Genomgång (3:56 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om vem Fredrika Bremer var och vad hon gjorde.
Rudyard Kipling föddes 1865 i Indien och skickades som sexåring till England för att gå i skola....
I det förindustriella samhället hade människor över huvud en positiv syn på barnarbete. Det ansågs...
Via folkrörelserna och Sveriges demokratisering steg många grupper fram ur historiens dunkel:...
Folkrörelserna växte fram i en tid av stora förändringar. Ståndssamhället var på väg att lösas upp...
Sapfo är en av de mest kända lyrikerna från antikens Grekland. Hon är samtidigt den första kända...
Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är...
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.
Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...
Flipped Classroom eller "flippat klassrum" är en pedagogisk modell där läraren använder digitala...
Film som historieberättande medium är en populär underhållningskälla, men fungerar också bra i...
Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...
Fredrika Bremer (1801-1865) var en svensk författare och pionjär inom den svenska kvinnorörelsen....
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.
I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
