Det judiska året börjar i slutet av september och de judiska helgerna är fastställda i en kalender som följer månåret.
Året inleds med nyårsfesten, Rosh Hashana, (betyder ordagrant årets huvud) som varar i två dagar och är en helg då man bl.a. blåser i vädurshorn i synagogan för att stämma till eftertanke. Det är den dag då Gud dömer människorna efter deras gärningar. Många judar besöker synagogan denna helg för reflektion och eftertanke.
Nio dagar efter Nyårsfestens första dag firas försoningsdagen, Jom Kippur, det judiska årets heligaste dag. På försoningsdagen fastar man och avstår helt från mat och dryck i ett dygn. Hela dagen pågår gudstjänst i synagogan.
Lövhyddohögtiden, Sukot, följer därefter och firas till minnet av de tillfälliga hyddor som Israels barn tvingades bo i under den 40-åriga vandringen i öknen efter uttåget ur Egypten.
Ljusfesten Chanukka firas till minne av mackabéernas frihetskamp och ett oljemirakel och infaller i december. Under åtta dagar tänder man ljusen i den åttaarmade ljusstaken, Chanukian med hjälp av Hjälparen, den nionde "ljusarmen". Ofta sker detta samtidigt med kristendomens firande av advent, med den fyraarmade ljusstaken. Nuförtiden ger man också varandra presenter i samband med Chanukka.
Trädens nyår, Tubishvat, infaller i januari-februari och är en fest som fått ökad popularitet sedan Israel blev självständigt.
Purim infaller i februari-mars och firas bl.a. med en maskerad till minne av händelserna beskrivna i Esters bok i Bibeln. Man ger också varandra gåvor i form av maträtter eller bakverk.
Påskhögtiden, Pesach, är en frihetsfest som firas till minnet av uttåget ur Egypten. Den infaller ungefär samtidigt som den kristna påsken och varar i åtta dagar. Många traditioner är förknippade med den judiska påsken. En av dem är att man hela veckan äter osyrat bröd (matse).
Israels självständighetsdag, infaller i april-maj och firas också som en helgdag.
Veckofesten Shavuot firas till minne av att judarna tog emot Torahn med de tio budorden på Sinais berg.
Jom Hashoa i april-maj är en minnesdag av de sex miljoner judiska offren under Förintelsen.
Det är viktigt att komma ihåg att även sabbaten betraktas som en helgdag och att den är en lika viktig dag som de största helgdagarna under det judiska året.
För ortodoxa judar är det judiska året den cykel som ger livet mening och ordning. För andra judar är det särskilt några storhelger som får ett större antal judar att besöka synagogan och att fira helgdagarna i enlighet med judiska traditioner. Sådana kallas ibland Jom Kippur-judar och nöjer sig med firandet av försoningsdagen, och kanske Rosh Hashana (nyårsfesten som äger rum strax före Jom Kippur).
LÄS MER: Några viktiga judiska högtider
LÄS MER: Judiska traditioner och högtider
LÄS MER: Sabbaten - judendomens heliga vilodag
LÄS MER: Matregler inom judendomen
LÄS MER: Judiskt vardagsliv
PODCAST: Pesach - judiska påskfirandet
Den judiska tideräkningen använder sig av ett eget sätt att beräkna år och månader. År 1 är den tidpunkt då jorden och den första människan skapades. År 2022 (västerländsk tideräkning) blir det enligt den judiska kalendern år 5784, den 16 september då man firar nyår.
Litteratur:
Görel Byström Janarv, Gud har 99 namn - en guidad tur i det mångreligiösa Sverige. Stockholm, 1998
Görel Byström Janarv, Guide till Gud. Stockholm, 2000
Bente Groth, Judendomen, kultur, historia, tradition. Stockholm, 2002
Hugo Valentin, Judarna i Sverige, från 1744 till 1950-talet. Stockholm, 2004
Text: Görel Byström Janarv, teol.kand., journalist, författare och TV-producent, specialiserad på religion och livsåskådning.
Här nedan hittar du material som kan relateras till det judiska feståret och helgdagar.
Låt dig inspireras till att använda Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor i din undervisning.
Den judiska påsken är ett drama i fjorton akter med en oföränderlig rekvisita av fyra bägare vin (plus en extrabägare för profeten Elias), tre osyrade bröd, persilja, pepparrot, kompott på äpplen, mandel, kanel och vin, ett hårdkokt ägg och ett glödstekt ben - ska denna s.k. sederceremoni som utspelas i de judiska hemmen generation efter generation den femtonde i månaden Nissan, föra Israel och hela mänskligheten till fred och frihet? Nej, naturligtvis inte, men det har hjälpt judarna i alla tider att inte förlora hoppet och att inte misströsta på Gud som "har fört oss ut ur träldomen till frihet, ur bedrövelsen till glädje, ur sorgen till fest och ur mörkret till ljus, ur slaveriet till frälsning", som det står i en av lovprisningarna i påskhaggadan (en judisk textsamling)...
Sabbaten är en helig vilodag inom judendomen och följer på varje arbetsvecka, år efter år. Den inleds på fredagskvällen och avslutas på lördagskvällen. Det är en dag av vila och andlig fördjupning och för umgänge med familj och goda vänner, befriad från vardagens rutiner och plikter. Liksom judendomens matvanor är sabbatsfirandet förknippat med en rad religiösa regler som alla rättrogna judar bör följa...
De judiska traditionerna och högtiderna skapar en gemensam judisk identitet och ett kollektivt minne. Detta är mycket viktigt för alla judar och har varit så i alla tider. Det är dessa traditioner som utgör kärnan inom judendomen...
Judarna lever utspridda i många av jordens länder. Sammanlagt finns i dag cirka 14 miljoner judar och de flesta av dem bor utanför staten Israel. Judarna har olika slags högtider där sabbaten är den viktigaste...
Låt dig inspireras till att använda Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor i din undervisning. Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter – välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.
På judiska församlingen i Stockholms webbplats kan du läsa om alla judiska helgdagar. Den judiska kalendern följer månen och har egna månader (Elul, Tishri, Cheshvan, Kislev, Tevet, Shevat, Adar, Nisan, Ijar, Sivan, Tamuz, Av). De judiska helgerna följer den judiska månkalendern och årstidsväxlingarna i Israel, därför infaller helgerna olika i förhållande till den svenska kalendern...
Genomgång (9:01 min) där SO-läraren John Holm berättar om livet som jude. Här berörs främst kosher och sabbaten.
Övergripande presentation (6:03) från IKT-kanalen kring några vardagliga riter och handlingar inom judendomen samt några högtider.
Pedagogisk genomgång (15:56 min) där gymnasieläraren Andreas Krenz ger en översiktlig introduktion till judendomen. Här berörs: att leva som jude, gudssyn, människosyn, judiska historien (mkt kort), patriarkerna, synagogan, högtider och övergångsriter.
Genomgång (8:22 min) av SO-läraren Göran Strömberg som berättar om judendomen. Här berörs främst judendomens historia, kosher, sabbat och andra judiska högtider.
På den Judiska Församlingen i Göteborgs hemsida finns ett kompendium i pdf-format (15 sid) som handlar om judendomens lära, regler, ritualer, traditioner och högtider.
På Judiska Församlingen i Göteborgs webbplats hittar du massor av fakta om judendomen samt om dess historia i Sverige och i Göteborg. Här kan du läsa om kosher, omskärelse, äktenskap, skilsmässa, judiska helgdagar, Bar-Mitzva/Bat-Mitzva, vid livets slut, judiska texter, judisk liturgi, jiddisch, synagogan m.m.
Judendomens och judarnas historia började för ca 4 000 år sedan i Mesopotamien då Gud uppenbarade sig för Abraham och...
Gud har valt ut judarna till sitt folk. Detta är den centrala tanken i judendomen. I judendomen finns inte något system...
Inom judendomen bör människan sträva efter att följa Guds vilja och de religiösa lagar som genomsyrar vardagslivet....
