Ingår i en artikelserie

Ostindiska kompaniet, del 2 : Livet ombord och resornas betydelse

Lästid 5 minuter

Livet ombord på ostindiefararna var hårt och farligt. Många av besättningsmännen insjuknade eller dog på den långa färden. Men för Ostindiska kompaniets ägare inbringade varje lyckad resa en stor förmögenhet efter att de medförda exotiska varorna blivit sålda.

Artikel

Bild: Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborg

Skeppet Wasa, som deltagit i 1788–1790 års sjötåg under Gustav III:s ryska krig, utnyttjades för resan till Kina 1803-1805.

Det hårda livet ombord

Livet ombord på ostindiefararna var hårt. Av en genomsnittlig besättning på 150 man var det många som dog eller blev sjuka under vägen. Kyla, fukt och stormar utgjorde risker för alla män ombord, men hårdast drabbade var matroserna och jungmän. Det var inte ovanligt att matroser föll överbord vid arbetet uppe vid riggen. Men den största orsaken till att så många dog under resans lopp var den bristfälliga hygienen ombord och den dåliga, vitaminfattiga maten.

Det rådde sträng hierarki ombord och de olika rollerna var noga definierade. Varje man hade sin plats. Längst upp i hierarkin fanns superkargörerna, 2-4 i antal per expedition, som representerade Ostindiska kompaniets direktion. Dessa ledde expeditionen, hade hand om ekonomin och skulle föra noggrann dagbok.

ANNONS

Ansvaret för seglatsen, skeppet och besättningen vilade på kaptenen, som till sin hjälp hade styrmän och underofficerare. Ombord fanns även olika sorters hantverkare, fältskären, skeppspredikanten, buteljören, hovmästaren, kockar samt skeppspojkarna som passade upp på de förnäma herrarna ombord.

Matroser och jungmän skötte det tunga arbetet ombord, både med skeppet, med vattenförrådet och senare med lasten. De skulle också bemanna kanonerna om skeppet råkade ut för sjörövare. Någon större lön för mödan kunde matroser och jungmän inte räkna med.

Manskapet sov på övre däck, i hängkojor som spändes upp när det behövdes. Maten åts ur ett gemensamt fat, som serverades till hela backlaget på 7-9 personer. Ju högre befattningen var ombord, desto fler privilegier kunde man åtnjuta. Superkargörerna åtnjöt egna hytter i aktre delen av skeppet, hade egen kajutkock och hovmästare och åtnjöt betydligt bättre mat och dryck än resten av besättningen. Men frosseri var inte tillåtet här heller.

Bild: D.O.G.A.

Del av Ostindiska kompaniets huvudkontor på Norra Hamngatan i Göteborg. Huset uppfördes 1762 av Ostindiska kompaniet. Idag inhyser de gamla byggnaderna bl.a. Göteborgs stadsmuseum.

Regler och föreskrifter reglererade det mesta gällande livet ombord. Så kunde kaptenen ”skäligen aga och näpsa låta den gensträvige, uppstudsige och late” men det ålog honom också att se till att befälen inte behandlade besättningen illa. Vanliga överseelser som olydnad mot befäl, stöld, fylleri och spel om pengar bestraffades med allt från rumsarrest till piskrapp.

En dyrbar last

Varorna som fördes hem från Kina var inte bara till inhemsk försäljning - 7/8 av lasten exporterades vidare till andra länder i Europa.

Det var främst te, kryddor, porslin och siden som utgjorde lasten, men den kunde även innehålla pärlemor, rottingmöbler, leksaker, solfjädrar, lacksaker och andra prydnadssaker.

De kinesiska varorna var mycket populära i Sverige på 1700-talet, särskilt porslinet var eftertraktat. Så kunde en vanlig expeditions skeppslast innehålla så mycket som 250 000 porslinspjäser. Porslinstillverkningen var en stor exportnäring i Kina. I Ch’ing-te-Chen, 100 mil norr om Kanton, arbetade vid tiden 18 000 krukmakarfamiljer med att göra porslin till europeiska familjer på löpande band. Den mer förmögne köparen kunde låta en konstnär utforma en dekor hemma i Sverige och sedan låta tillverka porslinet på beställning under skeppets uppehåll i Kanton.

Bild: Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborg

Kinesiskt porslin var modernt i svenska hem på 1700-talet. Vid bärgningar av ostindiefararen Götheborg har man hittat dessa vackra pjäser.

En blomstrande tid för Göteborg

Det har ifrågasatts om Ostindiska kompaniet tillförde någonting till Sveriges ekonomi, vilket var den ursprungliga tanken från den svenska regeringens sida. Men staden Göteborg blomstrande under Ostindiska kompaniets epok.

Från 1753 och framåt drev man kompaniet som ett aktiebolag och nu kunde inte bara förmögna handelsmän köpa in sig i bolaget utan även politiker, köpmän och välbeställda borgare. Men framför allt kom flera av direktörerna att skapa stora förmögenheter under sin tid på kompaniet och med sina donationer kom de att sätta sin prägel på Göteborg. Så kunde Sahlgrenska sjukhuset grundas med hjälp av Niclas Sahlgrens donation och William Chalmers donerade pengar till en verkstadsskola som kom att utvecklas till Chalmers tekniska högskola.

För den som vill få en verklighetstrogen känsla av livet ombord under en expedition till Kina rekommenderas ett besök på det nybyggda skeppet Ostindiefararen Götheborg.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Hur var livet ombord på ostindiefararna och vilka risker och svårigheter stod besättningen inför under resorna?
Redogör kortfattat för hur besättningen var indelad (yrken och befattningar).
Hur bestraffades olydnad och andra överträdelser ombord på ostindiefararna?
Vilka var de huvudsakliga varorna som fördes hem från Kina av Ostindiska kompaniet?
Hur påverkade Ostindiska kompaniets verksamhet Göteborgs utveckling under 1700-talet och början av 1800-talet?
Nämn några spår av Ostindiska kompaniet och dess medarbetare som finns kvar än idag i Göteborg?

Fundera på:

Skulle man kunna påstå att Ostindiska kompaniets historia och dess inverkan på Göteborgs utveckling är ett exempel på globaliseringens tidiga skeden? Motivera ditt svar.

M LÄS MER: Svenska Ostindiska Kompaniet (artikelserie)

M LÄS MER: Ostindiska kompaniet

M LÄS MER: Frihetstidens Sverige 1719-1772

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Sven T Kjellberg, Svenska ostindiska compagnierna 1731-1813, Allhem, 1974
Robert Hermansson, Det stora svenska äventyret - boken om Svenska Ostindiska Compagniet, Breakwater Publishing, 2003
Tore Frängsmyr, Ostindiska kompaniet, Bra Böckers Bokförlag, 1976
Kristina Söderpalm, Ostindiska Compagniet - affärer och föremål, Göteborgs stadsmuseum, 2003
Kristian Wedel m.fl., Ostindiefararen Götheborg - en resa i historiskt kölvatten, Bra Böcker AB, 2007

FÖRFATTARE

Text: Kerstin Ackerhans

Artikelserie om Svenska Ostindiska Kompaniet

1 Ostindiska kompaniet, del 1 : En lång och farofylld resa

2 Ostindiska kompaniet, del 2 : Livet ombord och resornas betydelse

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 12 augusti 2025

Publicerad: 13 september 2013

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

När Sverige förlorade Finland

av: Herman Lindqvist

2025-01-15

Lästid 5 minuter

Gustav III efterträddes av sin son Gustav Adolf, och med honom slutar den glansfulla gustavianska tiden i en av de största katastrofer som svenska folket upplevt under hela sin historia. Sverige förlorade Finland och därmed en tredjedel av sin landyta och en fjärdedel av sin befolkning. Finland hade i över 700 år varit en lika naturlig del av Sverige som Skåne är idag, fast under dubbelt så lång tid...

+ Läs mer

Stora daldansen

av: Herman Lindqvist

2025-01-14

Lästid 4 minuter

Den 22 juni 1743 var revolutionen nära i Stockholm. En väpnad folkmassa stod öga mot öga mot armén på Gustaf Adolfs torg. Regeringen var handlingsförlamad, kungen maktlös och folkets vrede glödande. Detta var den stora Daldansen, som slutade i blod och tårar...

+ Läs mer

Gustav III:s italienska resa med kulturella och storpolitiska mål

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-10

Lästid 14 minuter

Lördagen den 21 februari 1784 sitter en av Europas regenter vid vulkanen Vesuvius fot, en mil sydost om Neapel, för att vila inför klättringen mot toppen. Även om han bärs på bår den sista biten finner regenten utflykten obekväm och trist, trots ett strålande väder. Kanske är det den tilltagande svavellukten och de väldiga askhögarna som irriterar de kungliga näsborrarna. Eller också upptas hans tankar av den komplicerade storpolitiken, något som var den egentliga orsaken till resan från Drottningholms slott, via Florens och Rom. Kungens - Gustav III - ”Italienska resa” 1783-1784 kamouflerades som en kulturell resa men syftade mer till att stärka Sveriges ställning i den europeiska allianspolitiken...

+ Läs mer

Upptäcktsresornas tid

av: Lars Hildingson

2025-01-09

Lästid 7 minuter

Under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet utmanade europeiska sjöfarare det okända Atlanten i jakten på nya handelsvägar och rikedomar. Portugiser som Bartholomeu Diaz och Vasco da Gama navigerade runt Afrikas sydspets till Indien, vilket sänkte priserna på eftertraktade kryddor. Samtidigt seglade Christofer Columbus västerut och nådde Amerika, ovetande om att han upptäckt en ny kontinent. Dessa expeditioner förändrade världens ekonomiska och kulturella landskap och formade en helt ny världsbild...

+ Läs mer

Brännvinets historia i Sverige

av: Jane Fredlund

2024-10-21

Lästid 9 minuter

Brännvinets historia i Sverige går långt tillbaka. Det började som medicin under slutet av medeltiden men blev snart en naturlig del av både fest och vardag. Under 1700- och 1800-talen ökade brännvinsdrickandet kraftigt och nådde extrema nivåer. Brännvinets historia är därmed en berättelse om både njutning och en kamp mot alkoholmissbruk, särskilt under nykterhetsrörelsens framväxt på 1800-talet...

+ Läs mer

Strejker förr och idag

av: Staffan Kahn

2024-09-25

Lästid 10 minuter

Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i den här artikeln där vi även tar upp några historiska och nutida exempel på strejker och konflikter på arbetsmarknaden...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio