Araberna, del 1: Islams uppkomst
Muhammed kom att få många uppgifter i livet: profet, lagstadgare, kultledare, högsta domare, fältherre, statsöverhuvud och religionsstiftare.
Geografiska förutsättningar
Den arabiska halvön är Främre Asiens sydligaste del. Detta enorma landområde har en yta som är mer än fem gånger så stor som Sverige. I norr avgränsas halvön av en linje mellan Röda havets och Persiska vikens nordspetsar och genom Sinaihalvön sammanhänger den med Afrika. Större delen, framförallt de inre delarna består av öken och stäpp med mycket liten nederbörd. De bergiga kustområdena vid Röda havet och Indiska oceanen - Hidjaz, Hadramaut och Oman - har större bevattning och är därför mer fruktbara. I Oman finns vattenrika dalar med dadelpalmer och fruktträd. I Jemen, som är ett av de bördigaste områdena på hela halvön, odlas bland annat durra och vete. I det östra kustområdet vid Persiska viken livnärde sig befolkningen till stor del på fiske.
ANNONS
ANNONS
I öknen och på stäpperna dominerade nomader eller beduiner (som de kallades). Vid oaserna var vattentillgången tillräcklig för att ge bete åt kameler, får och getter. (Kamelen var enormt viktig. Den tämjdes någon gång under det andra årtusendet f.Kr.) Där kunde också bofasta odlare sköta en sädesodling.
Bofast befolkning fanns även i kustområdena. Redan under det andra årtusendet f.Kr fanns en högkultur i Jemen, förr kallat "Arabia Felix" (det lyckliga Arabien). I kustområdena uppstod också viktiga handelsplatser som drog nytta av Arabiens geografiska läge i centrum av handeln mellan Indien, Afrika och Mellanöstern. Från kusterna gick handelsvägar genom det inre av Arabien där kamelkaravaner ombesörjde transporterna. Dessa kunde dock ofta bli angripna av öknens beduiner.
Politisk bakgrund
På 500-talet e.Kr fanns i norra delen av detta område två mäktiga imperier - det persiska sasanidiska och det östromerska eller bysantinska riket (det östromerska riket var mer grekiskt än romerskt och med tiden kom det att kallas bysantinskt istället för romerskt). Dessa två stormakter låg under lång tid i krig med varandra.
I områdets södra del fanns två organiserade kungariken - det jemenitiska och det etiopiska.
Mellan de nordliga imperierna och de sydliga kungarikena fanns ingen enad statsbildning. Befolkningen där kan delas in i fyra grupper. Bofasta odlare skötte sin säd och sina palmer vid oaserna, handelsmän och hantverkare levde i små marknadsstäder och i utkanterna av öknarna och stäpperna samt vid oaserna höll nomadiserande beduiner till. Beduinerna var sammanslutna i stammar, ledda av hövdingar. De var beväpnade och trots att de inte var i majoritet kunde de tillsammans med köpmännen i städerna dominera över jordbrukarna och hantverkarna. Beduinstammarna låg dock ständigt i fejd med varandra.
De arabiska stammarna var under 500-talet inneslutna av det bysantinska imperiet i norr och det persiska imperiet i öst och syd.
Härifrån hade under årtusendenas gång många vågor av semitiska folkvandringar mot norr utgått. Babylonier, kananéer, araméer med flera hade dock oftast beblandats med den lokala civilisationen eller underkuvats av mäktigare stater. Efter Muhammeds död, skulle en ny expansion norrut ske som kom att få betydligt mer långtgående följder än tidigare.
ANNONS
ANNONS
Arabien under Muhammeds tid
Muhammed var från början en enkel affärsman från den viktiga handelsstaden Mekka. Han tillhörde Quraish som var den mest inflytelserika stammen där. Invånarna i Mekka hade sedan länge övergivit nomadlivet och blivit bofasta stadsbor. De hade dock kvar sin primitiva polyteistiska (polyteism = tron på flera gudar) religion som bland annat innehöll dyrkan av märkliga stenar som ansågs ha gudomlig anknytning. Just i Mekka fanns den mest kända av dessa stenar, inmurad i helgedomen Kaba.
Mekka hade vid den här tiden (vid slutet av 500-talet) utvecklats ekonomiskt. Penningekonomin med dess konkurrens och rivalitet kan ha lett till ett ifrågasättande av gamla stamlojaliteter och värderingar. Den gamla moralen och klansolidariteten höll kanske på att uppluckras. Det behövdes kanske en ny ideologi för en ny tid? Till saken hörde också att araberna sedan gammalt varit mer eller mindre bekanta med både judendom och kristendom, två monoteistiska religioner. I Arabien hade stora grupper gått över till judendomen och i norra delen fanns också många kristna. Etiopien var kristet och i Jemen hade både kristendom och judendom vunnit inflytande vid denna tid. Det tycks som om en del araber letade efter nya religionsformer av monoteistiskt slag.
Islams framväxt
Muhammed grubblade mycket på religiösa frågor. Enligt islamisk tradition fick han uppenbarelser från Gud genom en ängel. Som Guds profet blev han grundare av en ny religion, islam.
"Det finns bara en Gud och Muhammed är hans profet", så lyder islams trosbekännelse. Det var en monoteistisk lära (monoteism = tron på en Gud) som självklart kom i konflikt med den polyteistiska trosuppfattningen som köpmännen i Mekka bekände sig till. Den nya läran orsakade därför en konflikt med köpmännen i Mekka som höll på de gamla gudarna. Konflikten var inte bara var av religiös karaktär. Den heliga stenen i Kaba var ett viktigt vallfärdsmål, som staden och dess köpmän kunde dra nytta av. När nu den gamla polyteistiska religionen ifrågasattes fanns det en risk att stadens betydelse skulle minska. Muhammed tvingades tillsammans med endast ett fåtal anhängare bort från Mekka till den lilla staden Medina en bit längre norrut. Detta kallas "flykten till Medina". Det inträffade år 622 och räknas som år 1 i den islamiska tideräkningen.
I Medina fick Muhammed alltfler anhängare samtidigt som han slöt förbund med flera beduinstammar. Han fick en uppenbarelse som tillät honom att gå ut i krig för att sprida sin lära. Guds fiender var också hans fiender. Han förklarade ett heligt krig (Djihad) mot Mekka för att befria sin hemstad och sitt land från avgudadyrkan.
ANNONS
ANNONS
Muhammed och hans anhängare började plundra karavaner vilket stärkte deras ställning. Den väpnade konflikten slutade med att köpmännen i Mekka gav upp kampen. När Muhammed sedan förklarade att den heliga stenen i Kaba kunde dyrkas, fick han anhängare också bland quraishiterna. De skulle dessutom få en ledande ställning vid hans hov. Övriga stammar som ännu inte antagit hans lära fick fyra månader på sig att göra detta, annars väntade bestraffningar. Alltfler stammar, även långt ifrån Mekka anslöt sig. Vid sin död 632 erkändes Muhammed som profet i praktiskt taget hela Arabien.
Djihad - heligt krigDetta begrepp kan ha olika innebörd. Vid denna tid och senare under de första kaliferna var det dock ingen tvekan om att det innebar en plikt att föra ett heligt krig mot de otrogna tills i princip hela världen anslutit sig till islam. De som gjorde motstånd och besegrades blev slavar medan de som gav sig utan strid kunde få ställning som "värnade" (beskyddade). Muslimer som dog i striden blev martyrer. Numera tolkas uttrycket ofta som att heligt krig endast kan ske i försvarssyfte. Utbredningen av islam ska enligt denna tolkning ske med fredliga medel. Själva ordet djihad betyder "ansträngning". |
LÄS MER: Araberna, del 2: De första kaliferna
LÄS MER: Araberna, del 3: Ett världsvälde skapas
LÄS MER: Araberna, del 4: Religiös splittring och maktskifte
LÄS MER: Araberna, del 5: Abbasidiska kalifatets storhetstid
LÄS MER: Araberna, del 6: Det muslimska slaveriet
LÄS MER: Araberna, del 7: Kvinnans roll
LÄS MER: Araberna, del 8: Abbasidiska kalifatets upplösning
LÄS MER: Araberna, del 9: Varför föll arabernas imperium samman?
LÄS MER: Muhammed
LÄS MER: Muhammed - islams profet
LÄS MER: Muhammed - den siste profeten
LÄS MER: Islams historia
LÄS MER: Medeltidens muslimska värld
LÄS MER: Islam
LÄS MER: Islam och den arabiska kulturen
LÄS MER: Arabernas och islams historia - från 600-talet till 1500-talet
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Vilken geografisk roll spelade den arabiska halvön i handeln mellan Indien, Afrika och Mellanöstern?
- Vilka var de två mäktiga imperierna i norra delen av den arabiska halvön under 500-talet e.Kr?
- Beskriv Muhammeds bakgrund och hans relation till staden Mekka.
- Vad var den huvudsakliga orsaken till konflikten mellan Muhammed och köpmännen i Mekka, och vilka ekonomiska intressen låg bakom denna konflikt?
- Vad innebar begreppet "djihad" under Muhammeds tid och de första kalifernas regeringstid jämfört med hur det tolkas idag?
Litteratur:
Carole Hillenbrand, The Crusades: Islamic Perspectives, Routledge, 2001
Jonathan Berkey, The Formation of Islam: Religion and Society in the Near East, 600-1800, Cambridge University Press, 2002
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Fred M. Donner, The Early Islamic Conquests, Princeton University Press, 1981
Dick Harrison, Världens dramatiska historia: Medeltiden, Norstedts, 2010
Religions of the World, Religions of the World, Bedford - St. Martin's, 1993
FÖRFATTARE
Text: Lars Hammarén, författare och gymnasielärare i historia
Webbplats: Lars Hammarén
Artikelserie om Islam under araberna
- Araberna, del 1: Islams uppkomst
- Araberna, del 2: De första kaliferna
- Araberna, del 3: Ett världsvälde skapas
- Araberna, del 4: Religiös splittring och maktskifte
- Araberna, del 5: Abbasidiska kalifatets storhetstid
- Araberna, del 6: Det muslimska slaveriet
- Araberna, del 7: Kvinnans roll
- Araberna, del 8: Abbasidiska kalifatets upplösning
- Araberna, del 9: Varför föll arabernas imperium samman?
.jpg){kind=link}