Slaveriet och triangelhandeln, del 2 : Dödlig överresa
Lästid 6 minuter
Resan över Atlanten tog många veckor, ibland månader. De förslavade afrikanerna försökte överleva vidriga förhållanden under däck, där de låg kedjade och tätt packade på specialtillverkade hyllor.
Hundratals människor packades in i slavskeppens trånga lastutrymmen och många dog under överresan på grund av de omänskliga förhållandena.
Mardrömslika förhållanden
Maten var knapp och hygienen obefintlig. I bästa fall togs slavarna ibland upp på däck och spolades av med vatten. Minst en miljon afrikaner förlorade livet under överresan. Många dog av sjukdomar, andra valde att ta sina liv eller dödades när de försökte göra uppror.
Den nigerianske pojken Olaudah Equiano fördes som 11-åring till Barbados och såldes som slav. Han blev senare känd under sitt slavnamn Gustavus Vassa och publicerade sin självbiografi i England 1789. Så här beskrev han upplevelsen under slavtransporten över Atlanten:
Stanken under däck var så obeskrivligt avskyvärd att det var farligt att vara där någon längre tid. När vi låg vid kusten hade en del av oss fått hålla till uppe på däck för att få frisk luft, men nu när vi alla var instängda tillsammans blev stanken rent dödlig.
ANNONS
ANNONS
Det var så trångt att vi knappt kunde röra oss och så varmt att vi knappt kunde andas. Vi svettades väldigt mycket… Slavarna blev sjuka och många dog. De föll offer för den brist på förutseende som köparnas pengahunger drivit fram.
Bild: Wikimedia Commons Skiss på slavskeppet Brookes som illustrerar de omänskliga förhållandena i mellersta däck. Skissen skapades 1788 av Plymouth-kommittén inom Society for Effecting the Abolition of the Slave Trade in Britain. Det visar hur 454 förslavade afrikaner packades in i fartygets lastrum för att ge så stor vinst som möjligt. Förhållandena var avsedda att chockera allmänheten och blev ett kraftfullt exempel på abolitionistisk propaganda. Diagrammet fick stor spridning och spelade en betydande roll i kampen för Slave Trade Act 1807, som avskaffade slavhandeln i det brittiska imperiet.
Den bedrövliga situationen förvärrades av kedjorna, och avföringen i toalettkaren, som de små barnen ofta ramlade ner i och nästan drunknade i. Kvinnornas skrik och de döendes stönanden gjorde lastutrymmet till en nästan ofattbar skräckscen. Lyckligtvis blev jag så dålig där nere att besättningen ansåg att det var nödvändigt att hålla mig uppe på däck så gott som hela tiden. På grund av min låga ålder slapp jag att bli fastkedjad.
Jag räknade med att jag snart skulle dela mina olycksbröders öde. Dagligen bars en del av dem upp på däck när de dött och jag började hoppas att döden skulle sätta punkt även för mitt lidande. Jag avundades ofta de döda som lämpats över bord. De var fria och jag önskade att jag kunde byta plats med dem.
Ouladah Equiano skrev en bok om sitt liv som slaven Gustavus Vassa. Den finns även på svenska.
När slavskeppen närmade sig land försökte kaptenen få slavarna att se mindre sjuka och magra ut. De fick färsk frukt och fet mat för att lägga på hullet. För att få liv i förtvinade muskler tvingades slavarna springa, sträcka på sig och dansa. Allt för att få ett bättre pris vid slavauktionen på land.
Dansen och sångerna blev senare ett sätt att visa sin hemlängtan och dröm om frihet. Slavarnas musik blev också grunden för musikstilar som växte fram på 1900-talet, som jazz, reggae, rock, soul och pop.
Triangelhandeln
Slavhandeln över Atlanten brukar kallas triangelhandeln, eftersom skeppen gjorde resan i tre delar som i en trekant. I Europa lastade man tyger, kopparföremål, järn, vapen och sprit, som fördes till Västafrika. Där man bytte lasten mot afrikaner, som såldes som slavar till plantager i Västindien, Sydamerika och Nordamerika. Där odlades kaffe, bomull, tobak och socker, som fördes till Europa. Slavhandlare och köpmän blev rika. Europeiska hamnstäder blomstrade.
ANNONS
ANNONS
Slavhandelns stora vinster investerades i handel och fabriker i Europa, där industrialiseringen pågick. Europa och även Sverige kan tacka slaveriet för det välstånd som byggdes upp. Det öppnades caféer och tehus, tobaksrökning blev vanligt och rom blev en sällskapsdryck – allt vanor, som kom med slavhandelns varor.
Bild: Ulrika Hellberg Karta som visar triangelhandeln, men ur ett svenskt perspektiv. Slavhandeln över Atlanten brukar kallas triangelhandeln, eftersom skeppen gjorde resan i tre delar som i en trekant. I Europa lastade man tyger, kopparföremål, järn, vapen och sprit, som fördes till Västafrika. Där man bytte lasten mot afrikaner, som såldes som slavar till plantager i Västindien, Sydamerika och Nordamerika. Där odlades kaffe, bomull, tobak och socker, som fördes till Europa.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Hur länge kunde resan över Atlanten ta för ett slavskepp?
Redogör kortfattat för de förhållanden slavarna tvingades genomlida under överresan.
Vilka åtgärder vidtogs för att göra slavarna mer presentabla inför slavauktionen när slavskeppen närmade sig land?
Vad menas med triangelhandeln?
Fundera på:
Finns det några spår kvar efter triangelhandeln i dagens värld? Motivera ditt svar.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
FÖRFATTARE
Text: Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
Materialet har tidigare varit en del av skolmaterialet ”Slaveri då och nu – Rätten till frihet” som getts ut av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige i samband med ett informationsprojekt om Sveriges roll i det transatlantiska slaveriet och om nutida slaveri. Bakgrunden är att regeringen i juli 2007 beslutade att delegationen tillsammans med organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och mot rasism och diskriminering skulle genomföra kommunikations- och kunskapshöjande aktiviteter till minne av att det är 200 år sedan den transatlantiska slavhandeln avskaffades.
Under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet utmanade europeiska sjöfarare det okända Atlanten i jakten på nya handelsvägar och rikedomar. Portugiser som Bartholomeu Diaz och Vasco da Gama navigerade runt Afrikas sydspets till Indien, vilket sänkte priserna på eftertraktade kryddor. Samtidigt seglade Christofer Columbus västerut och nådde Amerika, ovetande om att han upptäckt en ny kontinent. Dessa expeditioner förändrade världens ekonomiska och kulturella landskap och formade en helt ny världsbild...
År 1795 köpte några svenska handelsmän ett holländskt slavskepp. Allt fler länder hade dragits in i kriget mellan Storbritannien och Frankrike (som utgjorde en del av de franska revolutionskrigen) och till havs besköt man eller kapade varandras skepp. Sverige betraktades som ett neutralt land och passade därför på att dra fördel av situationen. Med svensk flagg var man fri att segla på haven och förhoppningsvis skulle den transatlantiska slavhandeln ge en god förtjänst...
Det handelsvälde Portugal skapade i Indiska oceanen vilade ytterst på vapenmakt. Men det var inte stora styrkor som sattes in - till sjöss är inte antalet avgörande. Den portugisiske vicekungen Francisco d'Almeida, som under åren 1505-1508 lade grunden till det portugisiska herraväldet, hade en flotta på 22 fartyg och 2 500 man till sitt förfogande...
Portugal härskade över ett stort sjö- och handelsvälde i Asien. Erövringarna hade börjat i och med att Vasco da Gama 1497-1499 seglade runt Afrika och fann sjövägen till Indien. Under de följande hundra åren seglade otaliga skepp iväg från Lissabon mot de rika handelsstäderna i den asiatiska övärlden. De skepp som återvände var betydligt färre än de som for ut. Under åren 1500-1510 avseglade 132 segelfartyg från Portugal till Indien. En femtedel av dem förolyckades. "Santiagos" förlisning år 1585 skildras av en av de överlevande, förmodligen av Manoel Godinho Cardoso, som med knapp nöd lyckades ta sig i land...
Under 1500-talet, liksom tidigare under medeltiden, bestod större delen av befolkningen av bönder som helst ville bo i byar. I byn hade de skydd mot fiender och lösdrivare, och där hade de också hjälp av varandra. Allt arbete på gården sköttes av den egna familjen, men det var många sysslor som bönderna måste utföra tillsammans i byn...
Från Helsingborg till Haparanda har Sverige kust mot Östersjön. Till Östersjön gränsar våra grannländer: Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Polen, Tyskland och Danmark. Vägarna från Östersjön ut mot världshaven går mellan de danska öarna Fyn och Själland och genom Öresund - vattnet mellan Sverige och Danmark. Under 1900-talets sista år byggdes en bro över Öresund. En motorväg och en järnväg korsar nu den urgamla vattenvägen. Rullande hjul konkurrerar med vattenfarkosterna...
