Pragvåren skapade hopp
Dubček började därefter under den s.k. Pragvåren genomföra politiska och ekonomiska reformer i Tjeckoslovakien.
Pragvåren innebar bland annat att censuren avskaffades och yttrande- och pressfriheten ökade. Reformerna skapade en stark optimism bland befolkningen.
Förändringarna märktes snabbt i vardagen. Tidningar och radio kunde diskutera samhällsproblem mer öppet, och människor vågade kritisera sådant som tidigare varit förbjudet att tala om. Målet var inte att avskaffa socialismen, utan att skapa ett friare samhälle inom det kommunistiska systemet.
Reformerna stoppas
För att lugna den kommunistiska ledningen i Moskva försäkrade Dubček att Tjeckoslovakien även i fortsättningen skulle vara helt lojal mot Sovjetunionen och Warszawapakten. Sovjetledningen ansåg dock att reformerna hotade dess kontroll över de kommunistiska länderna i Östeuropa.
Efter invasionen formulerades detta synsätt i Brezjnevdoktrinen, enligt vilken Sovjetunionen och dess allierade ansåg sig ha rätt att ingripa i ett kommunistiskt land där det socialistiska systemet ansågs hotat.
Under natten till den 21 augusti 1968 invaderades Tjeckoslovakien av omkring 250 000 soldater från Warszawapakten. Reformrörelsen krossades. Dubček arresterades och fördes till Moskva. Han fick återvända till Tjeckoslovakien men tvingades gradvis backa från reformerna och avsattes som partiledare i april 1969.
Efter Pragvåren började en period då reformerna steg för steg togs tillbaka. Censuren återinfördes och många som hade stött förändringarna förlorade sina arbeten eller lämnade landet. Tjeckoslovakien förblev en kommunistisk stat under starkt sovjetiskt inflytande fram till 1989, då kommuniststyret föll under den så kallade sammetsrevolutionen.
Motstånd utan vapenNär Warszawapaktens trupper rullade in i Tjeckoslovakien möttes de inte av något organiserat militärt motstånd. Istället försökte många vanliga människor göra det svårare för invasionsstyrkorna. Demonstranter samlades på gatorna och vägskyltar ändrades eller plockades bort för att förvirra soldaterna. På vissa håll sattes skyltar upp som pekade mot Moskva, oavsett åt vilket håll vägen egentligen gick. Radion fick också en viktig roll. Trots försöken att tysta sändningarna fortsatte tjeckoslovakiska radiomedarbetare att informera befolkningen och uppmana människor att hålla sig lugna. Det civila motståndet kunde inte stoppa invasionen, men blev en stark symbol för protesterna mot ockupationen.
|
S LÄS MER: Efterkrigstidens huvudlinjer 1945-1991
M LÄS MER: Kalla kriget
M PODCAST: Vad var kalla kriget?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1990
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd. Huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 1997
FÖRFATTARE
Text: Johnny Poetzsch, SO-lärare och författare
Webbplats: Poetzsch Historica
