Kristendomens tre huvudriktningar
Kyrkans uppkomst
Jesus hade själv sagt som det återberättas i Matteus evangelium under ett samtal med sina lärjungar (Matteus, kap.16):
"Vem säger människorna att Människosonen är?" Svaren som ges på frågan varierar.
Jesus frågar då: "Och ni, vem säger ni att jag är?"
Simon (senare mer känd som Petrus, vilket betyder klippan på latin) svarar: "Du är Messias, den levande Gudens son."
Då säger Jesus till honom: "Salig är du, Simon Barjona, ty ingen av kött och blod har uppenbarat detta för dig, utan min fader i himlen. Och jag säger dig att du är Petrus, klippan, och på denna klippa ska jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar ska aldrig få makt över den. Jag ska ge dig nycklarna till himmelriket. Allt du binder på jorden ska vara bundet i himlen, och allt du löser på jorden ska vara löst i himlen."
Petrus är därför enligt den katolska teologin den klippa på vilken kyrkan skulle byggas. Petrus anses ju också vara grundare till församlingen i Rom och indirekt den första påven. Peterskyrkan i Vatikanstaten (i Rom) står numera på den plats Petrus sägs vara begravd.
Andra kristna riktningar menar att det inte alls handlar om att det är på personen Petrus som kyrkan ska byggas, utan på den tro han uttrycker i detta sammanhang.
Hursomhelst, år 1054 sker den första stora brytningen inom kristenheten då kyrkan splittras i en västlig gren, den katolska kyrkan med Rom som centrum, och en östlig gren, den ortodoxa kyrkan med Konstantinopel som centrum.
På 1500-talet sker nästa stora brytning inom kristenheten då den protestantiska kyrkan bryter sig loss, eller stängs ute, från den katolska kyrkan.
Katolska kyrkan
Katolska kyrkan är den största kyrkan och har nästan 1,3 miljarder anhängare. Katolska kyrkan är centralstyrd med påven som ledare. Påven styr i lärofrågor tillsammans med alla de katolska biskoparna. Kurian står för en mer praktisk ledning av arbetet. Kurian motsvarar påvemaktens regering och centrala förvaltning. Kurian är därför näst påven det mest inflytelserika organet inom den katolska kyrkan.
Katolska kyrkan har sju sakrament, det vill säga heliga handlingar. Sakramenten symboliserar de viktigaste faserna under livet: födseln, att växa upp och bli vuxen, vardagen, andlig vägledning, kärlek, familj, sjukdom och död.
De sju sakramenten är: dopet, nattvarden, bikten, konfirmationen, äktenskapet, prästvigningen och de sjukas smörjelse.
Katolska kyrkan leds från Vatikanstaten i Rom.
Ortodoxa kyrkor
Ortodoxa kyrkan (som helhet) har bortåt 300 miljoner anhängare (NE).
Den ortodoxa kyrkan består av flera nationella kyrkor i öst som har sina ursprung i den tidiga kyrkan från östra medelhavsområdet och det östromerska riket. Varje kyrka är självständig med en egen ledare, men patriarken i Konstantinopel (Istanbul) räknas som den främste av de olika kyrkornas ledare.
Inom den ortodoxa kyrkan talar man om mysterier istället för sakrament. De sju mysterierna är generellt desamma som katolska kyrkans sakrament.
I ortodoxa kyrkor finns en vägg med ikoner som kallas ikonostas. Till utrymmet bakom ikonostasen har bara präster tillträde. Det påminner om templet i Jerusalem och det rum dit bara översteprästen hade tillträde.
Protestantiska samfund
De protestantiska samfunden har ca 800 miljoner anhängare. Dessa samfund uppstod efter att den katolska kyrkan hade splittrats i början av 1500-talet. Det var den tyska munken och teologiprofessorn Martin Luther (1483-1546) som protesterade mot vissa saker han tyckte var fel inom den katolska kyrkan. Han hade inte för avsikt att starta ett nytt samfund utan ville enbart sätta igång en diskussion kring det han tyckte skulle förändras inom den katolska kyrkan. Men Luthers åsikter skilde sig för mycket från den traditionella katolska läran. Påven lät därför bannlysa Luther som i och med det blev utesluten ur den katolska kyrkan (att bannlysa någon betydde att personen i fråga blev utesluten ur kyrkan och därför inte heller kunde komma till himlen efter döden).
Effekten blev istället att ett nytt samfund uppstod - det lutherska. En viktig del i Martin Luthers kritik mot den katolska kyrkan var att påven och kyrkan inte skulle besitta någon politisk makt. Kyrkan skulle enbart ägna sig åt religionen och ansvara för anhängarnas själavård. Världsliga ärenden såsom politik och ekonomi skulle skötas av landets kung. Luther ansåg med andra ord att kungamakten skulle styra över kyrkans egendomar. Kyrkorna skulle därför bli nationella och lyda under landets kung och inte som tidigare vara fristående från staten och lyda under påven i Rom
Många furstar i norra Tyskland (som vid den här tiden bestod av små furstendömen och mindre riken) såg Luthers lära som en politisk chans att göra sig självständiga från påven i Rom. Flera regenter lät därför reformera kyrkan i sina länder och införa den lutherska tron.
För Luther själv handlade det aldrig om politik, utan om lärofrågor. Luther tog avstånd från katolska kyrkans syn på att Bibeln och traditionen tillsammans ligger till grund för den kristna tron. Han menade istället att det bara skulle vara Bibeln som skulle ligga till grund för tron. Ett av hans argument var att Bibeln inte nämner någon kyrka med makt. Dessutom skulle Bibeln översättas till folkspråken så att alla kunde ta del av dess innehåll och själva bilda sig en uppfattning om läran.
Med hjälp av boktryckarkonsten (som tagits i bruk i Europa under senare delen av 1400-talet) fick Martin Luthers lära stor geografisk spridning.
I Schweiz protesterade fransmannen Jean Calvin (1509-1564) en tid efter Luther, på ett liknande sätt. Men Calvin hade en lite annan betoning på sin bibeltolkning. Luther menade att vissa delar av Bibeln var mer centrala än andra, medan Calvin hade ett mer strikt sätt att läsa Bibeln på. Ur den calvinska traditionen har senare samfund som baptisterna och pingströrelsen utvecklats.
Ett tredje protestantiskt samfund är den anglikanska kyrkan som började växa fram i England under 1500-talet. Även där bröt man med påven, men för att undvika alltför stor religiös splittring (och inbördeskrig) i landet lät man behålla flera katolska traditioner som integrerades med den nya protestantiska läran. Den anglikanska kyrkan kan därför ses som en slags hybrid mellan protestantism och katolicism.
Inom protestantiska samfund har man bara två sakrament: dopet och nattvarden.
Några skillnader mellan de tre riktningarna
Här nedan ser vi vilka de största skillnaderna är mellan de olika kyrkoriktningarna.
Tabellen är såklart mycket förenklad.
| Katolska kyrkan | Ortodoxa kyrkan | Protestantiska kyrkan | |
|---|---|---|---|
| Geografisk utbredning | Sydeuropa och Sydamerika. | Östeuropa och Mellanöstern. | Nordeuropa, Västeuropa och Nordamerika. |
| Uppkomst | Äldst. Urkyrkan. | Splittringen 1054. Erkände ej påvens auktoritet. | Uppstod genom reformationen på 1500-talet. |
| Ledning | Påven är Kristi ställföreträdare på jorden och har total auktoritet i alla lärofrågor. |
"Främst bland likar" kallas patriarken av Konstantinopel, symbolisk ledare. Varje församling har stor frihet. |
Mycket splittrad riktning med många nationella kyrkor och frikyrkor. |
|
Religiöst centrum |
Vatikanstaten och Peterskyrkan i Rom. | Inget religiöst centrum. Istället uppdelad i flera nationella kyrkor t.ex. grekisk-ortodox och rysk-ortodox. | Inget religiöst centrum. Nationella kyrkor. |
| Helgon | Helgon och Mariakult. | Helgon och Mariakult. Ikoner. | Varken helgon eller Mariakult. |
| Präster | Enbart män präster. Lever i celibat. | Enbart män präster men de behöver inte leva i celibat utan får bilda familj. | I vissa kyrkor kan både män och kvinnor prästvigas och celibatet är inget krav. |
| Kyrkobyggnad | Rikt utsmyckade långhuskyrkor med bilder och skulpturer. Altare, biktstol, dopfunt, vigvattenskål, evighetslampa och bänkar. | Kupol/Centralkyrkor med ikoner. Kyrkan tvådelad med en ikonostas med dörrar som avskiljare. Altaret dolt, ikonpulpet och ljusstakar centrala. Bänkar och musikinstrument saknas helt. | Vanligt med långhuskyrkor eller enkla salar. Sparsmakad inredning med t.ex. krucifix eller pedagogiska bilder. Har altare, dopfunt, predikstol, bänkar och orgel/ musikinstrument. |
| Heliga riter | 7 sakrament: Dop, bikt, nattvard, konfirmation, äktenskapet, prästvigning och de sjukas smörjelse. |
7 mysterier: Dop, bikt, nattvard, konfirmation, äktenskapet, prästvigning och de sjukas smörjelse. |
2 sakrament: Dopet och nattvarden. |
Uppgifter och frågor
- Vilken är den äldsta kristna kyrkan och hur uppstod den?
- Rangordna kyrkorna efter storlek. Hur många medlemmar har de?
- Vilka är den katolska kyrkans sju sakrament? Vilka två sakrament erkänns inom protestantismen?
- Hur styrs den katolska kyrkan? Jämför med de ortodoxa och protestantiska kyrkorna.
- I artikeln nämns två viktiga tillfällen då kristendomen splittrades. När ägde dessa händelser rum och vad var det som vid de båda tillfällena?
- Vem var Jean Calvin och hur skilde sig hans tolkning av Bibeln från den Lutherska?
- Hur skiljer sig den angelikanska kyrkan i England från de övriga protestantiska kyrkorna?
Litteratur:
Sören Wibeck, Religionernas historia - om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005
Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993
Jensen, Rothstein, Podemann, Sörensen. Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi. Gyldendal, 2011
Christer Hedin, Kristendom: lära, fromhetsliv och historia, Dialogos Förlag, 2011
Text: Hanna Hägerland, gymnasielärare i religionskunskap; Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.
Publicerad: 13 april 2018