Valborgsmässoafton

M

En spektakulär festsed är de bål som tänds ute under våren, numera på de flesta håll vid valborgsmässoafton den 30 april (utom i Västsverige, där man alltjämt föredrar påskeldar).

Vita mössor och körsång

Körsång är en vanlig hobby i Sverige. Och det tillfälle när nästan alla landets sångare samtidigt får ventilera sina lungor är kvällen den 30 april, valborgsmässoafton kallad, eftersom det är dagen före den heliga Valborgs dag, första maj. Då flammar bålen, gärna på höjder, där de syns lång väg. Och när brasan sprakar som allra mest träder det fram ett antal herrar och damer som för det mesta bär skärmmössor med vit kulle och något lyremblem ovanför lackskärmen, lika de mössor som studenterna sätter på sig denna kväll. De sjunger sedan ett antal visor, som överallt är de samma och gör gällande att det i och med denna kväll är slut på vintern och att våren har kommit. Lätt patetiskt kan det bli om ett snöfall samtidigt håller på att släcka bålet, men för det mesta är faktiskt våren på god väg, åtminstone i södra delen av Sverige.

ANNONS

ANNONS

När man lämnar gymnasiet får man bära den vita studentmössan. Den sätter man sedan på sig varje valborgsmässoafton under festliga former.

Rötter i tysk folktro

Körsången är ett sent och borgerligt tillskott till traditionen att samlas kring ett bål på kvällen före första maj och härstammar troligtvis från det sätt varpå studenterna i Uppsala och Lund firat vårens ankomst i 200 år.

Men själva bålet har äldre anor. Det var en gammal sed både i Sverige och i många andra länder att tända bål i det fria någon kväll under våren, och de lärde tvistar om ifall det gjorts för att skrämma bort rovdjur inför kornas och fårens betessäsong, eller om det skett i något övernaturligt, magiskt syfte, som när tyskarna ville skydda sig mot de häxor som samlats för djävulsdyrkan under just valborgsnatten.

Det är faktiskt från de nordtyska valborgshäxeldarna som den svenska seden vi har idag härstammar, och eftersom det fanns mest tyskar i Stockholm med omgivningar, var det också där som den tidigast rotade sig. I andra landsändar hade man andra bålkvällar, men eftersom huvudstadens bruk ofta framstår som de "riktiga", så har bålen och sången numera likriktats efter Stockholmsmodell.

LÄS MER: Valborg

LÄS MER: Historien bakom valborgsfirandet och första maj

LÄS MER: Svenska högtider och traditioner förr och idag

 

Text: Jan-Öjvind Swahn, kulturhistoriker och författare
Omarbetad version av ett avsnitt i en publikation utgiven av Svenska institutet.
Webbplats: Svenska institutet

Senast uppdaterad: 24 april 2020
Publicerad: 22 april 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Fastan och påsken

Fastan, passionstiden, stilla veckan och påsk är typexempel på religiösa seder i kristen tappning....

M

Jultraditioner förr och nu

Jultiden och julhelgen har liksom adventsfirandet stark religiös bakgrund. Det gäller inte bara...

S

Advent och luciafirandet

Advent inleder det kristna kyrkoåret och infaller den fjärde söndagen före jul. Adventstiden varar...

M

Kyrkoåret

Det förkristna feståret kom helt eller delvis att förvandlas till det kristna kyrkoåret. Det lever...

ANNONS

Ämneskategorier

Svenska högtider och traditioner förr och idag

Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Här berättas om våra viktigaste seder.

Relaterade taggar

Valborg

Valborgsmässoafton infaller den 30 april och brukar firas genom att tända stora brasor utomhus. I...