Utgrävaren tolkade Knossos som ett kungapalats där det fanns badrum och till och med vattenklosett. På väggarna finns målningar i vackra färger som bland annat föreställde akrobater som hoppar över tjurar. Många av de avbildade personerna är kvinnor, och man hittade också små statyetter av kvinnor i långa kjolar som höll i ormar.
En fredlig kultur som använde människooffer
Den minoiska kulturen verkade enligt utgrävningsfynden vara helt fredlig. Tyvärr var nog inte allt så som utgrävaren tolkade det. En del av hans tolkningar och rekonstruktioner av Knossos är väldigt fantasifulla. Fullt så idyllisk var inte den minoiska kulturen. Senare har man funnit bevis för människooffer i kulten.
I själva verket vet vi fortfarande väldigt lite om minoerna. Arkeologerna har visserligen grävt ut ytterligare fem-sex palats av samma typ som Knossos, om än något mindre, men vad har de egentligen använts till? De kallas för palats, men var kanske snarare centra för kulten. Några forskare har också föreslagit att de är begravningsplatser, palats för de döda.
Handeln gjorde minoerna rika
Kreta hade bättre förutsättningar för jordbruk än de mindre öarna, men det var handeln som gjorde minoerna rika. De exporterade lin, olivolja, honung, ylletyger och keramik till Egypten, och fick i utbyte lyxvaror som smycken, linnetyger och guld. Från Cypern hämtade de koppar och från Mindre Asien eller Spanien tenn.
Minoerna måste ha haft en så stark flotta att de både kunde skydda sin handel och sin egen ö. Forskarna har gissat att flottan förstördes av ett vulkanutbrott på en av öarna längre norrut. Det kan då ha gjort Kreta försvarslöst mot inkräktare, men detta är bara en teori.
Var det minoiska Kreta ett matriarkat?
Ett matriarkat är ett samhälle där kvinnorna inte bara är jämlika med männen, utan också har kontroll över makten. I ett matriarkat dominerar kvinnorna över männen på samma sätt som männen dominerar i patriarkaliska samhällen. Det finns inga samhällen idag där kvinnor styr och så gott som alla historiska kulturer vi känner till visar klara patriarkaliska drag.
Ända sedan 1800-talet har det diskuterats flitigt om det någonsin har funnits matriarkat. Ett förslag som då och då har framförts är det minoiska Kreta. Problemet är att det är så oerhört svårt att säga något om vem som hade makten i ett förhistoriskt samhälle.
Underlaget från Kreta är magert. Det rör sig främst om väggmålningarna från palatsen där kvinnor ofta är avbildade, och om statyetterna och bilderna av ormgudinnan eller ormprästinnan med bara bröst. Tyvärr är det svårt att dra några slutsatser av detta.
Målningarna visar att överklassens kvinnor fick delta i offentliga händelser, såsom att vara åskådare vid spel eller ceremonier. De verkar också ha haft en viktig funktion i den religiösa kulten. Men att jämföra detta med alla bilder av jungfru Maria i de katolska länderna ända sedan medeltiden är att gå för långt. En Mariadyrkan säger ju inget ont att kvinnorna hade någon makt. Dessutom är bilder med lättklädda kvinnor mycket vanliga även hos oss, men mest för männens nöjen. Istället för att visa kvinnors makt visar de snarare deras låga status.
LÄS MER: Från minoisk kultur till grekisk
LÄS MER: Palatset i Knossos
LÄS MER: Mykene
LÄS MER: Antikens Grekland
LÄS MER: Greklands historia
LÄS MER: Handelsförbindelser över Medelhavet under forntiden: minoerna, mykenarna, egyptierna och fenicierna
Litteratur:
Eva Queckfeldt, Medelhavsvärlden - 3000 år av historia, Studentlitteratur, 2010
John P McKay m.fl., A History of World Societies, Bedford/St. Martins, 2009
Hugo Montgomery, Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr, Almqvist & Wiksell, 1995
Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.