Judendom och identitet

Judendomen, en av världens äldsta religioner, är mer än bara en tro; det är också en identitet. Men att definiera "vem som är jude" är inte alltid enkelt. Det finns olika sätt att se på detta, från strikta religiösa regler till mer öppna kulturella synsätt. I Sverige betraktas judar som en nationell minoritet, vilket belyser hur identitet kan vara en komplex och föränderlig fråga. I en värld som ständigt förändras har frågor om identitet en särskild betydelse, inte minst för judar vars historia och nutid berör allt från religiösa ritualer till nationell tillhörighet och mänskliga rättigheter.
M

Ordet jude kommer från Juda stam, som var en av de mäktigaste av de tolv stammarna i Bibeln.

Vem är jude?

Att svara på frågan vem som är jude är inte lätt. Många som väljer att följa judiska seder i form av ritualer, mat, sabbat och sexualitet ser sig själva som judar. På det sättet visar de andra att de är judar i en omgivning där andra inte är det.

Genom val som görs kring vad som är viktigt bland alla judiska traditioner och ritualer visar man hur man är jude.

Det finns en del regler kring vem som är jude och vem som inte är det. Man ska:

ANNONS

ANNONS

En viktig religion

Judendomen är den äldsta av de tre stora linjära religionerna som också kan kallas för de abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom och islam). Trots detta är det den minsta av de tre religionerna. Antalet judar i världen beräknas vara mellan 15-20 miljoner. Till och med sikerna i Indien är fler. Trots detta har judendomen skaffat sig en särställning då religionen ligger till grund för både kristendomen och islam.

  • vara född av en judisk mamma (enligt ortodox och konservativ judendom).
  • ha en eller två judiska föräldrar (enligt reformjudendom)

Ett annat sätt att bli jude är att konvertera (byta religion). Den berörda måste då först utbilda sig i den judiska tron. När sedan rabbinen sedan anser att det är dags, kan personen upptas till jude via vissa ritualer.

Många judar ser sig själva som en del av ett utvalt folk. Andra vänder på det och säger att den som är jude inte är utvald av Gud, utan att själv måste välja Gud.

Olika förhållningssätt till identitet

Essentialistisk syn: Man föds till det och förblir alltid jude. Men långt ifrån alla judar håller med.

Konstruktionistisk syn: Att vara jude är en process i förändring. Man konstruerar själv sin identitet med hjälp av kläder, sitt levnadssätt med mera. Att vara jude är att välja en position. Det är ett aktivt val.

Tidigare i historien

Tidigare i historien var det mer självklart vem som var jude. Dessa självklarheter såg ut så här:

  • Judarna var en minoritet med religiös självständighet.
  • Rabbinen var en auktoritet.
  • Det fanns självklara levnadsnormer.
  • Synagogan stod i centrum för gudstjänstliv, ritualer och utbildning.
  • Det fanns en tydlig uppdelning mellan mäns och kvinnors områden.

Utbildning har alltid varit viktigt inom judendomen. Så är det också idag. Det är ingen slump att så många judar fått Nobelpriset.

I allmänhet betraktas det judiska kollektivet som en etno-religiös grupp. Detta grundar sig delvis på vad som står i de heliga skrifterna där det judiska folket beskrivs som en nation, snarare än anhängare av en trosuppfattning.

Vad kännetecknar en jude idag?

Rabbi Ethan Tucker skriver lite skämtsamt ”Vad är en jude? En jude är en person som har en identitetskris”.

Som vi har sett finns inget lätt sätt att beskriva vem som är jude och vad en jude är. Men några gemensamma attribut (kännetecken) kan vara: religion, etnicitet, kultur, historia och känsla (en person som identifierar sig som jude kanske inte lever på ett särskilt sätt, men vet ändå att hon eller han är jude).

Som jude kan du själv välja ut vissa delar som känns viktiga för dig.

Förintelsen har fått en stor betydelse för judisk identitet idag.

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Judendomen

LÄS MER: Några viktiga judiska högtider

LÄS MER: Judendomens grunder (artikelserie)

En av Sveriges nationella minoriteter

Judar är, tillsammans med romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar, en nationell minoritet i Sverige. Gemensamt för de nationella minoriteterna är att de har bott i landet under lång tid.

Sverige har genom att anta internationella konventioner förbundit sig att ge skydd till nationella minoriteter, motverka diskriminering samt stödja minoritetsspråkens utveckling.

Anledningen till att det finns internationella konventioner som skyddar nationella minoriteter är att många stater genom historien har bedrivit en politik som kränkt deras mänskliga rättigheter.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varifrån härstammar ordet "jude"?
     
  2. Vilka är de tre stora linjära eller abrahamitiska religionerna?
     
  3. Vad är skillnaden mellan att vara jude enligt ortodox och konservativ judendom jämfört med reformjudendom?
     
  4. Vad menar Rabbi Ethan Tucker med att en jude är en person som har en identitetskris?
     
  5. Hur kännetecknas en jude idag enligt texten? Ge några exempel.
     
  6. Varför är judar en nationell minoritet i Sverige?

Fundera på:

  1. Vad tycker du om de olika synsätten på judisk identitet, essentialistisk och konstruktionistisk? Finns det liknande tankar i andra kulturer eller religioner?
     
  2. Varför tror du att utbildning har en så viktig roll inom judendomen?

Ta reda på:

  1. Finns det fler länder där judar räknas som en nationell minoritet?
     
  2. Hur många av alla historiens Nobelpristagare är eller har varit judar?
     

 

Litteratur:

​Sören Wibeck, Religionernas historia - om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005

Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993

Jensen, Rothstein, Podemann, Sörensen. Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi. Gyldendal, 2011

 

Text: Hanna Hägerland, gymnasielärare i religionskunskap

Senast uppdaterad: 30 oktober 2023
Publicerad: 18 april 2017

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M

Judendomens lära

Judendomen är en av världens äldsta religioner. Tanak (ungefär samma som Gamla testamentet i den...

SO-rummet bok
S

Argument mot Guds existens

De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller...

SO-rummet bok
S

Argument för Guds existens

Det finns flera försök att "logiskt" bevisa att det finns en gud. Man hänvisar bl.a. till...

SO-rummet bok
S

Finns Gud?

Få ord i vårt språk har så många betydelser som ordet "Gud". Frågan om man kan tro på Gud...

M

Förbjuden frukt har format synen på våra könsroller

Enligt Bibeln är det Evas handlingar - när hon låter sig övertalas av ormen att smaka på förbjuden...

SO-rummet bok
M

Den judiska läran

Inom judendomen är monoteism en central tanke - det finns bara en gud. Människan är skapad till...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Re

Judendomens grunder

Gud har valt ut judarna till sitt folk. Detta är den centrala tanken i judendomen. I judendomen finns inte något system...

Relaterade taggar

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Att jämföra religioner (fördjupning)

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-15

I det här fördjupningsavsnittet (20 min) berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Världsreligionernas gudsuppfattning

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-02

Julia, Kristoffer och Mattias diskuterar de fem världsreligionernas gudsuppfattning. Hur ser man på Gud inom de monoteistiska religionerna: judendomen, kristendomen och islam? Vilken gudsuppfattning råder inom hinduismen? Och tror man på gudar överhuvudtaget inom buddhismen?

+ Lyssna