Den del av Grekland som först nådde samma kulturella nivå som Mesopotamien och Egypten var Kreta. På Kreta framtonar under 2000-talet f.Kr en märklig kultur som brukar kallas för minoisk. Den har fått sitt namn efter sagokungen Minos - Zeus och Europas son, som enligt legenden regerade på ön.
Den minoiska kulturen känner vi framför allt genom en handfull stora palatsanläggningar. Det första palatset hittades kring sekelskiftet 1900 av en engelsk arkeolog. Det var Knossos på nordöstra Kreta. Upptäckten kom som en överraskning. I ett slag framträdde en fullständigt främmande kultur vars existens man inte ens hade anat. Själva palatset i Knossos är ett jättekomplex med över 300 rum. Kring palatset fanns rester efter en stad, men däremot inga befästningsmurar.
ANNONS
ANNONS
Utgrävaren tolkade Knossos som ett kungapalats där det fanns badrum och till och med vattenklosett. På väggarna finns målningar i vackra färger som bland annat föreställde akrobater som hoppar över tjurar. Många av de avbildade personerna är kvinnor, och man hittade också små statyetter av kvinnor i långa kjolar som höll i ormar.
En fredlig kultur som använde människooffer
Den minoiska kulturen verkade enligt utgrävningsfynden vara helt fredlig. Tyvärr var nog inte allt så som utgrävaren tolkade det. En del av hans tolkningar och rekonstruktioner av Knossos är väldigt fantasifulla. Fullt så idyllisk var inte den minoiska kulturen. Senare har man funnit bevis för människooffer i kulten.
I själva verket vet vi fortfarande väldigt lite om minoerna. Arkeologerna har visserligen grävt ut ytterligare fem-sex palats av samma typ som Knossos, om än något mindre, men vad har de egentligen använts till? De kallas för palats, men var kanske snarare centra för kulten. Några forskare har också föreslagit att de är begravningsplatser, palats för de döda.
Handeln gjorde minoerna rika
Kreta hade bättre förutsättningar för jordbruk än de mindre öarna, men det var handeln som gjorde minoerna rika. De exporterade lin, olivolja, honung, ylletyger och keramik till Egypten, och fick i utbyte lyxvaror som smycken, linnetyger och guld. Från Cypern hämtade de koppar och från Mindre Asien eller Spanien tenn.
Minoerna måste ha haft en så stark flotta att de både kunde skydda sin handel och sin egen ö. Forskarna har gissat att flottan förstördes av ett vulkanutbrott på en av öarna längre norrut. Det kan då ha gjort Kreta försvarslöst mot inkräktare, men detta är bara en teori.
Var det minoiska Kreta ett matriarkat?
Ett matriarkat är ett samhälle där kvinnorna inte bara är jämlika med männen, utan också har kontroll över makten. I ett matriarkat dominerar kvinnorna över männen på samma sätt som männen dominerar i patriarkaliska samhällen. Det finns inga samhällen idag där kvinnor styr och så gott som alla historiska kulturer vi känner till visar klara patriarkaliska drag.
ANNONS
ANNONS
Ända sedan 1800-talet har det diskuterats flitigt om det någonsin har funnits matriarkat. Ett förslag som då och då har framförts är det minoiska Kreta. Problemet är att det är så oerhört svårt att säga något om vem som hade makten i ett förhistoriskt samhälle.
Bild: Nikater Väggmålning som föreställer tre dansande kvinnor.
Underlaget från Kreta är magert. Det rör sig främst om väggmålningarna från palatsen där kvinnor ofta är avbildade, och om statyetterna och bilderna av ormgudinnan eller ormprästinnan med bara bröst. Tyvärr är det svårt att dra några slutsatser av detta.
Målningarna visar att överklassens kvinnor fick delta i offentliga händelser, såsom att vara åskådare vid spel eller ceremonier. De verkar också ha haft en viktig funktion i den religiösa kulten. Men att jämföra detta med alla bilder av jungfru Maria i de katolska länderna ända sedan medeltiden är att gå för långt. En Mariadyrkan säger ju inget ont att kvinnorna hade någon makt. Dessutom är bilder med lättklädda kvinnor mycket vanliga även hos oss, men mest för männens nöjen. Istället för att visa kvinnors makt visar de snarare deras låga status.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad är den minoiska kulturen på Kreta känd för och hur fick den sitt namn?
Nämn några fakta om Knossos och vad som är speciellt med detta palats.
Redogör kortfattat för den minoiska handeln.
Vad innebär ett matriarkat? Varför diskuterar historiker om den minoiska kulturen på Kreta kan ha varit ett sådant samhälle?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Eva Queckfeldt, Medelhavsvärlden - 3000 år av historia, Studentlitteratur, 2010 John P McKay m.fl., A History of World Societies, Bedford/St. Martins, 2009 Hugo Montgomery, Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr, Almqvist & Wiksell, 1995
FÖRFATTARE
Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.
Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...
På gårdarna i Skandinavien under vikingatiden levde ofta stora familjer tillsammans. Alla, både vuxna och barn, hjälptes åt med arbetet på gården. Kvinnor och män hade olika uppgifter, men båda hade viktiga roller. Det fanns också trälar som arbetade hårt, men utan att ha några rättigheter...
Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...
Under andra världskriget var Stockholm ett internationellt centrum för agenter och spioner från de krigförande länderna. Men även Sverige, som inte var ett krigförande land, hade agenter som spionerade för den svenska hemliga underrättelsetjänsten C-byrån. Flera av agenterna var kvinnor som riskerade sina liv och sin hälsa för Sveriges säkerhet. Tre av dessa kvinnor var Erika Wendt, Karin Lannby och Jane Horney, men många fler kvinnor var involverade i detta farliga arbete...
Att Sverige i slutet av 1910-talet var ensamt i Norden om att sakna kvinnlig politisk rösträtt var ett viktigt argument för den kvinnliga rösträttsrörelsen. Inte minst vykortet (se bild längre ner i artikeln) på det temat illustrerade landets genanta sistaplats. Att det verkligen var så råder det heller inget tvivel om...
Fotbindning blev en kinesisk tradition från och med slutet av 900-talet. Seden sägs härstamma från Södra Tangdynastins sista härskare Li Yuns favoritdansös, Yao Niang, vars små bundna fötter gjorde hennes dans mjuk och graciös. Snart spreds modet från hovet till kvinnor i samhällets övre skikt, där små ”lotusfötter” blev ett tecken på elegans och rikedom. Detta blev början på en tradition som i tusen år kom att förtrycka miljontals kvinnor. Processen att binda fötter började när flickorna var små och innebar stor smärta och risk för skador, samt ett livslångt handikapp. Trots att traditionen mötte kritik redan tidigt, levde den vidare i nästan tusen år och upphörde först en bit in på 1900-talet...
I fokus första avsnitt handlar om atensk demokrati. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad ordet demokrati betyder och hur den atenska demokratin fungerade. Var det verkligen demokrati i antikens Aten?
