1800-talet och nationalismen i Sverige, del 6: Industrialismen
Lästid 6 minuter
En ny "modern" nationalism blev under 1800-talets senare hälft oerhört stark och tydlig. Det var just under denna tid som också industrialismen satte fart i Europa och i Sverige. Vissa forskare ser ett klart samband mellan just industrialismen och nationalismen.
Ett typiskt särdrag för den svenska industrin var att den låg utspridd över hela landet. Nästan alla små orter hade en industri. Svensk industri var dessutom bra på att utnyttja landets naturtillgångar.
Industrialismen och nationalismen
För Sveriges del var järnmalmen den viktigaste industri- och exportvaran. Förädlingen, det vill säga tillverkningen av redskap och andra järnprodukter, skedde länge utanför Sverige. Oftast förädlades malmen i England, som låg före i den tekniska utvecklingen.
Industrialismen innebar en övergång från hantverk till storskalighet och maskinell tillverkning. Tidigare satt skomakaren hemma i sitt kök och gjorde skor till grannar och bekanta i byn eller socknen. Nu börjar man göra skor i fabriker med maskiners hjälp. Nu måste man ha en stor marknad och möjlighet att snabbt få ut varorna över hela landet och till hamnarna för export. Därför är det också viktigt att bygga järnvägar. Man måste tänka nationellt.
ANNONS
ANNONS
Hela folket måste läras att tänka nationellt. Stockholmaren måste känna att han eller hon har något gemensamt med både skåningen och norrlänningen. Människorna måste lära sig att de framför allt är svenskar och bor i Sverige. Om man sedan råkar vara bosatt i Dalarna eller Sörmland kommer i andra hand. Lokalkulturerna får gärna finnas kvar men det viktiga är att de ryms inom en och samma nation. Likadant var det i andra länder i Europa.
Under 1800-talet genomgår således Sverige och övriga Europa en mycket stor förändring såväl socialt som politiskt, ekonomiskt och kulturellt. Nu läggs grunden till vårt moderna samhälle. Industrins och teknikens krav på kunnig och flyttbar arbetskraft slår undan för undan ut det gamla jordbrukssamhället. Fler och fler människor flyttar in till städerna. Det är där de nya jobben finns.
Bild: SO-rummet.se Ett flyttlass på väg in till staden. Järnvägsbyggandet och de nya ångbåtarna medförde att transporter gick snabbare och att landsdelar och länder knöts närmare varandra. Städerna blev fler och växte i takt med att folk flyttade från landsbygden in till tätorterna för att arbeta i industrier och inom andra yrken. Målning gjord av Geskel Saloman (1821-1902).
England var tidigt ute när det gällde industrier. Redan på 1700-talet uppfanns ångmaskinen, som revolutionerade såväl järnhantering som annan tillverkning. Långt fram på 1800-talet var England den klart ledande industrinationen. Sverige fick vänta till ungefär 1870 på sitt industriella genombrott.
Utvecklingsoptimismen var stor och rapporter om nya tekniska landvinningar förekom ideligen. Samtidens människor såg den ena uppfinningen efter den andra tränga in i sin vardag: ångmaskinen, ångbåten, järnvägen, telegrafen, telefonen, elektriciteten. Ingen gräns fanns längre för den mänskliga förmågan.
Men det fanns också de som var kritiska mot den tekniska utvecklingen. Den förstörde naturen, ansåg man. Den förstörde moralen, traditionerna, ekonomin. Adelsmannen och godsägaren Leonhard Fredrik Rääf var en av de mest rabiata teknikfienderna, åtminstone på sin ålderdom. Författaren August Strindberg var, trots sitt radikala sinne, starkt kritisk mot framförallt järnvägarna.
Industrins utveckling i slutet av 1800-talet
Fabriker i full verksamhet, bolmande skorstenar, gnisslande maskiner - det är under 1800-talet tecknet på nationellt framåtskridande. Tidningarna skildrar med förkärlek den svenska industrins utveckling och dess internationella konkurrenskraft. Speciellt fint är det att få beröm från England, industrins föregångsland. Och det får vi ibland - för våra ångbåtar och ångmaskiner. Optimismen och framtidstron är stor. Industrins och teknologins landvinningar ökar stadigt. Visst är Sverige ännu ett jordbruksland, men det har samtidigt blivit en modern industrination. Våra industrier hävdar sig väl och är kända ute i världen. Till dem hör Motala verkstäder.
ANNONS
ANNONS
Trots alla lovord och all optimism finns det ibland även kritiska röster. Något miljötänkande i modern mening existerar inte under 1800-talet, men nog kan man ibland sörja att vacker natur förstörs av bullriga, dammiga industrier.
Stad och land blir två skilda världar
Visst finns det en kluvenhet inför industrialismen och teknikens utveckling. Och den kluvenheten verkar bli starkare närmare sekelskiftet, när industrialismen på allvar slagit igenom. Man ser visserligen oanade möjligheter, men man börjar också alltmer se de negativa konsekvenserna: inflyttningen till städerna, trångboddheten, stressen, den dåliga arbetsmiljön och sjukdomar som följd av detta. Industrialismen blir ett hot mot det gamla bondesamhället, som alltmer får ge vika. Släkttraditionerna bryts när generationerna skiljs från varandra. Stad och land blir två skilda världar, två helt olika sätt att leva.
Arbetsvandringar
Under perioden i fråga förekom ofta arbetsvandringar, tillfälliga flyttningar för att finna utkomstmöjligheter. Med 1800-talets folkökning och undersysselsättning på landsbygden ökade arbetsvandringarna, ibland till stora byggprojekt som Göta kanal och järnvägarna. Så småningom utsträcktes de till Danmark och Tyskland.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad var sambandet mellan industrialismen och nationalismen i Sverige under 1800-talet?
Hur skilde sig den svenska industrins struktur från andra länders under denna tid?
På vilket sätt förändrade industrialismen arbetssättet för dåtidens arbetare i Sverige?
Beskriv hur livet förändrades för en vanlig person när de flyttade från landsbygden till staden för att arbeta i industrin.
Varför var det viktigt att svenska folket började tänka nationellt under den industriella revolutionen?
Hur påverkade tekniska uppfinningar som ångmaskinen och järnvägen det svenska samhället under 1800-talet?
Vilka positiva och negativa konsekvenser hade industrialismens framväxt i Sverige vid slutet av 1800-talet?
Fundera på:
Hur tror du att övergången från jordbruk till industri påverkade den gemensamma identiteten hos svenskarna?
Resonera kring fördelarna och nackdelarna med industrialismen som framkommer i texten. Vilka av dessa aspekter tror du vägde tyngst i människors medvetande under den tiden?
Ta reda på:
Hur påverkade industrialismen män, kvinnor och barn som arbetade i fabrikerna under 1800-talet? Vilka arbetsförhållanden upplevde de och vilka förändringar skedde i lagstiftningen för att förbättra deras situation?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Staffan Björck, Heidenstam och sekelskiftets Sverige, Stockholm, 1946 Stefan Bohman, Historia, museer och nationalism, 1996 Alf W. Johansson, Vad är Sverige? Röster om svensk nationell identitet, Prisma, 2001 Göran Hägg, Svenskhetens historia, Wahlström & Widstrand, 2003 Benedict Anderson, Den föreställda gemenskapen, Daidalos, 1996 Ernest Gellner, Nations and nationalism, Blackwell, 1983 Nils Edling, Det fosterländska hemmet. Egnahemspolitik, småbruk och hemideologi kring sekelskiftet 1900, 1996
FÖRFATTARE
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
Artikelserie om
1800-talet och nationalismen i Sverige
Under senare delen av 1800-talet blev Sundsvall centrum för världens träexport. Industrialismens genombrott i Europa och i synnerhet i England hade ökat behovet av svenskt trä. Exporten femfaldigades på tjugo år. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror. Sundsvall växte snabbt likt ett nybyggarsamhälle i guldrushens Klondyke. Arbetare kom från stora delar av Sverige - män, kvinnor och barn. Alla slet vid sågen...
Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...
Mellan 1840 och 1873 genomfördes flera viktiga liberala reformer i Sverige. År 1842 beslutades att varje församling skulle ha minst en skola. Kvinnors rättigheter stärktes med lika arvsrätt 1845, och 1858 blev ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder. Bankväsendet utvecklades genom grundandet av affärsbanker som Stockholms Enskilda Bank. Och 1865 reformerades även Sveriges politiska system i grunden när ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag. Trots dessa liberala reformer var rösträtten fortfarande mycket begränsad samtidigt som många andra sociala orättvisor fanns kvar i samhället...
År 1841 lämnade emigranten Gustaf Unonius och hans följe Uppsala för att söka lyckan i USA. De grundade kolonin Nya Uppsala vid Pine Lake i Wisconsin. Unonius beskrev i lyriska resebrev hem ett land fyllt av frihet och möjligheter, vilket inspirerade många att emigrera. Snart strömmade tusentals svenskar över Atlanten, lockade av drömmen om ett bättre liv...
Efter freden i Kiel 1814 inledde Sverige en lång fredsperiod vilket tillsammans med jordbruksreformer, teknikutveckling inom jordbruket och potatisens spridning ledde till ökad livsmedelsproduktion. Samtidigt förbättrades sjukvården genom nya metoder, teknik och införandet av vaccin, vilket minskade dödligheten bland befolkningen. Dessa faktorer bidrog till en betydande befolkningsökning under 1800-talets första hälft...
Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om utvandringen till USA. Vi går igenom varför drygt 1 miljon svenskar utvandrade och vilka push- (nödår, arbetslöshet, religiöst förtryck) och pullfaktorer (propaganda, möjligheter att odla och religionsfrihet i USA) som fanns. Vilka det var som utvandrade och varför hamnade nästan alla svenskar på samma ställe?
