Valborgsmässoafton

klocka
Lästid 3 minuter
Varje år när våren börjar visa sig ser många svenskar fram emot valborgsmässoafton, en tradition som firas den 30 april. Denna festliga dag är en blandning av gamla och nya traditioner, från att tända bål på höga platser till att sjunga i kör. Det är en dag när folk bär vita mössor (som en del av studentkulturen) och samlas för att välkomna våren. Medan bålen har gamla anor och kanske tändes för att skrämma bort rovdjur eller i magiska syften, är körsången en nyare del av firandet, inspirerad av studentlivet i Uppsala och Lund.
M
Artikel

En spektakulär festsed är de bål som tänds ute under våren, numera på de flesta håll vid valborgsmässoafton den 30 april (utom i Västsverige, där man alltjämt föredrar påskeldar).

Vita mössor och körsång

Körsång är en vanlig hobby i Sverige. Och det tillfälle när nästan alla landets sångare samtidigt får ventilera sina lungor är kvällen den 30 april, valborgsmässoafton kallad, eftersom det är dagen före den heliga Valborgs dag, första maj. Då flammar bålen, gärna på höjder, där de syns lång väg. Och när brasan sprakar som allra mest träder det fram ett antal herrar och damer som för det mesta bär skärmmössor med vit kulle och något lyremblem ovanför lackskärmen, lika de mössor som studenterna sätter på sig denna kväll. De sjunger sedan ett antal visor, som överallt är de samma och gör gällande att det i och med denna kväll är slut på vintern och att våren har kommit. Lätt patetiskt kan det bli om ett snöfall samtidigt håller på att släcka bålet, men för det mesta är faktiskt våren på god väg, åtminstone i södra delen av Sverige.

ANNONS

ANNONS

När man lämnar gymnasiet får man bära den vita studentmössan. Den sätter man sedan på sig varje valborgsmässoafton under festliga former.

Rötter i tysk folktro

Körsången är ett sent och borgerligt tillskott till traditionen att samlas kring ett bål på kvällen före första maj och härstammar troligtvis från det sätt varpå studenterna i Uppsala och Lund firat vårens ankomst i 200 år.

Men själva bålet har äldre anor. Det var en gammal sed både i Sverige och i många andra länder att tända bål i det fria någon kväll under våren, och de lärde tvistar om ifall det gjorts för att skrämma bort rovdjur inför kornas och fårens betessäsong, eller om det skett i något övernaturligt, magiskt syfte, som när tyskarna ville skydda sig mot de häxor som samlats för djävulsdyrkan under just valborgsnatten.

Det är faktiskt från de nordtyska valborgshäxeldarna som den svenska seden vi har idag härstammar, och eftersom det fanns mest tyskar i Stockholm med omgivningar, var det också där som den tidigast rotade sig. I andra landsändar hade man andra bålkvällar, men eftersom huvudstadens bruk ofta framstår som de "riktiga", så har bålen och sången numera likriktats efter Stockholmsmodell.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilket datum firas valborgsmässoafton och vad är speciellt med den dagen i Sverige?
     
  2. Vad sysslar man ofta med på valborgsmässoafton och hur kopplas det till studentlivet?
     
  3. Var kommer traditionen med bål ursprungligen ifrån och vad är dess äldre syfte?

Diskutera:

  1. Tycker du att traditionen med valborgsmässoafton är viktig att bevara? Varför eller varför inte?
     
  2. Hur skulle du känna om en ny tradition introducerades på valborgsmässoafton, till exempel ett annat sätt att fira vårens ankomst?

Ta reda på:

  1. Finns det några visor eller sånger som är speciellt populära att sjunga på valborgsmässoafton i Sverige?
     


L  LÄS MER: Valborg

M  LÄS MER: Historien bakom valborgsfirandet och första maj

M  LÄS MER: Svenska högtider och traditioner förr och idag

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Litteratur:
Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010
Nils-Arvid Bringéus, Årets festseder, LT förlag, 1976
Julius Ejdestam, Våra folkfester, Rabén & Sjögren, 1971
Carl Henrik Martling, Kyrkans år och dagar, Verbum, 1993
Ebbe Schön, Folktrons år: gammalt skrock kring årsfester, märkesdagar och fruktbarhet, Rabén & Sjögren, 1989
Jonas Frykman (red.) och Orvar Löfgren (red.), Svenska vanor och ovanor, Natur och Kultur, 1991
Christer Topelius, En årsrunda: 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar, Tiden, 1989
 

FÖRFATTARE

Text: Jan-Öjvind Swahn, kulturhistoriker och författare
Omarbetad version av ett avsnitt i en publikation utgiven av Svenska institutet.
Webbplats: Svenska institutet

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025
Publicerad: 22 april 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Och julen varar än till påska!

M
Målade påskägg som ligger i ett iscensatt fågelbo av halm.
av: Jane Fredlund
2025-04-24
klocka Lästid 15 minuter

Vid påsk springer små påskkäringar runt i husen. Färggranna fastlagsris lyser på torgen, småpojkarna tjatar om påsksmällare, och vi målar eller färgar ägg och sätter i oss mängder av dem på påskafton. Underliga traditioner egentligen, en del av dem har skrämmande bakgrund i vidskepelse och häxtro, andra i medeltida katolska traditioner...

+ Läs mer

Jul - gåvornas, ljusens och matens högtid

M
Jultomte
av: Jan-Öjvind Swahn
2023-11-19
klocka Lästid 12 minuter

Julen i Sverige är en festlig blandning av både gamla traditioner och nya seder. Här berättas om historien bakom julmaten, införandet av julgranen och julkrubban, julklapparnas ursprung, den unika svenska jultomten, den mystiska julbocken och den stämningsfulla julottan tidigt på juldagens morgon...

+ Läs mer

Advent, lucia och julfirandet förr

M
Nu är det jul igen
av: Jane Fredlund
2023-11-16
klocka Lästid 31 minuter

Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är en tradition, började tändas först på 1870-talet och adventsstjärnor blev inte populära förrän på 1940-talet. Luciafirandet var tidigare endast kopplat till de borgerliga hemmen, och blev först under 1900-talet vanligt i hela landet. Julfirandet har också utvecklats, från att ha varit en tid med fokus på mat och dryck, till dagens mer kommersiella firande med julklappar och granar - vilket började spridas från Tyskland under 1800-talet. Fastän många av dessa traditioner är relativt nya, utgör de idag självklara delar av det svenska julfirandet...

+ Läs mer

Svenska ceremonier och seder - från vaggan till graven

M
Tårta och firande
av: Jan-Öjvind Swahn
2023-09-26
klocka Lästid 6 minuter

De senaste hundra åren har inneburit att de ceremonier som förr i tiden var förknippade med levnadsloppets stadier idag har förenklats från de överdådiga former de hade tidigare - ofta med syfte att framhäva någons rang. Istället har det numera blivit vanligt att tillämpa det som förr var en skam - strunta i dop, leva ihop utan vigsel och begravas i stillhet, det sistnämnda något som vid 1900-talets början var ett straff för självmördare och avrättade...

+ Läs mer

I kräftkalasens tid

M
Kräftfiske
av: Jane Fredlund
2023-08-27
klocka Lästid 6 minuter

I fullmånens sken med kulörta lyktor, dilldoft, kalla nubben och uppsluppen stämning framstår kräftskivan som en urgammal svensk, traditionsrik ritual. Men inget kunde vara felaktigare. Visserligen har kräftor ätits åtminstone sedan 1500-talet i förnäma kretsar i vårt land, men den festliga, lössläppta kräftskivan föddes först för hundra år sedan...

+ Läs mer

Bröllop förr och idag

M
av: Jane Fredlund
2023-07-03
klocka Lästid 13 minuter

Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på kyrktrappan. Brudgummen bär frack och kanske hög hatt, bruden har säkert något gammalt och något nytt, något lånat och något blått. Kanske får hon en morgongåva, det låter ju gammaldags. Men vad är nytt och vad är gammalt i våra bröllopsseder?

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
1800-tals målning. Par i svenska folkdräkter som dansar vid en röd stuga med vita knutar. Midsommar.

Svenska högtider och traditioner förr och idag

Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Högtidernas firande har sitt ursprung i religionen och i...

Relaterade taggar

Hi
Majbrasa

Valborg

Valborgsmässoafton infaller den 30 april och brukar firas genom att tända stora brasor utomhus. I...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Våffeldagen

av: Mattias Axelsson
2021-03-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Fastlagen och fastan

av: Mattias Axelsson
2021-02-15

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kristi himmelsfärdsdagen och pingst

av: Mattias Axelsson
2018-05-10

Mattias sätter sig själv i studion för att förklara lite kort om Kristi himmelsfärd och om pingsten.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Jesus död och uppståndelse

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-12

När påsken närmar sig pratar Julia, Kristoffer och Mattias om Jesus död och uppståndelse, själva orsaken till det kristna påskfirandet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Julmatens historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-14

Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?

+ Lyssna