Året inleds med nyårsfesten Rosh Hashana, vars namn ordagrant betyder ”årets huvud”. Högtiden varar i två dagar, och i synagogan blåser man bland annat i ett vädurshorn, en shofar, för att väcka människor till eftertanke. Enligt judisk tradition är Rosh Hashana en tid då Gud dömer människorna efter deras gärningar. Många judar besöker synagogan under högtiden för bön, reflektion och eftertanke.
Nio dagar efter Rosh Hashanas första dag firas försoningsdagen, Jom Kippur, det judiska årets heligaste dag. Under högtiden avstår många vuxna judar från mat och dryck från en kväll till nästa. Den som riskerar att skadas av fastan ska däremot inte fasta. Många tillbringar nästan hela dagen med bön och gudstjänster i synagogan.
Lövhyddohögtiden, Sukkot, följer därefter och firas till minnet av de tillfälliga hyddor som israeliterna enligt Bibelns berättelse bodde i under ökenvandringen efter uttåget ur Egypten. Under högtiden bygger många judar en lövhydda, en sukka, där de bland annat äter måltider.
Efter Sukkot följer högtiderna Shemini atzeret och Simchat Torah. Under Simchat Torah avslutas den årliga läsningen av Toran. Därefter börjar man genast om från början. I många synagogor bär deltagarna Torarullarna runt i lokalen under sång och dans.
Ljusfesten Chanukka firas till minne av mackabéernas frihetskamp, återinvigningen av templet i Jerusalem och ett oljemirakel som berättas om i den judiska traditionen. Högtiden infaller i november eller december. Under åtta dagar tänds ett nytt ljus varje kväll i en nioarmad ljusstake som kallas chanukkia. Det nionde ljuset, shamash eller ”hjälparen”, används för att tända de övriga. Chanukka kan ibland sammanfalla med kristendomens firande av advent, men högtiderna har olika ursprung och betydelse. Att ge varandra presenter är en relativt modern tradition inom Chanukka.
Trädens nyår, Tu bishvat, infaller i januari-februari. Högtiden har sitt ursprung i gamla regler för hur fruktträdens ålder och skörd skulle beräknas. Idag förknippas den ofta med träd, frukter, naturen, miljöfrågor och landet Israel.
Purim infaller i februari-mars och firas bland annat med en maskerad till minne av händelserna beskrivna i Esters bok i Bibeln (om hur judarna i Persien räddades undan förföljelse). Man ger också varandra gåvor i form av maträtter eller bakverk.
Påskhögtiden, Pesach, är en frihetsfest som firas till minnet av uttåget ur Egypten. Den infaller ungefär samtidigt som den kristna påsken och varar i åtta dagar. Många traditioner är förknippade med den judiska påsken. En av dem är att man hela veckan äter osyrat bröd (matse).
Jom haatsmaut, Israels självständighetsdag, infaller i april-maj och firas till minne av den moderna staten Israels tillkomst år 1948.
Veckofesten Shavuot har sitt ursprung i en gammal skördefest. Enligt judisk tradition firas den också till minne av att israeliterna tog emot Toran vid berget Sinai.
Jom Hashoa i april-maj är en minnesdag för de omkring sex miljoner judar som mördades under Förintelsen.
Det är viktigt att komma ihåg att sabbaten är judendomens viktigaste och mest återkommande helgdag. Den firas varje vecka, från fredagskvällen till lördagskvällen.
Hur och i vilken omfattning judar firar sabbaten och årets övriga helger varierar. En del följer många religiösa regler, medan andra framförallt firar vissa högtider som familjetraditioner eller som en del av sin judiska identitet. Vid storhelger som Jom Kippur och Rosh Hashana besöker även många judar som sällan går i synagogan gudstjänsterna.
För ortodoxa judar är det judiska året den cykel som ger livet mening och ordning. För andra judar är det särskilt några storhelger som får ett större antal judar att besöka synagogan och att fira helgdagarna i enlighet med judiska traditioner. Sådana kallas ibland Jom Kippur-judar och nöjer sig med firandet av försoningsdagen, och kanske Rosh Hashana (nyårsfesten som äger rum strax före Jom Kippur).
Året som ibland har 13 månaderMånens olika faser gör att en judisk månad är ungefär 29 eller 30 dagar lång. Tolv sådana månader blir sammanlagt omkring elva dagar kortare än ett vanligt solår. Om kalendern bara följde månen skulle därför högtiderna stegvis flytta sig genom alla årstider. För att Pesach alltid ska infalla på våren läggs en extra månad in under vissa år. Den judiska kalendern har därför ibland 13 månader istället för 12. Under en period på 19 år läggs en extra månad till sju gånger. Kalendern fungerar alltså ungefär som ett pussel där månens faser och solens årstider måste passa ihop.
|
