från en kruka som föreställer gatuliv i antikens Aten.

av: Göran Wadner

2026-03-01

Lästid 8 minuter

Hur bodde människorna i Aten på 400- och 300-talen f.Kr? Ja, det beror verkligen på vilka människor man talar om. Bondefamiljerna bodde ofta i små, runda hyddor av flätverk och lera. De fattigaste levde i bergshålor. Andra bodde i riktiga hus, men de var mycket enkla. I regel hade dessa hus en våning med två eller tre små rum. Ibland hade de en övervåning med ett eller två rum. En trätrappa utanpå huset ledde dit. Det hände att vindsvåningen hyrdes ut till bostadslösa eller till utlänningar som ville ha en bostad i staden...

+ Läs mer

Födelse och död i antikens Grekland

En mamma med sin lilla pojke som sitter på pottan.

av: Göran Wadner

2026-02-28

Lästid 7 minuter

I antikens Grekland var både födseln och döden omgivna av tydliga ritualer. Familjer ville ofta ha få barn, men en son ansågs särskilt viktig för att föra arvet vidare och ta ansvar för föräldrarna. Vid livets början markerades barnets ankomst med skyddande tecken, rening och namngivning. Och vid livets slut följde tvättning, gåvor, liktåg och begravning eller bål samt återkommande minnesdagar...

+ Läs mer

Kärlek och äktenskap i antikens Grekland

Kvinna på en stol som blir betjänad av två slavinnor.

av: Göran Wadner

2026-02-27

Lästid 12 minuter

I antikens Grekland handlade äktenskap mer om familj och plikt än om romantisk kärlek. Målet var att få barn, särskilt en son som kunde föra släkten vidare och ta ansvar för föräldrarna. Samtidigt levde män och kvinnor i stor utsträckning åtskilda i samhället, vilket gjorde det svårt att ens lära känna varandra före giftermålet. Texten förklarar också hur partner valdes, hur förlovning och bröllop gick till, vilka regler som gällde vid skilsmässa och varför kvinnors liv ofta blev starkt begränsat i det mansdominerade grekiska samhället...

+ Läs mer

Skola och utbildning i antikens Aten

En elev som sitter och studerar framför sin lärare.

av: Göran Wadner

2026-02-26

Lästid 9 minuter

I antikens Aten gick många pojkar i skolan från sju års ålder, även om det är oklart om det fanns skolplikt. Undervisningen skedde oftast hemma hos läraren och betalades av pojkens familj. Därför fick rika barn ofta en längre och mer omfattande skolgång än fattiga barn. Skoldagen började i soluppgången och disciplinen var sträng. Pojkarna tränade sig i de ämnen som ansågs viktiga för en fri man: läsning, skrivning, musik och gymnastik. När pojken blev 18 började en ny fas med militär träning, och senare fick han även tillgång till gymnasier där idrott blandades med studier i politik och filosofi. Flickor fick i regel bara sin undervisning i hemmet...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio