Den spanska armadan besegras

I slutet av maj 1588 avseglade en mäktig örlogsflotta bestående av över 130 skepp från Lissabon, i det spanska väldet. Destinationen var England som skulle invaderas. Spaniens kung Filip II hoppades därmed bryta den protestantiska dominansen i norra Europa. Men den stora spanska armadan råkade ut för en rad missöden och besegrades slutligen av drottning Elisabets engelska flotta i ett avgörande sjöslag i Engelska kanalen.
S

Engelska och spanska skepp i strid i Engelska kanalen 1588.

Bakgrunden till konflikten

Drottning Elisabet av England hade uppmuntrat och i hemlighet stött de upproriska i Nederländerna. Protestantiska flyktingar från Nederländerna fick också en fristad i England. Den spanska kungen Filip II och hans medhjälpare försökte å sin sida få den katolska Maria Stuart på den engelska tronen. Hertigen av Norfolk var inblandad i dessa intriger som åsyftade att göra Maria Stuart till Englands drottning. Men komplotten misslyckades eftersom de engelska katolikerna var ganska få och inte speciellt inflytelserika. Norfolks huvud föll för bilan på Tower Hill. Maria Stuart hade sedan tjugo år suttit i engelsk fångenskap. Elisabet lät nu slutligen avrätta även henne. Avrättningen av Maria Stuart kom att väcka en storm av förbittring i den katolska världen mot Elisabet.

ANNONS

ANNONS

Trots all försiktighet från såväl drottning Elisabet av England som från kung Filip av Spanien drevs de bägge länderna i krig mot varandra. England stod som representant för den moderna protestantiska världen medan Spanien var den katolska världens förespråkare.

De holländska rebellerna hade tidigare vädjat till Elisabet om hjälp. Men hon ansåg då att England ännu inte var moget för en kraftmätning med det väldiga spanska väldet. Trots detta kom Elisabet att förbinda sig att ge större hjälp åt holländarna än hon från början hade tänkt sig.

Det s.k. "armadaporträttet" som föreställer drottning Elisabet I, härskare av England - den nya supermakten till sjöss. Målning från 1588 gjord av George Gower (1540–1596).

Filip hade nu beslutat sig för ett avgörande. Han gav befallning att en väldig flotta - "den oövervinnliga armadan", som den kom att kallas - skulle byggas för direkt angrepp på England.

Gammalt mot nytt, katolik mot protestant

I de engelska hamnarna rådde livlig verksamhet inför angreppet från den stora armadan. Slaget skulle stå mellan det traditionstyngda spanska väldet med dess gammalmodiga fartyg och den tekniskt sett överlägsna brittiska flottan. De engelska fartygen utnyttjade på ett helt annat sätt segelförmågan och kanonernas eldkraft. Man kan också säga att striden stod mellan den på kulturella anor baserade katolska världen och den nya, på effektivitet och utveckling grundade, protestantiska världen. Det var samma strid som fördes i Nederländerna.

Sir Francis Drake och John Hawkins som var ansvariga för den engelska flottan, hade till fulländning utvecklat kombinationen mellan navigering och utnyttjande av eldkraften. De hade också haft stöd av drottning Elisabet i sitt moderniseringsarbete av flottan. Hon hade även tidigare stött deras kapningar som var riktade mot den spanska sjöfarten. De hade då fått möjlighet att utprova sina idéer i verklig strid.

ANNONS

ANNONS

Stormen närmar sig

När den spanska flottan avseglade hängav sig hela Spanien åt bön. Filip själv sägs dagligen ha legat på knä försänkt i timslånga böner. Fasta och förböner var anbefallda i hela landet och de religiösa processionerna avlösta varandra.

I England rådde högsta aktivitet. Katoliker spärrades in, folket beväpnades och övades. Om så skulle behövas gällde det att kunna möta landstigningen av en invasionsarmé. Man kan här tala om nationell samling inför hotet från den katolska världen. Drottningen höll tal till sin mobiliserade armé:

Karta som visar den spanska armadans seglats 1588.

"Mitt kärleksfulla folk! [...] Må tyrannerna frukta! Jag har alltid uppfört mig så, att jag, näst Gud, haft min förnämsta styrka och mitt beskydd i mina undersåtars lojala hjärtan och goda vilja, [...] utan därför att jag är besluten att mitt i stridens hetta leva och dö bland eder alla, att för min Gud och för mitt kungarike och för mitt folk nedlägga i stoftet min ära och mitt blod. Jag vet, att jag har en svag och bräcklig kvinnas kropp, men jag har en konungs hjärta och mod, och en engelsk konung till på köpet [...]."

Många talade nu om att protestantismens öde skulle avgöras. Katoliker och protestanter bad överallt i Europa om seger för just sina trosfränder.

Spanska armadans undergång

På kvällen den 27 juli 1588 ankrade armadan utanför Calais. Följande kväll drevs de bort från ankringsplatsen av engelska brännare. Vädret visade sig nu stå på Englands sida och starka vindar bidrog till att skingra den mäktiga spanska armadan som till stora delar fördes ut ur Engelska kanalen. Trots spanjorernas hjältemod fick engelsmännen fullkomligt övertaget och drev ut den resterande flottan ur Engelska kanalen.

Under seglatsen tillbaka till Spanien tvingades många fartyg segla runt det engelska öriket, förbi Skottland och Irland. Där drabbades den utspridda armadan av ytterligare förluster av fartyg på grund av hårt väder. Vid hemkomsten till Spanien var det en hårt sargad armada som gick i hamn (se högupplöst karta). Bara omkring häften av skeppen hade klarat sig tillbaka.

ANNONS

ANNONS

Segern firades i hela England. Drottningen deltog i en procession till S:t Paulskyrkan, Citygillen i sina ämbetsdräkter och stjärngossar vid Temple Bar utförde vacker musik. I parlamentets öppningstal for talaren (Hatton) ut mot påven, "vidundret" Pius V.

LÄS MER: Spanska armadan

LÄS MER: Drottning Elisabet ledde England genom dess svåraste tid

LÄS MER: Elisabet I - jungfrudrottningen

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. På vilka sätt stöttade drottning Elisabet protestantiska grupper och vilka konsekvenser hade det för relationen mellan England och Spanien?
     
  2. Varför avrättades Maria Stuart och hur påverkade det den katolska världens syn på Elisabet?
     
  3. Vad var syftet med den spanska armadans resa från Lissabon?
     
  4. Hur skiljde sig de engelska och spanska flottorna åt tekniskt och strategiskt under striden i Engelska kanalen?
     
  5. Hur förberedde sig England på den spanska armadans ankomst och vilken betydelse hade drottning Elisabets tal?
     
  6. Beskriv händelserna som ledde till den spanska armadans undergång och hur segern firades i England.

Fundera på:

  1. Hur tror du att händelserna kring den spanska armadan och dess nederlag påverkade synen på maktbalansen mellan olika länder i Europa vid den tiden?

     


Litteratur:
Jonathan Israel, The Dutch republic, Clarendon Press, 1995
John Lothrop Mothley, Nederländernas frihetsstrid, Band 1-4, Bille, 1884-1887
J. E. Neale, Drottning Elisabet, Skoglund, 1947
P.J.A.N. Rietbergen och G.H.J.Seegers, A short history of the Netherlands, Bekking, 1992
 

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
 

Läs mer om

Senast uppdaterad: 7 november 2023
Publicerad: 10 februari 2014

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S

Kejsarinnan Matilda

Medeltidens mäktiga kvinnor var vanligen inhoppare för män. När adelsmannen befann sig på resa,...

L

Östersjön - Sveriges viktigaste vattenväg

Från Helsingborg till Haparanda har Sverige kust mot Östersjön. Till Östersjön gränsar våra...

M

Portugal härskade på Indiska oceanen under 1500-talet

När Vasco da Gama i maj 1498 nådde Indien, kom han först till staden Calicut på Indiens västkust....

M

Osmanska rikets uppgång och fall

I slutet av augusti 1526 marscherade en armé av osmanska turkar i regn och dimma genom de öde...

SO-rummet bok
S

Henrik VIII, del 2: Kungen som lät avrätta två av sina fruar

I den föregående artikeln om Henrik VIII kunde vi på slutet läsa att kungen äntligen fick sin...

SO-rummet bok
S

Henrik VIII, del 1: Kungen som bröt med påven för kärlekens skull

Den engelske kungen Henrik VIII är mest känd för eftervärlden för att han var gift sex gånger och...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Nya tidens huvudlinjer

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...

Hi

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel...

Hi
Karta

Spaniens historia

Här hittar du material som behandlar Spaniens historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Hi
Karta

Storbritanniens historia

Historia om Storbritannien (England, Skottland, Wales och Nordirland). Här finns material som behandlar Storbritanniens...

Relaterade taggar

Hi
skepp

Spanska armadan

Spanska armadan är en benämning på den örlogsflotta som Spaniens kung Filip II sände mot drottning...

Hi
Porträtt

Elisabet I

Elisabet eller Elizabeth I Tudor (1533-1603), var drottning av England under andra halvan av 1500-...

Hi
Porträtt

Maria Stuart

Maria Stuart (1542-1587) var drottning i Skottland mellan åren 1542-1567. När Maria blev drottning...

Hi
porträtt

Francis Drake

Sir Francis Drake var en engelsk sjömilitär och upptäcktsresande. Drake var den förste engelske...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Frågan om Skottlands självständighet

av: Mattias Axelsson
2021-05-10

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap och historia) om Skottland och kraven på skotsk självständighet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Nordirlands historia

av: Mattias Axelsson
2021-04-12

I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om Nordirlands historia under 1900-talet och framåt.

+ Lyssna