Kalla krigets kulmen och vändning

klocka
Lästid 9 minuter
Jorden har troligtvis aldrig varit så nära att sprängas i bitar som under några dagar i november 1983 då supermakternas kärnvapenkapplöpning nådde sin kulmen. I den här artikeln kan du läsa om vad som hände och orsakerna bakom. Här berättas också om det ödesdigra dramats följder. Tillsammans utgör händelserna en av historiens stora vändpunkter i modern tid.
M
Artikel

En västtysk stridsvagnsbesättning diskuterar manövrar i samband med den enorma militärövningen Able Archer 83, i november 1983.

Ronald Reagan ser en film

År 1983

Det var dagen då USA:s president Ronald Reagan en gång för alla slutade att älska Bomben.

Den 10 oktober 1983 befann sig presidenten i fritidsanläggningen Camp David, där han för första gången på länge hade en ledig förmiddag. Den ägnade han åt att se en film, vilket inte var ovanligt - det hade fortsatt att vara hans favoritmedium långt efter att han själv slutat som skådespelare i Hollywood.

ANNONS

ANNONS

Den här gången innebar dock inte visningen någon vidare förströelse. Det han såg var en förhandsversion av en film som tevebolaget ABC producerat. Den hette Dagen efter och gestaltade vad som skulle kunna hända om ett storskaligt kärnvapenkrig bröt ut.

Filmen, som är två timmar lång, följer ett antal familjer i Kansas från ögonblicket då de första atombomberna faller tills efter att ett rejält antal apokalyptiska scener har utspelat sig. Hela centrala USA har då förvandlats till ett utbränt ödeland, de flesta städer har förintats och alla människor som inte redan dött i explosionerna eller bränderna förgiftas sakta av radioaktiv strålning.

På slutet ropar en av filmens få överlevare desperat ut i en kortvågsradio: ”Hallå? Finns det någon därute? Någon alls?”

Kärnvapenkriget och dess konsekvenser var ett populärt tema i kulturen under dessa år, då de båda supermakterna USA och Sovjetunionen hade byggt upp en enorm arsenal med sådana vapen, mer än nog för att spränga hela den mänskliga civilisationen i bitar. Men få filmer uttrycker ett sådant krigs fasa med samma styrka som just Dagen efter. Filmen skulle också få enormt genomslag hos allmänheten när den senare visades, först i USA och därefter i stora delar av världen.

När eftertexterna rullade satt Ronald Reagan tyst en bra stund. I sin dagbok skrev han senare samma dag:

”Filmen är kraftfullt gjord, värd sina 7 miljoner dollar. Den är mycket verkningsfull och gjorde mig ytterst deprimerad. Hittills har de inte sålt någon av de inprogrammerade 25 reklaminslagen och jag kan förstå varför… Min egen reaktion: vi måste göra allt vi förmår för att få fram något som förhindra detta, så att ett kärnvapenkrig aldrig blir av”.

Terrorbalansen rubbas

Bara två veckor senare beslöt sig presidenten för att delta i något som han under sina första år i Vita huset inte tagit sig tid för. Han och hans närmaste medarbetare blev av Pentagon informerade om de olika scenarier som militären tagit fram, som beskrev vad som skulle hända ifall just ett storskaligt krig med kärnvapen bröt ut. I sin dagbok beskrev presidenten genomgången som ”en ytterst tillnyktrande upplevelse”.

Vid den här tiden fanns det fortfarande vissa inom den högsta ledningen i USA som argumenterade för att ett krig med Sovjetunionen gick att vinna, även om kärnvapen skulle komma att användas. Visst skulle förlusterna bli stora, men om slog man till snabbt och kraftfullt kunde man ändå segra, med ”begränsade” konsekvenser för den egna sidan, tänkte man sig.

Efter de dubbla upplevelserna denna oktobermånad var nu USA:s president mer än någonsin övertygad om att det inte var möjligt. Ett kärnvapenkrig gick inte att vinna och måste därför undvikas till varje pris. Men det Ronald Reagan gjorde då var något som möjligen förde världen ännu närmare just det han ville undvika. Han gav definitivt klartecken till ett projekt som kallades ”det strategiska försvarsinitiativet”, i media allmänt kallat ”Star Wars”. Tanken var att utveckla ett försvar mot kärnvapenraketer; satelliter skulle upptäcka dem och sedan skulle de skjutas ner med hjälp av robotar innan missilerna nådde in över själva USA.

Om systemet över huvud taget var tekniskt möjligt eller inte var oklart, men av Sovjetunionen uppfattades själva planen som ett brott mot den så kallade terrorbalansen - tanken att ett kärnvapenkrig kunde undvikas bara eftersom båda sidor visste att det var omöjligt att vinna, eftersom ”ömsesidig total förstörelse” då var det enda tänkbara resultatet.

ANNONS

ANNONS

Kniven mot strupen

Under 1983 hade spänningarna mellan de två supermakterna nått sin högsta punkt sedan Kubakrisen på 1960-talet. Särskilt tydligt hade detta varit i september, då det sovjetiska luftförsvaret sköt ner ett koreanskt passagerarflygplan med 269 personer ombord, i tron att det var ett amerikanskt spionflygplan.

Reagan hade ända sedan han tillträdde som president agerat hårt mot vad han uppfattade som det sovjetiska hotet. USA:s hade upprustat kraftigt, med målet att på alla områden bli militärt överlägsna sin motståndare. Dessutom hade man placerat ut ett stort antal kärnvapenbestyckade raketer i Västtyskland, så kallade medeldistansrobotar. Visserligen var de ett svar på att Sovjetunionen tidigare hade inlett en liknande upprustning, men det uppfattades ändå som ett akut hot av den sovjetiska ledningen, eftersom de nya raketerna kunde nå städer i hjärtat av riket, inte minst Moskva, på fem eller högst sex minuter.

Inom delar av den sovjetiska ledningen fanns helt enkelt en verklig oro för att USA när som helst skulle slå till. Lika väl som Nazityskland utan förvarning hade angripit 1941 (eller som Napoleon år 1812 och Karl XII 1707), kunde USA tänkas göra det. Planerna på ”Star Wars” var ett tecken, missilerna i Västtyskland ett annat. Och hade inte Reagan sagt att hans motståndare snart skulle komma att slängas på ”the ash heap of history”?

Så, den 7 november 1983, tycktes de sovjetiska farhågorna besannas. I ett slag satte sig Natostyrkorna i rörelse utan förvarning. Inte bara enstaka förband eller trupper i enstaka länder, utan över hela Västeuropa. Arméförband, flottor och flyg, alla tycktes inta krigsställningar. Och värst av allt, vid kärnvapensilos runt om i Europa pågick intensiv aktivitet.

Jorden nära att sprängas i bitar

Sovjetunionen svarade med att sätta sina styrkor i högsta beredskap. Flygplan skickades upp i luften, lastade med kärnvapen. Ubåtar sjönk under ytan och gjorde sig redo för en vedergällningsattack. Den 10 november nådde spänningen sin kulmen - och då upphörde Natoaktiviteterna. Först då stod det klart att det hela handlade om en jättelik stridsövning, kallad Able Archer, som hade som avsikt att simulera alla steg som ledde fram till ett kärnvapenkrig.

Under de kommande månaderna, i takt med att spionrapporter kunde berättade om den sovjetiska ledningens skräckslagna reaktioner, stod det klart för Natos ledning hur nära det var att deras övning hade utlöst precis den katastrof de hade övat inför.

Och en sak började gå upp för Ronald Reagan i Washington. ”Många människor i det sovjetiska toppskiktet var uppriktigt rädda för Förenta Staterna och amerikanerna”, skrev han senare. ”Det borde kanske inte ha förvånat mig, men det gjorde det. Faktum är att jag till en början hade svårt att tro på min egen slutsats. Jag hade alltid ansett att våra handlingar måste visa för alla att amerikanerna var ett etiskt högtstående folk som ända sedan vår nation föddes bara har använt sin styrka som en godhetens kraft i världen”. Insikten om att inte alla såg på USA på samma sätt var skakande.

ANNONS

ANNONS

Samtal om nedrustning påbörjas

Till sist var tiden inne för förändringar. Från och med Able Archer-incidenten började Nato berätta för Sovjetunionen i förväg om de planerade stora manövrar. Och Ronald Reagan själv beslöt sig för att försöka få till stånd ett personligt möte med Sovjetunionens ledare, för att inleda samtal om avspänning och nedrustning.

Det dröjde flera år. Men den 8 december 1987 undertecknade Ronald Reagan och Sovjetunionens nya ledare Michail Gorbatjov det så kallade INF-avtalet, som avskaffade just de medeldistansrobotar som väckt sådan oro i Moskva.

Enligt Reagan fanns det en direkt koppling mellan detta avtal, som allmänt ses som det första konkreta steget mot det kalla krigets slut, och den intensiva filmupplevelse han hade haft i Camp David den där oktoberförmiddagen fyra år tidigare.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var det i filmen Dagen efter som gjorde Ronald Reagan så skärrad?
     
  2. Vad menas med terrorbalans?
     
  3. Vad var "det strategiska försvarsinitiativet", som i pressen kallades Star Wars?
     
  4. Nämn några starka skäl till att Sovjetunionen satte sina trupper i högsta beredskap i november 1983.
     
  5. Nämn några viktiga följder som händelsen (7-10 november 1983) ledde till.
     

 

M  LÄS MER: Kalla kriget

M  LÄS MER: Terrorbalans

M  LÄS MER: Kärnvapenhotet under kalla kriget och efteråt

S  LÄS MER: Kärnvapen

M  LÄS MER: NATO

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

VILL DU VETA MER? Läs The Reagan Reversal: Foreign Policy and the End of the Cold War av Beth A. Fischer (1997)

 

FÖRFATTARE

Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats

 

Senast uppdaterad: 13 augusti 2025
Publicerad: 13 september 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Ockupationen av Tyskland efter andra världskriget

M
Amerikanska och sovjetiska tanks som står mot varandra i Berlin på 1960-talet.
av: Kaj Hildingsson
2025-05-07
klocka Lästid 6 minuter

Efter Tysklands nederlag i andra världskriget 1945 delade de allierade segrarmakterna in landet i fyra ockupationszoner. Målet var att förhindra framtida krig genom att avväpna och omforma det nya Tyskland. Men snart växte motsättningarna mellan Sovjetunionen och västmakterna, vilket ledde till att Tyskland splittrades i två stater: det kapitalistiska Västtyskland och det kommunistiska Östtyskland. Berlin, som låg i Östtyskland, delades också. När Berlinmuren föll 1989 och kommunismen kollapsade i öst, kunde Tyskland återförenas efter 46 år av uppdelning...

+ Läs mer

George Orwells budskap med "Djurfarmen"

SO-rummet bok
M
porträtt
av: Lars Hildingson
2024-05-31
klocka Lästid 13 minuter

Vilka människor döljer sig bakom djuren i George Orwells bok Djurfarmen? Djurfarmen är Sovjetunionen. Gamle majoren med sin dröm om det goda samhället som skapas när de fattiga och förtryckta gör uppror och griper makten är Karl Marx. Manor Farm, som förvandlas till Animal Farm, är Ryssland, där uppror bröt ut 1917. De ryska trupperna led förödmjukande nederlag i det första världskriget. I städerna svalt människor och stod i brödköer också om nätterna. Arbetare och soldater gjorde gemensamt uppror, och tsaren tvingades avgå...

+ Läs mer

Djurfarmen

SO-rummet bok
M
Svinen festar
av: Lars Hildingson
2024-05-31
klocka Lästid 22 minuter

I november 1943 sätter en engelsk författare det första arket i sin skrivmaskin och börjar skriva en roman som han vet att många kommer att tycka illa om. "Det är en liten nidskrift, som nog kan komma att roa dig, men den är inte politiskt korrekt, så jag är inte säker på att någon vill ge ut den." Så skrev han till en god vän...

+ Läs mer

Demokratins globala vågor

SO-rummet bok
S
Berlinmuren
av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-02
klocka Lästid 6 minuter

Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan demokratins genombrott. Kvinnor, fattiga och tidigare förtryckta folkgrupper har tagit plats i folkvalda parlament över världen. Men jublet har upprepade gånger tystats av stöveltramp, kupper och våldsamma bakslag...

+ Läs mer

Olympiska spelen och politik, del 2: Politikens skugga växer

SO-rummet bok
M
OS flagga
av: Lars Hildingson
2024-04-04
klocka Lästid 16 minuter

Under de antika olympiska spelen skulle det råda fred i Grekland. Samma princip har inte gått att upprätthålla under de olympiska spelen i modern tid. Tävlingarna var inställda under båda världskrigen, och under efterkrigstiden har politiska konflikter kastat skuggor över spelen - allt från politiska spänningar till dramatiska händelser i form av terroristattacker och dopingskandaler. I den här artikeln fortsätter vi berätta om de olympiska spelens historia och utveckling i modern tid, från OS i London 1948, till OS i Sydney 2000...

+ Läs mer

NATO:s historia och organisation

S
av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-25
klocka Lästid 9 minuter

NATO är en försvarsallians mellan 32 länder i Nordamerika och Europa. NATO bildades 1949 efter andra världskriget med syfte att upprätta säkerhetsgarantier för länderna på båda sidor om Atlanten. En grundprincip var att ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på hela NATO. Sedan NATO bildades har arbetet och syftet utvecklats till att också innefatta krishanteringsinsatser och internationella fredsfrämjande operationer...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Dam med utsträckta armar i en uppgiven gest. hon står på Berlinmuren och blickar ut  - genom taggtråd - till andra sidan.

Kalla kriget

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...

Relaterade taggar

Hi
MAD

Terrorbalans

Under 1960-talet började Sovjetunionen kommit ikapp USA ifråga om massförstörelsevapen. Det ledde...

Hi
Månbil

Rymdforskning

Den moderna rymdforskningen tog fart under kalla kriget då de båda supermakterna USA och...

Hi
Svampmoln

Kärnvapen

Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den...

Hi
Natos emblem

NATO

NATO (North Atlantic Treaty Organization), Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, är en...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Vad var Sovjetunionen?

av: Mattias Axelsson
2022-03-03

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Delningen av Tyskland efter andra världskriget

av: Julia, Mattias och Johannes
2018-03-14

Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Kubakrisen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-01-24

Mattias, Kristoffer och Julia pratar om Kubakrisen - det närmaste världen har varit ett kärnvapenkrig, enligt många historiker.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Koreakriget

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om ett av de första krigen under kalla kriget - Koreakriget.

+ Lyssna