Sveriges nationaldag

Lästid 3 minuter

En nationaldag är ett lands årliga högtidsdag som firas till minne av någon händelse som anses ha haft särskild betydelse för landets historia. Sverige var under lång tid kanske det enda landet i världen som saknade en officiell nationaldag. Det var inte förrän 1983 som riksdagen beslutade om att göra 6 juni till Sveriges nationaldag.

Artikel

Bild: marmit

Det svenska nationaldagsfirandets uppkomst

Kring sekelskiftet 1900 svallade nationalromantikens vågor höga i hela Europa. Många entusiaster ville då att Sverige också skulle få en nationaldag.

När sedan första världskriget bröt ut började man på privat initiativ, i tidens nationalistiska anda, att fira 6 juni som ”Svenska flaggans dag” runt om i landet.

Firandet av ”Svenska flaggans dag” flyttade senare ut till Skansen i Stockholm. Men rang av officiell nationaldag fick den 6 juni först 1983, och från och med 2005 räknas högtiden även som helgdag och röd dag i almanackan. Samtidigt togs annandag pingst bort som helgdag.

ANNONS

Varför firas Sveriges nationaldag?

Vad handlar då vårt nationaldagsfirande den 6 juni om? Datumet har sin bakgrund i två var för sig mycket viktiga händelser i Sveriges historia:

Riksdagen valde Gustav Vasa – landets "befriare" från senmedeltidens union med Danmark (Kalmarunionen) – till Sveriges kung denna dag 1523. Därmed lades grunden till ett svenskt nationellt rike.
Sveriges konstitution (grundlagar) – som emellertid uppdaterades och ändrades lite under 1974 års regeringsform – undertecknades denna dag 1809. I 1809 års regeringsform fastslogs våra medborgerliga rättigheter, bland annat religions- tryck- och yttrandefrihet. Läs kortfattat om våra fyra grundlagar >

Många svenskar flaggar

Den svenska nationalismen kring firandet av nationaldagen får kanske anses vara allmänt måttlig. Men få andra länder är å andra sidan så rikligt utrustade med flaggstänger som Sverige. Svenskar är därför duktiga på att flagga, även på andra allmänna flaggdagar som t.ex. midsommardagen.

Svenska flaggans historia

Den svenska flaggans utseende och funktion har varierat genom historien. Det var inte förrän strax efter unionsupplösningen 1905, som den svenska flaggan blev den nationalsymbol vi känner idag. Men den svenska flaggan har anor från Gustav Vasas regeringstid kring mitten av 1500-talet.

Det råder delade meningar om flaggans ursprung, men flaggmodelen tros – liksom de övriga nordiska ländernas flaggor – vara inspirerad av det danska rödvita korsbanéret, Dannebrogen.

Färgerna som ingår i den svenska flaggan är hämtade från lilla riksvapnet med sina tre gyllene kronor på blått fält. Emblemet med det lilla riksvapnet användes ofta som fälttecken för svensk trupp under 1400-talet, både till lands och till sjöss.

Den svenska flaggan användes förr i tiden först och främst av kungen och krigsmakten, särskilt flottan. Det finns bildbevis från 1620-talet att blågula korsflaggor användes på svenska örlogsskepp.

Sveriges nationalsång

Den svenska nationalsången ”Du gamla, du fria” är skriven av Richard Dybeck år 1844 och baseras på en gammal folkmelodi. Men det var inte förrän på 1890-talet, med dess nationalromantik och uppsving för "svenskheten", som visan blev populär bland svenska folket.

Musikstycket har dock aldrig - genom politiska beslut - antagits officiellt som Sveriges nationalsång. Dess status som nationalsång vilar därför helt på traditionen. Men bruket av traditioner bottnar inte särskilt ofta i politiska beslut. ”Du gamla, du fria” kan därmed sägas vara vår folkvalda nationalsång och representerar idag Sverige vid både officiella statsbesök såväl som stora internationella idrottsevenemang.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

När blev 6 juni officiellt Sveriges nationaldag och varför dröjde det så länge innan vi fick en officiell nationaldag?
Hur utvecklades firandet av ”Svenska flaggans dag” till att bli Sveriges nationaldagsfirande?
Vilka två historiska händelser som ägt rum den 6 juni är anledningen till att just denna dag valts som Sveriges nationaldag?
Nämn fakta om ursprunget och betydelsen av den svenska flaggans design och färger.
Hur och varför blev ”Du gamla, du fria” Sveriges nationalsång?

Diskutera:

Är firandet av nationaldagen och användandet av symboler (som flaggan och nationalsången) viktigt för vår svenska nationella identitet och samhörighet? Motivera ditt svar.
Skulle vi i Sverige kunna ha någon annan dag som nationaldag och varför skulle den i så fall firas? Diskutera även om det är viktigt för ett land att ha en nationaldag och vilken roll en sådan dag spelar för medborgarnas känsla av nationell tillhörighet.

Ta reda på:

Ge exempel på hur andra länder firar sina nationaldagar och jämför med hur vi i Sverige firar vår egen nationaldag.

M LÄS MER: Nationaldagen

S LÄS MER: Nationalism

M PODCAST: Sveriges nationaldag

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010
Bra Böckers Lexikon 2000, Bokförlaget Bra Böcker AB, 1996
Jonas Frykman (red.) och Orvar Löfgren (red.), Svenska vanor och ovanor, Natur och Kultur, 1991
Christer Topelius, En årsrunda: 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar, Tiden, 1989
Rikskommittén Sveriges Nationaldag

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Senast uppdaterad: 12 augusti 2025

Publicerad: 31 maj 2013

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Och julen varar än till påska!

Målade påskägg som ligger i ett iscensatt fågelbo av halm.

av: Jane Fredlund

2025-04-24

Lästid 15 minuter

Vid påsk springer små påskkäringar runt i husen. Färggranna fastlagsris lyser på torgen, småpojkarna tjatar om påsksmällare, och vi målar eller färgar ägg och sätter i oss mängder av dem på påskafton. Underliga traditioner egentligen, en del av dem har skrämmande bakgrund i vidskepelse och häxtro, andra i medeltida katolska traditioner...

+ Läs mer

Strejker förr och idag

av: Staffan Kahn

2024-09-25

Lästid 10 minuter

Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i den här artikeln där vi även tar upp några historiska och nutida exempel på strejker och konflikter på arbetsmarknaden...

+ Läs mer

Jul - gåvornas, ljusens och matens högtid

av: Jan-Öjvind Swahn

2023-11-19

Lästid 12 minuter

Julen i Sverige är en festlig blandning av både gamla traditioner och nya seder. Här berättas om historien bakom julmaten, införandet av julgranen och julkrubban, julklapparnas ursprung, den unika svenska jultomten, den mystiska julbocken och den stämningsfulla julottan tidigt på juldagens morgon...

+ Läs mer

Advent, lucia och julfirandet förr

av: Jane Fredlund

2023-11-16

Lästid 31 minuter

Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är en tradition, började tändas först på 1870-talet och adventsstjärnor blev inte populära förrän på 1940-talet. Luciafirandet var tidigare endast kopplat till de borgerliga hemmen, och blev först under 1900-talet vanligt i hela landet. Julfirandet har också utvecklats, från att ha varit en tid med fokus på mat och dryck, till dagens mer kommersiella firande med julklappar och granar - vilket började spridas från Tyskland under 1800-talet. Fastän många av dessa traditioner är relativt nya, utgör de idag självklara delar av det svenska julfirandet...

+ Läs mer

Från centralförsvar till allmän värnplikt

av: Torbjörn Nilsson

2023-10-19

Lästid 6 minuter

Efter att Sverige hade förlorat Finland 1809 uppstod ett nytt geopolitiskt och utrikespolitiskt läge. En helt ny försvarsprincip utformades - den s.k. centralförsvarstanken. I den här artikeln kan du läsa kortfattat om synen på den svenska försvarsstrategin under 1800-talet - från att till en början ha verkat för ett starkt centralförsvar, till att i slutet av århundradet istället omfamna idén om allmän värnplikt...

+ Läs mer

Svenska ceremonier och seder - från vaggan till graven

av: Jan-Öjvind Swahn

2023-09-26

Lästid 6 minuter

De senaste hundra åren har inneburit att de ceremonier som förr i tiden var förknippade med levnadsloppets stadier idag har förenklats från de överdådiga former de hade tidigare - ofta med syfte att framhäva någons rang. Istället har det numera blivit vanligt att tillämpa det som förr var en skam - strunta i dop, leva ihop utan vigsel och begravas i stillhet, det sistnämnda något som vid 1900-talets början var ett straff för självmördare och avrättade...

+ Läs mer