© 2026 SO-rummet.se
Kalmarunionens tid, del 1: Drottning Margareta, Engelbreksupproret och unionsmotståndet
Kalmarunionens vapen (emblem) med den gula och röda unionsflaggan i bakgrunden.
Drottning Margareta enade Nordens länder
När Margareta hade besegrat Albrekts tyska armé valdes hon till drottning även över Sverige. Hon styrde därmed över hela Norden.
Drottning Margareta ville att Norden skulle vara enat för alltid. Då skulle det bli fred i de nordiska länderna och lättare att skydda sig mot farliga fiender - särskilt mot den mäktiga tyska Hansan som ville styra handeln i Norden.
ANNONS
ANNONS
År 1397 samlades adelsmän från hela Norden i den svenska staden Kalmar. Där bestämdes att Sverige, Norge och Danmark skulle ha samma regent. Om kungen dog utan barn, skulle en ny kung väljas gemensamt. Det bestämdes också att länderna skulle hjälpa varandra vid krig, men ändå behålla sina egna lagar. Målet var fred och samarbete. Så bildades Kalmarunionen - ett unikt samarbete mellan Nordens länder som varade i mer än hundra år, fram till medeltidens slut.
Till en början fungerade Kalmarunionen bra. Men det blev snart problem och nya bråk om makten.
Karta som visar de danska, norska och svenska rikena kring mitten av 1300-talet, innan Kalmarunionen. Under större delen av medeltiden fanns det bara tre riken i Norden - Danmark, Norge och Sverige. I Danmark ingick också några av dagens svenska landskap. Samma gällde för Norge där Jämtland och Härjedalen var norska landskap. Även Island och Grönland tillhörde Norge. I det svenska riket ingick Finland.
EngelbrektsupproretI början av 1430-talet styrdes Kalmarunionen av den danske kungen Erik av Pommern. Han var drottning Margaretas adoptivbarn och kom från Tyskland. Erik ville bryta Hansans makt över handeln i Norden och förde långa krig mot tyskarna. Som vanligt var det folket som fick betala med höga skatter. Men den danske kungen litade inte på svenskarna. Istället skickade han stränga danska och tyska fogdar till Sverige för att driva in skatterna, trots att Kalmarunionens regler sa att svenskarna skulle bestämma över sådant själva. Missnöjet mot den danska kungen ökade. Bönderna var arga på de höga skatterna, och de ledande adelsmännen i riksrådet klagade på sin minskade makt nu när utländska fogdar bestämde det mesta. När sedan kung Erik förbjöd all handel med Hansan drabbades hela befolkningen hårt. Det blev brist på viktiga varor, som salt. Samtidigt kunde inte bergsmännen i Bergslagen sälja vidare gruvornas järn och koppar till utlandet. Missnöjet växte och sommaren 1434 fick folket nog och gjorde uppror mot kung Erik och hans hatade fogdar. Upproret leddes av Engelbrekt Engelbrektsson, en gruvägare från Bergslagen som samlat en stor armé av bergsmän och bönder. Över hela landet intogs och brändes fogdarnas borgar. När en bondearmé 1435 närmade sig Stockholm ställde sig även riksrådet på folkets sida. Till slut, efter flera års strider, tvingades kung Erik bort från tronen. Men många ville ändå ha kvar Kalmarunionen, i alla fall så som den varit när drottning Margareta styrde, då varje land fått bestämma mycket själva. 
Engelbrektsupproret hade visat att bönderna kunde bli en mäktig fiende. Det skrämde adeln som efter det lät bönderna vara med och bestämma i riksdagen. |
ANNONS
ANNONS
För och emot Kalmarunionen
Under större delen av 1400-talet och början av 1500-talet var det en kamp om makten mellan de som ville ha kvar unionen och de som ville att Sverige skulle vara ett eget land.
Karta som visar Norden under Kalmarunionen (även Grönland hörde dit, men finns inte med i bild).
Unionsvännerna: De som ville ha kvar unionen var ofta rika adelsmän som ägde mycket mark. De ville ha en svag kung som inte bodde i Sverige och var där så ofta. Då kunde de själva bestämma mer över sina egna områden.
Unionsmotståndarna: De som var emot unionen ville att Sverige skulle vara självständigt. Från 1470 till 1523 styrdes Sverige nästan hela tiden av riksföreståndare som var emot unionen. Den mest kända var Sten Sture den äldre som var svensk riksföreståndare i nästan 30 år.
I Danmark och Norge var Kristian I kung och han ville vara kung även i Sverige. År 1471 kom han med sin armé till Stockholm, men besegrades av Sten Sture i slaget vid Brunkeberg, ungefär där Hötorget ligger idag.
Slaget var inte en kamp mellan svenskar och danskar eftersom många svenskar faktiskt stred för Kristian I. Men Sten Stures seger stärkte känslan av svensk självständighet.
I Sverige fanns dock fortfarande många adelsmän och biskopar som ville ha kvar unionen.
"Sankt Göran och draken". Efter slaget vid Brunkeberg blev Sten Sture en symbol för Sveriges självständighet. För att hylla honom gjordes statyn Sankt Göran och draken, som står i Storkyrkan i Stockholm. Statyns riddare föreställer Sten Sture, draken symboliserar den besegrade danske kungen, och den räddade prinsessan är Sverige.
Vad var en riksföreståndare?Riksföreståndare är en tillfällig ledare som styr när det saknas kung. Titeln började användas i de nordiska länderna på 1400-talet. Sverige hade riksföreståndare under många år eftersom de danska kungarna ofta var avsatta eller inte godkända av svenskarna. Riksföreståndarna styrde då landet själva, nästan som om de själva vore kungar. |
ANNONS
ANNONS
Unionsstriden fortsätter
Efter Sten Sture den äldres död fortsatte Sverige att styras av riksföreståndare som var emot Kalmarunionen. En av dem var Sten Sture den yngre som styrde i början av 1500-talet. Men det fanns också mäktiga personer som ville ha kvar unionen och låta den danske kungen styra Sverige. En av dem var ärkebiskop Gustav Trolle som ofta hamnade i häftiga gräl med Sten Sture den yngre.
SturarnaSten Sture den yngre (1492-1520) och Sten Sten Sture den äldre (1440-1503) var inte släkt med varandra. Men båda var emot Kalmarunionen och kämpade för att Sverige skulle styras av en svensk kung. |
Adel: Rika och mäktiga familjer som ägde mycket jord och hade särskilda fördelar (privilegier) i samhället.
Bergslagen: Ett område i Sverige (bl.a. delar av Närke, Värmland och Dalarna) där man bröt malm och gjorde järn och koppar.
Bergsmän: Personer som arbetade med gruvor och metall, till exempel järn och koppar, och tjänade pengar på det.
Fogde: Kungens “chef” i ett visst område som skulle se till att folk som bodde där lydde och betalade skatt.
Hansan: Ett starkt handelsförbund av tyska städer som ville styra mycket av handeln i Norden.
Kalmar: En av Sveriges viktigaste städer på medeltiden där man år 1397 bestämde att bilda en union mellan nordens tre länder, den s.k. Kalmarunionen.
Kalmarunionen: Ett samarbete där Sverige, Norge och Danmark skulle ha samma regent, men behålla sina egna lagar.
Kristian I: Kung i Danmark och Norge som ville bli kung även i Sverige och försökte ta makten med sin armé.
Regent: Den som styr ett land, till exempel en kung eller drottning.
Riksföreståndare: En tillfällig ledare som styr istället för en kung.
Riksråd: En grupp viktiga adelsmän (och ibland biskopar) som hjälpte till att styra landet och ge kungen eller riksföreståndaren råd.
Självständighet: Att ett land bestämmer över sig själv och inte styrs av något annat land.
ANNONS
ANNONS
Uppgifter och frågor
Frågor på texten:
- Varför ville drottning Margareta att Norden skulle vara enat?
- Vilka tre länder ingick i Kalmarunionen?
- Vad bestämde man i Kalmar år 1397 om vem som skulle styra?
- Vad fick länderna behålla även om de hade samma regent?
- Vem styrde Kalmarunionen i början av 1430-talet, och var kom han ifrån?
- Varför blev folket arga på kung Erik av Pommern och hans fogdar?
- Vad hände när kung Erik stoppade handeln med Hansan, och varför blev det extra svårt för många?
- Vem ledde upproret 1434, och vilka grupper deltog i hans armé?
- Vad blev en viktig följd av Engelbrektsupproret för bönderna i riksdagen?
- Vad var den stora skillnaden mellan unionsvänner och unionsmotståndare?
L LÄS MER: Städerna i medeltidens Sverige
M LÄS MER: Drottning Margareta - kvinnan bakom Kalmarunionen
S LÄS MER: Margareta - unionsdrottningen (1353-1412)
S LÄS MER: Margareta I av Danmark
S LÄS MER: Margareta - drottning och politiskt geni
S LÄS MER: Erik av Pommern
M LÄS MER: Kalmarunionen
S LÄS MER: Medeltidens tio viktigaste kvinnliga normbrytare
M LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520
L LÄS MER: Historia och historiska källor
M LÄS MER: Engelbrektsupproret
S LÄS MER: Engelbrekt Engelbrektsson
S LÄS MER: Engelbrektsupprorets bakgrund och orsaker
M LÄS MER: Engelbrektsupproret 1434-1436
S LÄS MER: Engelbrekt Engelbrektsson i svensk historieskrivning
M LÄS MER: Slaget vid Brunkeberg 1471
S LÄS MER: Slaget vid Brunkeberg
S LÄS MER: Kristian I
S LÄS MER: Sten Sture d.ä.
M PODCAST: Introduktion till Sveriges medeltid
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur:
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 2 - Från Birger jarl till Kalmarunionen, Bonnier Lexikon AB, 1994
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003
Jan Melin m.fl., Sveriges historia - koncentrerad uppslagsbok, Prisma, 2003
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Artikelserie om Sverige under medeltiden, del 2: Städer, handel, rättsväsen och politik
9 Kalmarunionens tid, del 1: Drottning Margareta, Engelbreksupproret och unionsmotståndet
© 2026 SO-rummet.se
