Ingår i en artikelserie

Införandet av allmän rösträtt - i ett internationellt perspektiv

Lästid 4 minuter

Sverige beskrivs ofta som ett avancerat och modernt land, också av utländska betraktare. Välfärd, standard och jämställdhet förs fram som grundpelare i samhället. Men så har det inte alltid varit. Tvärtom var Sverige sist i Norden med att införa allmän och lika rösträtt, för både män och kvinnor. De nordiska länderna var dock tidigt ute med allmän rösträtt för män och kvinnor om man betraktar händelsen i ett internationellt perspektiv.

Artikel

Bild: KvinnSam Bilddatabas

Del av ett vykort (1915) som visar en karta över Norden med texten "Politisk rösträtt för kvinnor: Genomförd (mörkgul = Norge och Finland) Väntas snart genomförd (ljusgul = Danmark) Icke genomförd" (vit, = Sverige)".

Som vi ser på kartan kom Finland först (1906), sedan Norge (1913), Danmark (1915) innan Sverige som sist i raden införde den fulla demokratin 1921.

När det gäller rösträtt enbart för män, som kan ses som en etapp på vägen, är bilden densamma. Danmark (1849), Norge (1898) och Finland (1906) kommer före Sveriges införande av allmän manlig rösträtt (med en del viktiga undantag) 1909.

Danmarks tidiga startår är inte lika glansfullt som det verkar. Även här fanns undantag och dessutom kunde beslut i Folketinget, som den allmänna manliga rösträtten gällde, stoppas av Landstinget som genom ojämlika valregler helt behärskades av rika godsägare.

ANNONS

De nordiska länderna

De nordiska länderna var i ett internationellt perspektiv tidigt ute med allmän rösträtt för män och kvinnor. Före var ändå amerikanska nybyggarstater (delstater) som Wyoming och Utah med allmän rösträtt 1869 respektive 1870, och Nya Zeeland och Australien 1893 respektive 1902 (men urbefolkningen diskriminerades).

Det är nog ingen slump att nya stater, mindre bundna av traditioner med mäktiga kungar och adel, var tidigt ute. Parlamentarismens hemland Storbritannien var däremot sent med full rösträtt, 1918, och i Frankrike och Italien fick kvinnorna rätt att rösta först efter det andra världskrigets slut 1945.

Exemplet Danmark visar också att det politiska inflytandet för vanliga medborgare inte bara berodde på rösträttens införande. Tyskland fick manlig rösträtt 1871, men riksdagen hade ett ganska litet inflytande eftersom kejsaren valde sina ministrar på egen hand. Något parlamentariskt ansvar fanns inte för dem. Förutom allmän rösträtt krävs således att regeringen utses utifrån partifördelningen i riksdagen/parlamentet, inte av statschefen i form av kung/drottning eller kejsare. Däremot uppfyller en folkvald president kravet på att demokrati finns på plats.

Tidiga grannar

Men åter till Norden. Varför var Sverige sämst i klassen? Lättare är kanske att resonera om varför Finland och Norge blev föregångare i Norden. I båda länderna var frågan om nationell frihet, full självständighet, synnerligen viktig. Finland blev efter 600 år inom det svenska riket år 1809 ett ryskt storfurstendöme. Orsaken var det för Sverige katastrofala kriget mot Ryssland 1808-1809. Även om Finland hade betydligt mer av självstyre än andra delar av Ryssland växte kraven på självständighet under slutet av 1800-talet.

I Norge uppstod en stark folklig rörelse för ett upplösande av unionen med Sverige under samma tid.

ANNONS

I den politiska kampen var många kvinnor aktiva. Behovet av att ena hela folket för den nationella saken skull banade vägen i både Finland och Norge för kvinnornas erövrande av det politiska medborgarskap som rösträtten innebär. Någon sådan samlande konflikt fanns inte i Sverige.

Ser man på inflytande vid sidan om rösträtten släpar inte Sverige efter sina nordiska grannar under denna tid, kanske till och med tvärtom. Folkrörelser och en relativt omfattande pressfrihet bidrog till att skapa grunden för ett demokratiskt samhälle, och dessutom driva på rösträttsfrågan så att den till slut kunde vinnas.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Nämn några nordiska länder som införde allmän rösträtt före Sverige.
Vad kännetecknade amerikanska delstater som Wyoming och Utah när det gäller rösträttens historia?
Varför kan Danmarks införande av allmän rösträtt för män inte ses som helt jämlikt?
Beskriv kortfattat varför Finland och Norge blev föregångare i Norden med att införa allmän rösträtt.
Ge exempel på länder utanför Norden som införde rösträtt tidigt men där diskriminering fortfarande förekom.

S LÄS MER: Sverige blev sist i Norden med allmän rösträtt

M LÄS MER: Sveriges demokratisering

S LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)

S LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige

M LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt

S LÄS MER: Rösträttsfrågan

M LÄS MER: Revolutionen i Stockholm som inte blev av

S LÄS MER: Jämställdhet förr och vägen till ett mer jämställt samhälle

S LÄS MER: Kvinnohistoria och genushistoria

S LÄS MER: Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?

S LÄS MER: Kvinnofrågan - kampen för ökad jämställdhet under 1800-talet

S LÄS MER: Grupper utan rösträtt under 1800-talet och 1900-talet

S LÄS MER: Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

M PODCAST: Införandet av allmän och lika rösträtt

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia, Södertörns högskola
Texten har tidigare ingått i projektet Demokrati100 som var en statlig satsning för att öka kunskapen om tillkomsten av den allmänna och lika rösträtten för hundra år sedan. Demokratijubileet firades under åren 2018–2021.

Bakom projektet stod Kungliga biblioteket (KB) och Riksbankens Jubileumsfond (RJ). Kopplat till projektet fanns även ett nätverk av företrädare för arkiv, museer och bibliotek samt enskilda forskare som ville uppmärksamma demokratijubileet.

Artikelserie om När allmän rösträtt infördes i Norden

1 Sverige blev sist i Norden med allmän rösträtt

2 Införandet av allmän rösträtt - i ett internationellt perspektiv

3 Hur vanns demokratin?

4 Den allmänna rösträtten - när infördes den egentligen i Sverige?

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 12 augusti 2025

Publicerad: 4 januari 2025

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Att tvätta kläder och textilier var slitsamt förr

av: Jane Fredlund

2025-03-03

Lästid 17 minuter

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...

+ Läs mer

Lätta fakta om staden och resor förr och idag

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler

2025-01-07

Lästid 11 minuter

Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.

+ Läs mer

Rösträttens begränsningar

av: Jenny Björkman

2025-01-06

Lästid 8 minuter

För oss moderna svenskar kan det svenska valet tyckas självklart, enkelt och okomplicerat. Här är rösträtten allmän och lika, och har så varit i över ett sekel. Men det finns ändå anledning att titta närmare på det svenska valet i allmänhet och på den svenska rösträtten i synnerhet...

+ Läs mer

Den allmänna rösträtten - när infördes den egentligen i Sverige?

av: Fia Sundevall

2025-01-06

Lästid 5 minuter

När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”...

+ Läs mer

Val av talman - parlamentarisk reform i tysthet

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-06

Lästid 6 minuter

Talmannen kan sägas vara den som lyssnar mest på riksdagens debatter - och som talar minst. En talman, numera i könsneutral betydelse, är den som håller ordning, ger ledamöterna ordet, övervakar omröstningar och slår klubban i bordet när debatten avslutas. I skuggan av rösträttsreformerna förändrades också hur talmännen i de båda kamrarna utsågs...

+ Läs mer

När riksdagens avskaffade första kammaren

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-06

Lästid 7 minuter

Strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också riksdagsåret och därtill första kammarens 104-åriga historia. Andra kammaren avskaffades också. Den efterföljande riksdagen med bara en kammare hade mest gemensamt med den tidigare andra kammaren i fråga om hur den valdes. Dagens enkammarriksdag kan därför ses som en utbyggd variant av andra kammaren...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio