+ Visa hela artikelserien
M

Riktningar inom judendomen

Det finns många olika riktningar inom judendomen. Det beror på att judarna i alla tider varit tvungna att leva på olika sätt och anpassa sig efter varierande situationer på olika ställen i världen. Vi ska nu gå igenom de tre stora huvudriktningarna, men det går såklart att dela in dessa i ännu fler grupper.
Bild:

Ortodoxa judar vid Västra muren (Klagomuren) i Jerusalem.

Reformjudendom (liberal judendom)

Reformjudendom är starkt individualistisk och anpassad till det moderna samhället. Reformjudar följer inte judiska lagar och ritualer så noga. De firar bara vissa högtider.

Reformjudar har behållit de lagar som har att göra med etik. Resten har de tagit bort. Det är till exempel viktigt med barmhärtighet och rättvisa.

Inom denna riktning är det viktigt att hålla sabbaten för att den skapar en judisk identitet. Reformjudarnas sabbatsfirande är dock inte särskilt strikt och de följer inte judiska matregler. Man kanske äter sin fredagsmåltid och går i synagogan på sabbaten, men efter detta kan man även hitta på andra grejer, som att göra en utflykt med familjen.

Den liberala riktningen ser inte Messias som en person som ska komma. Landet Israel är heller inte särskilt viktigt. Att förbereda för en s.k. messiansk tid (när Messias har kommit) handlar istället om att skapa fred och rättvisa där man bor.

Reformjudar skiljer inte mellan män och kvinnor som de andra riktningarna gör. I en reformjudisk synagoga sitter män och kvinnor tillsammans. Även kvinnor kan vara rabbiner. Könet ska inte spela någon roll. Den som är mest lämpad för en religiös uppgift bör få utföra uppgiften.

Konservativ judendom

Inom konservativ judendom är Toran viktig, men skrifterna måste tolkas i den tid man lever i. Församlingsmedlemmarna får vara med och diskutera och tolka.

Bild:

Kvinnlig rabbin håller gudstjänst för personal inom amerikanska flygvapnet.

Konservativa judar anser att det är viktigt att följa gemensamma högtider. Gudstjänsterna är också mycket viktiga.

De konservativa judarna går en medelväg mellan ortodoxa (se nedan) och reformjudar. Deras mål är att bevara det äkta och nödvändiga i judisk tro.

Landet Israel är visserligen viktigt för konservativa judar, men den messianska tiden handlar lika mycket om att skapa fred och rättvisa här och nu. Fred är viktigt.

Kvinnor och män kan sitta tillsammans i synagogan och även kvinnor kan bli rabbiner. Men att kvinnor kan bli rabbiner är något ganska nytt. Så har det bara varit i drygt 20 år.

Ortodox judendom

Ortodox judendom kräver mer av sina anhängare än reformjudendom och konservativ judendom. De ortodoxa (renläriga) följer alla sabbatsregler och äter endast koshermat.

Inom ortodox judendom är traditionen viktig. De ortodoxa håller därför fast vid gamla judiska traditioner och vill inte veta av några förändringar. De följer alla regler inom den judiska läran.

Man känner igen männen på deras svarta hattar, korkskruvslockar, bönemantlar och bönekapslar. En bönekapsel är en liten dosa med bibelcitat i, som de fäster på armen och pannan med läderremmar.

En del ortodoxa judar är dock mer moderna och öppna mot det moderna samhället. Inom modern ortodox judendom utbildar man sig t.ex. gärna i det samhälle man lever i.

De judar som följer de religiösa traditionerna och reglerna mest strikt är de ultraortodoxa. Ultraortodoxa judar isolerar sig från omgivningen för att bättre kunna leva för sin religion.

Gemensamt för all ortodox judendom är tron på att Toran är gudomlig och att man ska följa sin religion fullt ut.

Bland ultraortodoxa judar får kvinnor inte studera. Men bland moderna ortodoxa judar kan kvinnor utföra vissa av de uppgifter rabbinerna gör.

Ortodoxa judar tror att hela det judiska folket kommer att återvända till Israel när den messianska tiden kommer. Ultraortodoxa judar tror dessutom att Messias kommer att ta gestalt i en verklig person.

Ultraortodoxa judar är egentligen mot Israel som statsbildning. Staten Israel strider mot deras grundsyn. Att det gamla templet föll var nämligen ett straff från Gud för att judarna inte hade hållit fast tillräckligt vid sin tro. Precis som vi idag är påverkade av amerikansk kultur så influerades det dåvarande judiska samhället av hellinistisk kultur (en form av grekisk kultur som spreds över Mellanöstern av Alexander den stores arméer). Därför tror ultraortodoxa judar att Gud straffade och skingrade judarna så att de fick leva i diasporan. Att leva i diaspora är ett tillstånd där judarna inte längre får vara nära Gud.

Fram tills det att templet kommer att byggas upp igen, lever man utsatt och måste vara på sin vakt. Alla judars uppgift under den tid som är nu, är att leva som religiösa judar. Gud kommer att låta judarna få tillbaka sitt tempel när de återigen har gjort sig förtjänta av det. Människor kan inte påskynda den processen. På grund av detta resonemang finns det därför judiska grupper som direkt motarbetar sionismen och staten Israel (se även karaitisk judendom längre ned).

I samband med israeliska val brukar dessa åsikter bli synliga då de ultraortodoxa ofta hävdar att man inte ska rösta.

Karaitisk judendom

Denna grupp vill inte erkänna Talmund utan bara Tanak (Gamla testamentet). Riktningen uppkom på 700-talet och är en enkel och fundamentalistisk gren av judendomen.

Karaiter erkänner inte heller (i likhet med ultraortodoxa judar) Israel som stat. De väljer därför ofta att samarbeta med palestinier. Arafat hade en karaitisk jude som utrikesminister.

Karaiter sticker ut. De flesta lever i Israel men har samma ideologiska problem med staten Israel som ultraortodoxa judar. De menar att sionisterna och FN har skapat något som bara Gud kan skapa. Därför bör staten Israel inte existera.

Varför flyttar karaitiska judar då inte från Israel? För dem är det enkelt. De bodde där innan sionisterna kom på 1800-talet. Palestina var deras hemland innan Israel grundades. Många har ändå valt att flytta och bor i New York. När deras ledare från New York hälsade på i Isreal valde han att inte flyga med isrealiskt flyg för att markera att han inte vill ha något med staten Israel att göra.

Andra judiska grupper

I USA finns judiska grupper och riktningar som inte finns på andra håll i världen. Förutom de olika riktningarna vi redan tagit upp finns också rekonstruktionistisk judendom. Det är en väldigt intellektuell del av judendomen som bland annat tar avstånd från tanken på att judarna är Guds utvalda folk. För dem är judendomen enbart en kultur bland andra kulturer.

En annan grupp kallas för Jewish Renewal. De blandar friskt New Age, zenbuddism, ortodox och liberal judendom. Mystik och känsla är viktiga saker. Jewish Renewal har sina röter i 1960-talets hippierörelse.

Det finns också en humanistisk judendom där tron på Gud har tonats ned. Trots detta utbildar de rabbiner.

I USA är judarna en viktig del av samhället. De ultraortodoxa judar som inte är det har själva valt att isolera sig. Det finns nästan ingen antisemitism i USA, och för judar går det ofta bra att gifta sig med personer som inte är judar.

Uppgifter och frågor

1. Nämn några kännetecken för reformjudendom.

2. Nämn några utmärkande drag för konservativ judendom.

3. Redogör för hur ortodox judendom skiljer sig från de andra två judiska riktningarna.

4. Varför godkänner inte ultraortodoxa och karaitiska judar staten Israel?

 

Litteratur:
​Sören Wibeck, Religionernas historia - om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005
Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993
Jensen, Rothstein, Podemann, Sörensen. Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi. Gyldendal, 2011
Bente Groth, Judendomen: Kultur, historia, tradition, Natur & Kultur, 2002
 

Text: Hanna Hägerland, gymnasielärare i religionskunskap

Uppdaterad: 28 juli 2017
Publicerad: 22 juli 2017