© 2026 SO-rummet.se
Valdemar Atterdags erövring av Gotland - sommaren 1361
Den danska legoknektsarmén drabbar samman med bondeuppbådet utanför Visby ringmur. Illustration av Rasmus Christiansen.
Bakgrund
År 1340 blev Valdemar Atterdag kung i Danmark. Landet var då svagt efter att den förre kungen hade sålt Skåne och andra delar av Danmark till Sverige. Valdemars mål var att göra Danmark starkt igen.
År 1360 tog Valdemar tillbaka Skåne, Blekinge och Halland från Sverige. Året efter seglade han vidare in i Östersjön med en stark armé och erövrade Öland. Sedan styrde han mot Gotland. Valdemar ville ta kontroll över den viktiga handeln i Östersjön, där Gotland med Visby hade en viktig roll.
År 1361 kom Valdemar Atterdag med sin välutrustade armé till Gotland. På Gotland fanns ingen riktig armé. Istället fick bönderna själva försvara ön. Gotlänningarna förberedde sig med alla vapen och kroppsskydd som fanns till hands - ofta gamla och enkla. De visste att de snart skulle möta tungt rustade erfarna riddare och legosoldater.
ANNONS
ANNONS
Det blev tre stora strider. De två första kan ha ägt rum på stranden och vid en bro över en myr där bönderna försökte stoppa danskarna. Bönderna kämpade tappert men förlorade. Därefter låg vägen till Visby öppen för Valdemar.
Striden utanför Visby
På morgonen den 27 juli stod det avgörande slaget. Bönderna samlades vid Söderport i Visby. De byggde skydd av tunnor, fyllda säckar och stenar. Sedan ställde de upp sig i flera led för att stå emot anfallen.
Från danska lägret hördes trumpetstötar, och snart började anfallet. Den danska armén kom med fladdrande röda fanor, vapen och rustningar som blänkte i solen. Många satt på stora stridshästar. Armborstskyttar sköt två salvor mot bondehären, samtidigt som en annan dansk styrka sköt pilar från sidan. Pilarna regnade över de dåligt rustade bönderna - många dog direkt.
Sedan anföll danskarna. Striden blev brutal, man mot man. Omkring 1 800 gotlänningar dog: unga pojkar, gamla män, bönder och hantverkare. Det var ett fruktansvärt blodbad.
Stadens borgare, som mest var tyskar, såg allt från sina murar, men gjorde inget för att hjälpa bönderna.
Staden ger upp
När natten föll låg slagfältet tyst och stilla. Dagen därpå var Visby helt omringat av Valdemars styrkor, både till lands och till sjöss. Enligt sägen ska Visbyborna då ha öppnat portarna till staden och tvingats betala en enorm summa pengar till den danske kungen för att slippa att staden plundrades och brändes ner. En sådan lösensumma kallas för brandskattning.
Borgarna fick lämna pengar, smycken och värdesaker till kungens folk. Pengarna samlades in i stora tunnor och kistor.
Landsbygden hade inte samma tur, där plundrades och förstördes allt.
Valdemar Atterdag brandskattar Visby, nationalromantisk målning av Carl Gustaf Hellqvist (1882). Enligt sägnen hade danskarna, efter att ha erövrat Visby 1361, ställt ut tre ölkar och krävt att dessa skulle fyllas med skatter. Att detta skulle ha skett i verkligheten har ifrågasatts. Berättelsen finns inte i någon samtida källa utan förekommer första gången i Hans Nielssøn Strelows Den guthilandiske cronica, från 1633
Vad hände sedan?
Valdemar Atterdags härjningar ödelade den gotländska landsbygden. Visby, som inte hade deltagit i striderna, klarade sig bättre. Där fortsatte handeln med omvärlden ytterligare en tid, men stadens storhetstid var nu förbi.
Efter erövringen blev Gotland en del av Danmark under några hundra år.
ANNONS
ANNONS
Slaget vid Visby 1361 - källorna berättarDen 27 juli 1361 utkämpades ett av de mest kända slagen i svensk medeltidshistoria. Då besegrade den danske kungen Valdemar Atterdag Gotlands bönder utanför Visbys stadsmur. Det blev en blodig strid där ungefär 1 800 gotländska män dog och begravdes i massgravar. Länge visste man inte så mycket om vad som verkligen hade hänt den dagen - bara några gamla texter och sägner berättade om händelsen. Men det förändrades en majdag år 1905. Slagfältet hittasUnder byggarbeten nära Visbys ringmur hittades då massor av skelett och delar av gamla rustningar i jorden. De låg tätt ihop, huller om buller, som om kropparna bara slängts ner i stora gropar. Fynden var en stor arkeologisk upptäckt - man hade hittat slagfältet från 1361! Fyndplatsen låg bara några meter från ett gammalt minneskors - Valdemarskorset - som restes på 1370-talet. På korset stod det med latinsk text att de gotländska bönderna dog den 27 juli 1361 i strid mot danskarna. De döda fördes dit efter slaget, eftersom platsen då tillhörde klostret Solberga och räknades som vigd jord. Man ville att de stupade skulle få vila på en helig plats. Gamla skrifter från tiden berättar också om händelsen. En dansk krönika säger att Valdemar Atterdag först tog Öland, därefter seglade kungen till Gotland där danskarna vann tre strider. Han tog sedan mycket rikedomar i Visby. En annan text från Sverige säger att omkring 2 000 gotländska bönder dödades. Fynden från slagfältet har hjälpt forskare att förstå mer om hur striden gick till och hur brutal den var. Tack vare detta vet vi idag mycket mer om ett av Sveriges mest dramatiska historiska fältslag. Myter och fakta om slaget vid VisbyEfter slaget vid Visby den 27 juli 1361 började många olika berättelser spridas om vad som hade hänt. Ju längre tiden gick, desto mer blandades sanna uppgifter med myter och sägner. Redan i slutet av 1300-talet skrev en munk i Lübeck att slaget hade skett 1360, alltså fel år. Andra gamla skrifter berättade att det var 1 800 bönder som dog, och att slaget stod utanför Söderport - men de var osäkra på vilket datum. På 1400-talet hade siffran på döda sjunkit till bara 600 i vissa texter. På 1600-talet påstod den danske historikern Hans Nielsen Strelow att det inte var bönder utan stadens borgare som dog. Han skrev också att Valdemar Atterdag besökt Gotland i hemlighet året innan, klädd som köpman, och blivit förälskad i en gotländsk flicka. Strelow berättade också att kungen plundrade kyrkor och kloster, och att Visbyborna tvingades fylla tre stora ölkar med silver för att få behålla sina rättigheter. Enligt honom sjönk ett av Valdemars skepp med alla skatterna på hemvägen. Men mycket av det som berättades i dessa gamla krönikor stämmer troligen inte. Skeletten avslöjar sanningenNär man hittade massgravarna utanför Visby år 1905 började sanningen klarna. Det visade sig att berättelserna om de många döda stämde. Totalt hittades rester efter minst 1 185 personer. Det finns också flera andra gravar som aldrig grävts ut, så antalet döda kan mycket väl ha varit mellan 1 800 och 2 000 - precis som det står i de gamla texterna. Det som gör slaget vid Visby så unikt i Europa är att så mycket från slagfältet finns kvar. På andra platser i Europa har man hittat kanonkulor och spår av försvar, men ingen annanstans har man hittat så många skelett, rustningar och föremål på ett och samma ställe. Eftersom slaget stod mitt i sommaren blev det bråttom att begrava de döda. Därför kastades kropparna snabbt ner i stora gravar, många hade fortfarande sina rustningar på sig, med pengar, knivar och till och med pilar kvar i kropparna. Många av bönderna hade träffats med pilar i huvud, ben eller ryggen. Skeletten bär också tydliga spår efter hugg och krosskador. Vissa hade fått hela kroppsdelar avkapade i ett enda hugg. De arkeologiska fynden gav en tydlig bild av hur hemskt slaget var. Skeletten visar också att några av de begravda kan ha varit soldater från Valdemars egen armé, men de allra flesta var gotländska bönder. 
De gotländska bönderna var beväpnade med svärd, sköldar, pilbågar och ibland gamla rustningar. Vissa hade till och med väldigt gamla rustningar som egentligen inte längre användes i krig. De kämpade med det de hade. Kraniet på bilden har ringbrynjehuva, vilket antyder att det skulle kunna vara en stupad soldat från den danska invasionsstyrkan. Utöver de ca 1 800 gotländska bönderna, så stupade troligtvis också omkring 300 danskar.
|
ANNONS
ANNONS
Arkeolog: En forskare som undersöker gamla saker i marken, som skelett, föremål och byggnader, för att förstå historien bättre.
Armé: En grupp soldater som tränats för att strida, ofta ledda av en kung eller annan ledare.
Brandskattning: En stor “lösensumma” som en stad tvingas betala för att slippa bli plundrad och nedbränd.
Erövra: Att ta över ett område med våld, oftast genom krig.
Handel: Att köpa och sälja varor. Gotland och Visby var viktiga eftersom mycket handel i Östersjön gick där.
Legosoldater: Soldater som får betalt för att slåss, även för ett annat land än sitt eget.
Riddare: Krigare som ofta var vältränade och bar tung rustning. De hade stora stridshästar och bra vapen.
Ringmur: En stadsmur som går runt en stad och skyddar den. Utanför Visbys ringmur hittades massgravar där över tusen döda från slaget hade begravts.
Slag: En stor strid mellan två sidor, ofta mellan arméer eller större beväpnade grupper.
Östersjön: Havet mellan länder som Sverige, Danmark, Finland och de baltiska länderna. Viktigt för resor och handel.
Uppgifter och frågor
Frågor på texten:
- Vem var Valdemar Atterdag, och när blev han kung i Danmark?
- Varför var Danmark svagt när Valdemar blev kung, och vad ville han uppnå?
- Vilka områden tog Valdemar tillbaka år 1360, och vad erövrade han året därpå innan han seglade mot Gotland?
- Varför ville Valdemar ta Gotland och Visby, enligt texten?
- Varför fick gotländska bönder försvara ön själva, och hur var de rustade jämfört med den danska armén?
- Vilka tre strider nämns i texten?
- Vad hände i det avgörande slaget utanför Visby den 27 juli 1361, och ungefär hur många gotlänningar dog?
- Vad hände efter slaget:
- hur reagerade Visbyborna?
- vad är brandskattning?
- varför vet vi ganska mycket om slaget idag?
Fundera på:
- Varför var Gotland och Visby så viktiga för Valdemar Atterdag?
(Fundera på vad handel betyder och varför en kung ville bestämma över den.)
- Varför tror du att Gotland inte hade en riktig armé, utan att bönderna fick försvara ön själva?
(Vad kan det säga om hur samhället på Gotland fungerade på medeltiden?)
- Varför försökte bönderna stoppa danskarna på stranden och vid en bro över en myr?
- Hur kan det komma sig att det spreds så många olika berättelser om slaget, och att detaljer som årtal och antal döda ändrades?
- Varför blev fyndet av massgravarna år 1905 så viktigt för att förstå vad som hände 1361?
L LÄS MER: Hansestaden Visby - Östersjöns handelscentrum på medeltiden
L LÄS MER: Städerna i medeltidens Sverige
L LÄS MER: Stockholms historia
L LÄS MER: Hade du velat bo i en stad på medeltiden?
L LÄS MER: Hantverk och skrån på medeltiden
M LÄS MER: Hansan
M LÄS MER: Ekonomi och handel på medeltiden
M LÄS MER: Den medeltida staden
S LÄS MER: Visby - Nordens enda medeltida storstad
M LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520
M LÄS MER: Hansan dominerade handeln i Nordeuropa på medeltiden
S LÄS MER: Lübeck och Hansans imperium
S LÄS MER: Visbys historia
S LÄS MER: Gotlands historia
M LÄS MER: Slaget vid Visby
S LÄS MER: Vitalianer
M LÄS MER: Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år
L LÄS MER: Historia och historiska källor
M PODCAST: Introduktion till Sveriges medeltid
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur:
Lars Ericson, Stockholms historia under 750 år, Historiska media, 2001
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 2 - Från Birger jarl till Kalmarunionen, Bonnier Lexikon AB, 1994
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003
Jan Melin m.fl., Sveriges historia - koncentrerad uppslagsbok, Prisma, 2003
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Artikelserie om Sverige under medeltiden, del 2: Städer, handel, rättsväsen och politik
8 Valdemar Atterdags erövring av Gotland - sommaren 1361
© 2026 SO-rummet.se
